HALMSTAD Biblioteken måste bli mer provokativa i sitt förhållande till upphovsrätten. De borde kliva upp på barrikaderna och värna om rätten till vårt kulturarv. Det menar Eva Hemmungs Wirtén på årets Halmstadkonferens.
Eva Hemmungs Wirtén, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universietet, presenterar en översikt av den upphovsrättsliga utvecklingen sedan Statue of Ann från 1710 och fram till dagens digitala komplikationer.
– Varje teknologisk utveckling medför utmaningar för lagstiftningen, som har en tendens att komma in för sent, säger hon.
Den tidiga upphovsrätten handlade mer om att skydda rätten för förläggare och tryckare att sprida ett verk. I takt med framväxten av det moderna författarskapet, sker det successivt en förskjutning till att omfatta ett skydd för det personliga skapandet och författarskapet. Eva Hemmungs Wirtén talar om att upphovsrätten alltid har ett syfte utanför sig själv och handlar om relationer. Det kan vara relationen mellan förlag och läsare eller ett bibliotek och sina användare. I det här sammanhanget är det alltid också en relation mellan det som är upphovsrätt och det som går under benämningen ”public domain” eller den kulturella allmänningen i någon slags översättning.
– Här får ofta upphovsrätten för stor vikt och den offentliga tillgången till det kulturella materialet blir klämd. Fildelningsdebatten har fått onödigt stort utrymme. Men sätter fingret på den här obalansen, säger Eva Hemmungs Wirtén.
Kjolar och upphovsrätt
Hon talar vidare om att den kulturella allmänningens utrymme också krympt i takt med att skyddstiderna för ett verk har blivit längre, från 14 år till dagens 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död.
En annan viktig fråga kring upphovsrätten är formen. Utgångspunkten var boken, men idag har vi en upphovsrättskomplexitet kring alltifrån programvara till ursprungsfolks traditionella kunskap. I en västerländsk kontext handlar mycket om rätten att skydda ett verk ur ett mer individualistisk perspektiv. Kulturellt betingade uttryck som aburoginernas kroppsmålningar eller ett specifikt mönster på en kjol, som ett uttryck för ett ursprungsfolks kulturella identitet i Amazonas, är inte lika framträdande i den svenska debatten.
– Det här är grupper som kanske behöver mer skydd. Denna diskussion ser vi inte så mycket av i medierna, men det är något som diskuteras mycket i olika internationella forum. Den här frågan rymmer också en historisk skuld, säger Eva Hemmung Wirtén vidare.
Våga ta ställning
Hon ser också att det har skett en rumslig förflyttning av upphovsrätten. Nationalstaten har förlorat mark och en del av den juridiska makten har förskjutits till internationella organ som Världshandelsorganisationen. Där har man bland annat beslutat om konventioner som TRIPS (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights), som bland annat har kritiserats för att den prioriterar immaterialrätten före mänskliga rättigheter eller rätten till hälsa. Inte minst har man fått kritik i relation till fattiga länders tillgång till exempelvis bromsmediciner mot HIV. Mycket av den upphovsrättsliga diskursen har, enligt Wirtén, sina rötter i USA. Diskussionen i Sverige och andra länder präglas därför i hög grad av ekonomiska aspekter och avståndet till upphovsrättens mer moraliska dimensioner kan många gånger vara större.
Eva Hemmungs Wirtén framhäver vikten av att värna om den kulturella allmänningen eller ”public domain”. Här kan, enligt Hemmungs Wirtén, också biblioteken spela en viktig roll.
– Biblioteken sitter på hög ”cred” och borde vara mer provaktiva istället för reaktiva när det gäller att tillgängligöra kulturarvet för allmänheten. De borde våga säga mer och stå på barrikaderna. Istället säger man: Tänk om vi blir stämda. Skulle någon bråka får man ta det då, säger hon.
Balans eller förlust
Resonemanget ligger nära den logik Google använt sig av i sitt stora bokprojekt. Man tar fajten när den kommer, helt enkelt. Här pekar Hemmungs Wirtén också på att biblioteken i USA har varit mer på barrikaderna i den här frågan. Ett exempel är just de bibliotek som samarbetar med Google.
Upphovsrätten är inte statisk och har också förändrats över tid. Det är egentligen bara en del av immaterialrätten, som även innehåller varumärke, patent och andra juridiska komponenter. I balansgången mellan den kulturella allmänningen och upphovsrätten talar Eva Hemmungs Wirtén om vikten av att inte låsa in kulturarvet, inte minst för det fortsatta skapandet.
– Victor Hugo sa att om jag måste välja mellan författarens rätt och allmänhetens, väljer jag allmänhetens. Vi måste få tillgång till texter för att kunna skapa nya. Vi måste få tillgång till vårt kulturarv för att kunna bygga ett nytt. Går det inte att hitta en bra balans kommer vi alla stå som förlorare i slutändan, säger Eva Hemmungs Wirtén.
Author Description
