Niclas Lindberg om det nationella uppdraget

Foto: Torkel Edenborg



STOCKHOLM Svensk Biblioteksförening har länge drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. På ett antal punkter ger föreningen sig själv godkänt för sin rosa kampanj Library Lovers. Men samtidigt efterlyser man tydligare visioner i samband med Kungliga bibliotekets nya uppdrag.

Tidigare i våras var bibliotekets roll och identitetskris åter upp på dagordningen i dagsprssen. Svenska Dagbladet hade under rubriken ”Kaffe eller Kafka”, en artikel som tog upp folkbibliotekets identitet i korselden mellan ett exploderande medielandskap och fallande bokpriser. Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening, känner sig något matt inför det ständigt återkommande talet om identitetskris.

– Jag blir ganska trött på diskussionen. Man kan undra om möjligen allt prat om en identitetskris bidrar till att föda en kris. Jag känner inte att det finns en identitetskris. Men om man nu ska tala om att det finns en kris, kan man bara titta ut. Barns läsning går ner. Vet man inte vad man ska syssla med kan man alltid ta tag i det. Eller den digitala klyftan. Det är ingen som skulle tycka det vore något konstigt att jobba med på bibliotek och det är en god identitet som någon, säger han.

Från institution till medborgare

I april presenterade nationella samrådsgruppen sitt förslag på Kungliga bibliotekets nya uppdrag. Det har varit en process kantad av en rad olika dialogmöten runtom i landet. Niclas Lindberg beskriver processen som ambitiös och öppen. Det har också väckts en rad olika frågor på olika forum, inte minst på samrådsgruppens egen blogg och de olika mötena. En del funderingar har kretsat kring KB:s roll som nationalbibliotek med ett nu utökat ansvar för hela bibliotekssektorn. En fråga som har ventilerats är de olika bibliotekstypernas förutsättningar. KB har rötter i forskarsamhället och vissa har efterlyst ett bredare medborgarperspektiv, som kanske bättre svarar mot de lokala förutsättningar som är vardag för flertalet folkbibliotek. Inte minst har det kommit upp frågor kring hur KB ska jobba med folkbibliotekens mer kulturfrämjande uppdrag och hur man på ett bra sätt ska integrera arbetet med barn och unga ur ett nationellt perspektiv.

– Ett bredare perspektiv på biblioteksverksamheten sammanfaller med det som vi har fört fram i samband med utvecklingen av bibliotekslagen. Vi vill att den kommande lagen ska skifta från ett institutionellt perspektiv till ett medborgarperspektiv. Jag känner mig heller inte oroad för det kulturfrämjande perspektivet. Det finns en inneboende styrka hos folkbiblioteken i att de är starkt förknippade med orten de verkar på. De samverkar lokalt med föreningar eller andra aktörer och lever sitt liv alldeles oavsett om man nu har ett antal centrala kulturbyråkrater. Men däremot är det nödvändigt med en nationell bibliotekspolitik som anger mål och strategierna för att nå målen, säger Niclas Lindberg.

En bibliotekspolitik tar form

Svensk biblioteksförening har under flera år drivit frågan om en nationell bibliotekspolitik. I februari 2008 lanserade man kampanjen Library Lovers, som pågår fram till valet. Ett av huvudspåren har varit att en bibliotekslag inte räcker, utan att det också krävs en nationell bibliotekspolitik.

– Det finns en otydlighet i förväntningarna på vad ett nationellt bibliotekssystem ska nå för mål. Nu har man börjat diskutera en myndighet innan man diskuterar hur politiken ska se ut. Samtidigt kan det behövas en motor i utvecklingen och KB kan bidra till att öka tydligheten. I den meningen har man börjat i rätt ända, säger Niclas Lindberg, som också är nöjd med utfallet av Library Loverskampanjen.

– Det är naivt att tro att en nationell bibliotekspolitik skulle forma sig själv, när det inte har gjorts på decennier. KB och biblioteksvärlden måste fortsätta att jobba med frågan. Ett av målen för vår kampanj var att öka det politiska engagemanget och det tycker jag vi har lyckats med. Det finns en högre medvetenhet om skolbibliotek idag, som är på väg in i skollagen. Det finns en öppenhet och ett stort intresse för bibliotek bland våra förtroendevalda, fortsätter Niclas Lindberg.

På ett dialogmöte i Göteborg tog bland annat Västra Götalandsregionens ordförande i kulturnämnden, Lars Nordström (fp), upp frågan om det överhuvudtaget var rimligt att biblioteken skulle ha ett eget spår i det regionala kulturlivet. Detta mot bakgrund av Chris Heisters förslag om att ge regionerna större inflytande över det regionala kulturlivet genom den så kallade Kultursamverkansmodellen.

Två rörelser

Det finns i det här sammanhanget två rörelser. Den ena pekar uppåt mot Kungliga biblioteket som nationell samordnare och med ansvar för att fördela cirka 42 miljoner till bibliotekssektorn. Sedan kommer en koffert fylld med guldpengar från Stockholm ut till landets regioner och län. I dessa två rörelser uppstår det också en friktion, som väcker en del frågetecken kring vem som ska göra vad.

– Det är en frågeställning som inte riktigt har blivit belyst i det här arbetet. Vi pekade i vårt remissvar på denna komplexitet och hade hoppats på att Chris Heister i sitt förslag till ny samverkansmodell skulle reda ut frågan om fördelningen av medel. Men nu gjorde hon inte det. Frågan måste besvarar och det rimliga vore om staten har en uppfattning om i vilken av dessa rörelser biblioteken ska verka i, säger Niclas Lindberg.

I Kultursamverkansmodellen finns det också ett förslag på upprättande av regionala kulturplaner. Det uppstår även här en slags friktion eller spänning mellan å ena sidan en regional kulturplan och å andra sidan biblioteksplaner på olika nivåer. Niclas Lindberg menar att det också här finns en viss otydlighet hur detta ska balanseras mot bibliotekens roll som både kultur- och kunskapsförmedlare.

– Den kommunala biblioteksverksamheten är mer än bara kultur. Den handlar även om kunskap och andra frågor. Är det då en fördel att ha ett kulturspår, med kulturplanerna och att KB skulle ägna sig åt ett kunskapsspår? Det är en ytterligare komplexitet som heller inte blivit ordentligt utredd, säger han.

Samtidigt tror Niclas Lindberg att det finns goda möjligheter att hitta kreativa lösningar i samverkan mellan alla parter på arenan.

– Det ligger i begreppet nationell bibliotekspolitik att olika aktörer samspelar. Staten sitter inte på ett ensamt mandat att definiera vad som är bibliotekspolitik. Det är ett mangrant fotarbete som måste göras av många parter. Biblioteksfrågan hamnar i olika brytningstider i förhållande till faktorer som ändrade medievanor, utbildning, fysisk tillgänglighet eller mångkultur. Det finns en rad frågetecken till hur biblioteken ska förhålla sig till dessa saker. Därför ligger vi rätt i tid och det är en gyllene tillfälle att samlas kring en gemensam färdriktning innan samhället springer ifrån oss, säger Niclas Lindberg.

Läs mer om remissvaret från Biblioteksföreningen på deras hemsida.Gå in på Nyheter och Opinion

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se