GÖTEBORG Skolbiblioteket är en viktig yta för det pedagogiska arbetet i skolan. Men man behöver utmana skolans strukturer för att det ska bli en integrerad del av undervisningen. Det är också upp till personalen att driva frågan. Detta framhäver Karl Alfredsson, chef för Pedagogiskt centrum på GR-Utbildning.
Även om förslaget på den nya skollagen innebär en stärkt position för skolbiblioteken, menar Karl Alfredsson att man behöver tänka mer systematiskt kring skolbibliotek. Ett sätt att tänka som i viss utsträckning också utmanar den grund som arbetet i dagens skola vilar på.
– Skolans organisation centreras kring lärarnas tid med eleverna i ett klassrum och inte kring elevernas lärande. Det betyder att skolbiblioteken hela tiden hamnar i andra hand och ska underordnas den organisationen. Här finns en utmaning, säger han.
I dagsläget finns det ett nätverk inom GR-utbildning som jobbar aktivt med att lyfta skolbiblioteken som en pedagogisk resurs i skolan. Inte minst försöker man etablera tanken inom lärarutbildningen. Karl Alfredsson tror på idén att försöka höja medvetandet inom lärarutbildningen. Men han understryker också det till stor del är upp till personalen ute på skolbiblioteken att synliggöra denna resurs.
– Ansvaret för all utveckling i skolan handlar väldigt mycket om att den som är ledare, dvs. rektorn, behöver ge ett mandat åt dem som äger frågan och stödja det mandatet. Den som är ledare behöver också själv vara förändringsbenägen i relation till frågan. Men jag har inte sett någon förändringsprocess som har sparkats genom uppifrån. Det betyder att de som är satta att ansvara för den ytan måste ta sitt ansvar. Jag inbillar mig att driftiga skolbibliotekarier har en enorm möjlighet. Det handlar om att de förklarar vad den här ytan är för något och etablerar den, säger Karl Alfredsson, som själv har jobbat inom armén, drivit företag inom pedagogisk upplevelsedesign och som utvecklingsledare och lärare på en grundskola.
Att leda och öppna dörrar
Bra ledarskap har, enligt Karl Alfredsson, en central roll på olika nivåer i skolan. Han framhäver därför att det är minst lika viktigt att förbereda blivande bibliotekarier i skolans verklighet.
– Man skulle kanske behöva lära ut mer ledarskap i bibliotekarieutbildningen. Det är inte alla som attraheras av tanken att ta emot 30 stycken 14-åringar i ett rum och leda dem i deras arbete. Min vision är att alla som jobbar på en skola, i en lärandekontext är ledare. Ser man inte sig som ledare, så har man inte där att göra, säger han.
Förutom ansvars- och ledarskapsfrågan är det, enligt Karl Alfredsson, i sammanhanget också viktigt att hitta en bättre struktur för samverkan inom skolan. I grunden ligger läraryrket som ett ensamyrke, där lärarna ska stå för all planering själva och där kanske utrymmet för att hitta ett pedagogiskt samarbete med andra yrkeskategorier är begränsat.
– I slutändan står man där själv med ansvaret och då behöver man överlag hitta processer för hur man samverkar med olika typer av kategorier. Det är inte bara med bibliotekarier. Det finns massor andra resursmänniskor, skolsköterskan, kuratorn, skolvärdinnan eller vad det nu kan vara, som också skulle kunna var en del av det pedagogiska arbetet på ett bättre sätt. Skolan som samarbetsarena behöver generellt sett ta ett rejält kliv framåt. Sedan finns det alltid skolor där man är väldigt bra på samarbete.
På andra sidan jorden
I samband med förslaget på ny skollag har vissa remissinstanser framfört att det är otydligt vad som ryms i begreppet skolbibliotek. Detta är också något som Karl Alfredsson menar behöver bli tydligare.
– Den här typen av skrivningar har en tendens att inte bli så tvingande. Då behöver man också problematisera, vad är ett skolbibliotek? I den sämsta av världar är det kanske en hylla som någon sorterar en gång i veckan. I den bästa av världar kanske det är en utmärkt pedagogisk yta. Eller vad händer om du väljer att ha ett virtuellt skolbibliotek? Du utrustar eleverna med en läsplatta. En bibliotekarie finns tillgänglig hälften av dygnet och sedan hyr vi in en person från Australien, någon svensk utbytesstudent, som är tillgänglig de andra timmarna. Då har du plötsligt ett virtuellt skolbibliotek som är bemannat dygnet runt. Även om det blir mycket IT i ett sådant här resonemang, så behöver vi problematisera vad vi menar med den här typen av begrepp, säger han vidare.
Roller som smälter samman
I dag sker det en digital utveckling inom skolan och flertalet skolor i regionen driver tanken om en dator per elev. En utveckling som faller väl in i bibliotekariekompetensen och som skulle kunna vara en dörröppnare när det gäller att etablera skolbibliotekets pedagogiska roll.
– Vi har flera skolor som pratar om det. Vi har till och med förskolor med F – 3 perspektivet som har infört det i Göteborgsregionen. Det betyder att det håller på att hända något fundamentalt med läranderummet, något fundamentalt och jättespännande. För det första betyder det att sättet man undervisar på förändras. När du plötsligt har all världens information i en burk framför dig, som är uppkopplad till Internet, så behöver du förhålla dig till det. Där kan skolbibliotekarien få en avgörande roll. För vad som behövs i framtiden är generellt sett, inte hjälp att hitta information, utan hjälp att sovra i ett ständigt flöde av information. Rent krasst är det en av de viktigaste pedagogiska rollerna i framtiden. Om man tar det på allvar skulle man kunna säga, att inom ett gäng år kommer bibliotekariens och pedagogens roller att smälta samman, säger Karl Alfredsson.
Author Description
