STOCKHOLM Multifunktionella läsplattor med 3G och prisfrågan var något av det som avhandlades under ett möte mellan bok- och teknikbranschens representanter. Ett möte kring framtidens media.
Företrädare från förlag, bibliotek och teknikbranschen träffas i Kista Science Tower under en halvdagskonferens för att försöka hitta broar över den klyfta som ibland ligger mellan dagens och framtidens media. Det kan handla om att de som driver den tekniska utvecklingen kring läsplattor och andra innovationer, inte alltid talar samma språk som bokbranschens innehållsproducenter. I en del fall fastnar man i krånglet kring licenser och olika format. I andra fall handlar det om att hitta rätt pris.
– Vi kan sluta jaga pirater, de kommer ändå fortsätta att ladda ner. Ett bokköp ska inte behöva ligga längre än två klick bort. Det måste vara enkelt och till rätt pris. De läsplattor vi ser idag är rena stenåldern. När vi börjar se läsplattor med 3G-uppkoppling kan vi verkligen börja nå kunderna. Det är grunden för spontana köp när de sitter på tunnelbanan eller är på semester. Men vi behöver hjälp från andra branscher och utveckla ett stöd för läsningen, säger Mattias Boström från Piratförlaget och sluter samtidigt en slags historisk cirkel. Precis som Dickens en gång skrev följetonger i dagspressen, menar Mattias Boström att man på motsvarande vis skulle kunna lansera följetonger direkt till läsplattan eller mobilen.
Den goda texten
En modell för att skapa enklare tillång till framtidens media är mikrobetalningar, som bland annat Associated Press jobbar med att ta fram. Ungefär som ett Itunes-konto ska man enkelt kunna administrera betalningar utan att behöva ta fram bankdosan eller mata in långa kreditkortsnummer varje gång man vill ladda hem en bok. Prisfrågan handlar naturligtvis också om vad konsumenten är beredd att betala.
– Man måste också se vad användarna är beredda att betala. För 99 kronor eller noll kronor får man tillgång till 8 miljoner låtar på Spotify. Varför är boken så mycket mer värd? frågar sig Kalle Magnusson, som driver bloggen bokensframtid.se.
Samtidigt understryker Pelle Andersson, på Ordfront att det inte handlar om att sälja ut e-böcker till minsta möjliga pris.
– Det är inte så enkelt som att bara sälja ut billigt. Det ligger mycket jobb bakom en bok, säger han och slår ett slag för den goda texten. Vägen till den goda texten kantas av författarens, förlagsredaktörens hantverk och alla andra delar i den litterära verkstaden. En kedja av arbetsinsatser som inte kan försummas med ett enkelt klick.
Vad är en bok?
När kravet på mer multifunktionella läsplattor ökar och möjligheten att ladda ner olika typer av media blir mer utbrett, uppstår också en slags gränsdragningsdiskussion om vad som är en bok i ett digitalt sammanhang. Piratförlaget har tidigare försökt få en skatteteknisk idé om vad som är en bok genom att tillämpa bokmomsen på en e-bok. Men enligt Skatteverket är det att betrakta som en nättjänst och därför är det fortfarande 25 procent moms som gäller på e-böcker. Men det handlar inte enbart om att hitta en definition utifrån Skatteverkets syn på vad som är en bok eller en nättjänst. Inte mins mot bakgrund av att ett format som e-pub tillåter att man lägger in filmsnuttar, bilder eller ljud, så kan man naturligtvis fråga sig var boken slutar och andra medieformer börjar.
Boken är mer än innehållet
Per Helin vd på förlaget Publit talar om metadata som det centrala för utvecklingen av framtidens media. På Publit menar man att litteraturen kanske inte kommer förändras i så hög utsträckning av den tekniska utvecklingen, men att det finns en skillnad i hur vi eventuellt kommer läsa e-böcker och pappersböcker. En skillnad som inte minst har att göra med metadata.
– Framtiden ligger i metadata och hur vi kan dela metadata. Kopplat till en digital ålder är det mer spännande att kunna visa vad man läser, kopiera en text ur en bok och twittra den. Det handlar också om att kunna skapa, spara och dela noteringar och information om själva läsningen av en bok, säger Per Helin, som samtidigt understyrker att det måste finnas en rollfördelning mellan teknikbranschen och förlagen.
– När musikbranschen digitaliserades försökte man skippa återförsäljarledet. Det funkade inte och sedan gick hela tåget förbi. Bokbranschen ska stå för innehållet och andra kan sköta betalningssystemen. Vi ska inte göra om musikbranschens misstag, säger han.
Behövs samarbete
Halvdagskonferensen var ett svar på bloggaren Kalle Magnussons vision om ett möte mellan bok- och teknikbranschen. På sin blogg bokensframtid.se la han för en tid sedan ut ett förslag på en tredagarskonferens. Åke Nygren som bland annat jobbar med Kista Idea Lab, ett forum för biblioteksutveckling, nappade på inlägget och bollade idén vidare till andra intresserade. Dagen arrangerades av Kista Idea Lab, Innventia, Teknikdebatt, Kista Science City och bokensframtid.se.
– Även om vi inte kom fram till några djupare analyser eller slutsatser är det viktigt att olika branscher möts. Ibland utgår kulturen från teknikutvecklingen och andra gånger från ett användarperspektiv. Men branscherna behöver prata och dra upp riktlinjer för hur de kan jobba tillsammans. Detta var en bra början och sedan får vi se om någon annan plockar upp tråden, säger Kalle Magnusson.
Author Description
