BORÅS I rum 404 på bibliotekshögskolan i Borås bryter solen in och ger en varm inbäddning till en diskussion kring olika idéer om litteraturförmedlingsprojekt. Skönlitteraturens ställning kan skifta i förhållande till allt annat som ryms på biblioteket. Men just idag våras det för litteraturen.
Ett dussintal bibliotekarier sitter i kvadrat och ger varandra tankar och synpunkter kring olika mer eller mindre fiktiva projektidéer. Idéer som på olika sätt ska sätta det litterära i fokus.
– Du har inte funderat på något speciellt tema. En litteraturfestival känns kanske lite allmänt. Man kanske kunde spetsa till det en aning. Något som gör just den här festivalen unik.
Reflektioner hoppar mellan borden kring alltifrån budget och målgrupp till hur man får fram att litteraturen är viktig.
Annika Lindberg från Karlskrona bollar sina idéer kring ett litteraturfrämjande projekt på kursen Litteraturförmedling på BHS i Borås. Bredvid henne sitter Kathy Wiberg från Håbo bibliotek. FOTO: Fredrik Swedemyr
Kvinnorna runt borden är den första kullen på kursen Litteraturförmedling på BHS och kommer från olika delar av landet. Nu har de träffats för två avslutande dagar. Dagens moment är ett av många som kretsar kring att lyfta arbetet med litteratur och förmedling. Det handlar exempelvis om att sätta biblioteket i en kulturpolitisk kontext eller om hur man får en bättre bild av läsarna. Allt för att få så många perspektiv på litteraturbegreppet som möjligt.
– Alla delar är viktiga. Det är många som bloggar och pratar om böcker idag. Det är viktigt att bygga upp en självkänsla för bibliotekarier i det litterära samtalet, säger Ulla Larsson från länsbibliotek Sörmland.
Komma över en barriär
Samtalet med en del av deltagarna fortsätter kring några tallrikar dagens i högskolans kantin. De flesta av kursdeltagarna är yrkesverksamma och ett värde i kursen ligger i att kunna få en inblick i hur olika bibliotek jobbar. Kring lunchbordet pratar de om att det finns olika sätt att förhålla sig till litteraturförmedling. Vissa läsare tar del av litteraturen via talböcker, vilket kanske skapar andra förutsättningar i det förmedlande uppdraget. Inte minst när det gäller att nå människor som inte annars tar sig till biblioteket. Det finns också en idé om att man som bibliotekarie förhåller sig olika i sin roll. Ibland upplever man att det är lättare att jobba lässtimulerande med barn och att det finns en barriär att ta sig över när man ska jobba med vuxna.
– Jag tror det finns en stor rädsla att göra bort sig. Jag är den enda i gruppen som är barnbibliotekarie och känner att det är viktigt att få fokus på litteraturen. Det ska inte spela någon roll vem man ska förmedla till, säger Ann Dahlman, som jobbar på Trollhättans bibliotek.
Kursen ger olika perspektiv på litteratur och litteraturförmedling. Deltagarna kommer från olika delar av landet . Therese Emilsson från Karlshamn (tv) och Annika Samuelsson från Viskafors delar med sig av sina erfarenheter och tankar. FOTO: Fredrik Swedemyr
Samtidigt handlar mycket om vardagens praktik och att prioritera det litteraturförmedlande uppdraget, inte minst från ledningens sida. Och kanske inte helt otippat är det också en fråga som tangerar den återkommande debatten om bibliotekets roll i dagens samhälle.
– Pratar vi om biblioteket i framtiden är det viktigt att inte bara fokusera på att låna ut och jobba med informationssökning, utan även att förmedla läslust. Vi måste hitta nya vägar att skapa delaktighet och gå utanför biblioteket, säger Therese Emilsson som till vardags jobbar på Karlskrona bibliotek.
Author Description
