HALMSTAD Jag vet inte. Det är Britta Lejons ärliga svar på frågan om biblioteken kommer att behövas i framtiden. Men hon vet att de behövs nu och att deras demokratiska och folkbildande uppdrag måste tas på allvar, inte minst av de biblioteksanställda själva.
Förr frågade vi en bibliotekarie, nu googlar vi själva. Det är uppenbart att delar av bibliotekens roll har förändrats drastiskt på kort tid. Vad är då bibliotekens uppgift idag?
Britta Lejon, före detta ordförande för Svensk Biblioteksförening, ser med oro på hur bibliotek försöker anpassa sig och höja besökssiffrorna genom att öppna filialer i köpcenter och låta fikaborden ta bokhyllornas plats, som hon uttrycker det.
– Visst, det är bra att sänka trösklarna, om man kallar det så. Men det får inte ske på bekostnad av kärnverksamheten, säger hon.
För den behövs mer än någonsin, enligt Britta Lejon, som är bedrövad över hur många ungdomar som inte klarar gymnasieskolan. Hon tycker att den svenska skolan har svikit många barn som inte får det stöd de behöver för att bli de läsande och informationssökande individer vårt samhälle kräver idag. Här ser hon en grannlaga uppgift för biblioteken.
– Vi behöver väl utbildade lärare som tillsammans med bibliotekarier som förmår möta ungdomar och leda dem till texter och kunskaper. Jag hoppas och tror på den nya lagstiftningen, säger hon och syftar på att skolbiblioteken nu skrivits in i skollagen.
Det demokratiska och folkbildande uppdraget är det som Britta Lejon ser som allra viktigast för att biblioteken ska kunna fortsätta att hävda sin plats. För det är inte en plats hon tror att man kan ta för given i framtiden.
– Vi vet att folk idag är välvilligt inställda till att betala för bibliotek med sina skattepengar. Men vi går mot en framtid med ett större antal äldre, samtidigt som antalet människor i arbetsför ålder minskar. Det leder till svåra val om vad skattepengarna ska gå till. Jag tror inte att biblioteken är någon fredad zon. Kommer det att finnas plats för det långsamma bildandet om det ställs mot åtgärder som gör arbetslösa anställningsbara?, frågar hon retoriskt.
I första hand tycker hon att det är politikernas uppgift att se till att det finns resurser för biblioteken att fullfölja sitt demokratiska och folkbildande uppdrag.
– Men om de inte inser hur viktigt det är så måste personalen själva göra så gott de kan. Annars tar man inte sitt ansvar, konstaterar Britta Lejon.
Hon tycker att bibliotekspersonalen ska jobba lokalt, scanna av behovet av insatser i den kommun där de verkar och själva aktivt uppsöka de låntagare som inte besöker biblioteket.
– Om inte människorna kommer till biblioteket, måste biblioteket komma till människorna, säger hon och nämner bland annat mödravårdscentraler, folkhögskolor och äldreboenden som potentiella samarbetspartners.
– Det görs redan mycket bra idag, men det behövs mer. Om inte så har man snart spelat ut sin roll, konstaterar hon.
När Britta Lejon talar på Halmstadkonferensen inleder hon med att poängtera att hon inte längre är politiker. Men många i publiken uppfattar ändå hennes tal som politiskt och i slingan av twitter som visas på storbildsskärmarna i pausen efter hennes framträdande, märktes en kommentar om att hon verkade gått in i valrörelsen.
– Jag finns inte på någon lista i valet, men det är klart att det engagemang gjorde att jag blev politiker, ordförande i Svensk Biblioteksförening och nu i arbetar inom fackföreningsrörelsen är detsamma, svarar Britta Lejon på det.
Hon anser inte att biblioteksfrågor idag är särskilt partipolitiska. De styrs sällan av färg, utan snarare av intresse hos enskilda politiker, menar hon.
– Biblioteken har nästan varit sönderkramade. Det är inte heller bra. Det är viktigt att inte förslappas i sitt politiska engagemang för folkbiblioteken, säger hon.
Author Description
