HALMSTAD Den 20:e Halmastadkonferensen inleddes i ett strålande vårväder och de drygt 300 konferensdeltagarna glittrade i kapp med Kattegatt utanför Hotel Tylösand i Halmstad. Konferensens första dag kan sammanfattas med frågan: Vilken roll spelar biblioteken i dag och i framtiden?
Efter en kort inledning av Göran Karlsson, ordförande i Region Hallands styrelse, inledde Tomas Larsson från Kairos Future under rubriken Att navigera i informationsflödet.
– Kairos är gammelgrekiska och betyder tid, inledde han och förklarade varför han var inbjuden som talare på konferensen.
– Kairos Future hjälper olika organisationer att förstå och förbereda sig för olika framtidsscenarier.
Att navigera i informationsöverflödet
Med de sociala medierna har en stor förändring skett på bara några år och det finns de som är oroliga för att det ska leda till fördumning med mer information men mindre förståelse. Tomas Larsson beskrev hela utvecklingen genom att jämföra människans beteende med myrorna i en myrstack.
– Myrkolonin vet alltid den snabbaste vägen och den enskilda myran vet sin uppgift. Men skulle något gå fel, skulle något hända, då följer den enskilda myran myran framför och det bildas så kallade myrringar där myrorna bara går runt i cirkel. I det nya informationslandskapet och med de sociala medierna finns en risk att den kollektiva kunskapen övergår till myrringen, till galenskap. Det handlar om hur kunskapens sammanhang förändras över tid.
Genom de sociala nätverken har också kanaliseringen av resurser och information förändrats.
– Allting sköts direkt på nätet utan mellanhänder, världen är numera platt där information är tillgänglig för alla. Facebookgrupper är till exempel ett utmärkt sätt att organisera olika aktiviteter och den vertikala strukturen har bytts ut mot teknik. Men, påpekar Tomas, Facebook kan aldrig ersätta det mänskliga mötet. Bibliotekens roll kanske är att fostra brobryggare för ett framtida samhälle där man kombinerar gammal kunskap på ett nytt sätt.
– Det är viktigt att ha tillgång till sociala nätverk, och framförallt att ha förmågan att få tillgång till dessa. Men det är också viktigt att veta hur och var man ställer de rätta frågorna.
Rejtingsamhället är redan här och Tomas beskriver det som ett digitalt lager på den fysiska verkligheten. Här finns oanade möjligheter där företag lätt kan hitta rätt målgrupper och konsumenten välja den läkare med bäst rejting. Genom de sociala nätverken är det inte längre någon auktoritet eller specialist som bestämmer vad som är bra eller mindre bra, det är gruppen. Detta betyder att vi hela tiden blir påverkade av vad andra tycker och att vi lätt hamnar i den så kallade myrringen.
– Nu är det gruppen som bestämmer, och det kanske inte alltid är så bra, säger Tomas.
Eva Hemmungs Wirtén om upphovsrätt
Eva Hemmungs Wirtén är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. På 40 minuter berättade hon upphovsrättens historia som för övrigt har funnits sedan 1710, alltså i 300 år i år. Hon menar att vi måste ha tillgång till texter för att kunna bygga vår historia och att vi måste tillbaka till en grundläggande diskussion om upphovsrätt.
– Annars står vi alla som förlorare i slutändan.
Behövs biblioteken i dagens demokrati?
Så löd rubriken på Britta Lejons föredrag där hon helt enkelt undrade om biblioteken spelat ut sin roll. Hon önskar att hon kunde konstatera att bibliotekens framtid är ljus, men det konststycket vågar hon sig inte på. Däremot tror hon att bibliotekens framtid inte bara avgörs av teknik och ekonomi.
– Det handlar också om de val vi gör. Val som inte alltid är så självklara
En viktig roll för biblioteken i framtiden tror hon är som en pedagogisk resurs i kunskapssamhället.
– Vill vi satsa på ett samhälle där kunskap har ett värde måste det få kosta, säger hon och uppmanar biblioteken att visa sitt värde för politiken.
Frihet, jämlikhet och lyckliga tillfälligheter
Efter en utmärkt lunch och en stärkande promenad på stranden återvänder konferensdeltagarna för att lyssna till idéhistorikern och professor emeritus Sven-Erik Liedman.
Han inledde med att tala om gemensamma rum. Platser där vi kan vistas utan att betala och där biblioteken är ett sådant. Men, säger han, vi lever i en tid där dessa gemensamma platser är hotade. Allt större delar av stadsrummet privatiseras.
– För att ordet privat inte bara ska ha positiv laddning vill jag berätta att ordet privat kommer av latinets privare som betyder beröva, småler Sven-Erik menande från podiet.
Frihet är kopplat till ansvar och jämlikhet är inte det samma som likhet, påpekar han och påminner om det gamla klassamhället där det var lätt att identifiera klassernas olika typer.
Sammanhållningen i ett samhälle stärks av att människor har likartade grundkunskaper men också insikter i grundläggande kulturella och sociala förhållande.
– Internet är lätt att söka på om man vet vad man söker. Alla har dock ingen mänsklig hjälp. Här är biblioteken en plats som är lätt att hitta och där det finns hjälp att få. En plats att hitta det oväntade på jakt efter det väntade.
Därför behövs mötesplatser
Nästa talare var Gustav Fridolin som bland annat berättade om hur lokalt opinionsarbete för Vittsjö bibliotek gav resultat och biblioteket slapp läggas ner.
– Biblioteken fyller bland annat ett stort folkbildande behov som mötesplats och som studierum för de som inte har någon annan plats att få studiero på, säger han och förstår inte varför man inte använde högkonjekturen till att bygga upp dets om raserades under 90-talets kris.
Mer om vad Gustav Fridolin mer tycker om bibliotekens roll i kulturpolitiken kan du snart läsa i en längre artikel här på framsidan.net.
Bild: Fredrik Swedemyr
Author Description
