Barnbibliotekarien och professionen

GÖTEBORG Att yrkesrollen är intressant vittnade publikantalet om när Kultur i Väst, Barnbibliotekcentrum, Borås stadsbibliotek och Institutionen för Biblioteks- och Informationsvetenskap Borås under fredagen arrangerade ett seminarium i frågan. Och frågan som ställdes var; Vad krävs av den samtida och framtida barnbibliotekarien och hur ser barnbibliotekarien själv på sitt yrke.

Moderator Eva Fred från Kultur i Väst bad panelen att i tur och ordning besvara frågan och alla hade synpunkter eller till och med egna teser. Anna-Karin Albertsson från Borås stadsbibliotek inledde med att berätta om sina erfarenheter från PLUS-projektet där hon varit projektledare.

– Att stärka sin profession har att göra med hur vi ser på oss själv och på vårt uppdrag. Genom att dokumentera vad vi gör breddar vi vårt perspektiv, blir bättre på det vi gör och ser vad som är unikt.

Specialistutbildning

Louise Limberg, Professor Emerita vid Högskolan i Borås, jämförde bibliotekariens yrkesroll med läkarens där alla grundutbildas till professionen läkare och sedan specialiserar sig. Seminariets norska deltagare, högskolelektor vid Bibliotek- og informasjonsvetenskap i Oslo, Åse Kristine Tveit, instämmer i att grundutbildningen är nödvändig men att specialutbildningen är viktig.

– Allt är specialutformat idag, till och med skorna för powerwalk, så det är klart att det också behövs speciella ”skor” för barnbibliotekarien.

Teori och praktik

Ett av professionens problem enligt Catarina Eriksson, universitetsadjunkt BHS, är att teori och praktik ofta ställd mot varandra. I sin egen roll som lärare är hon självkritisk och frågar sig hur hon ska kunna skapa kurser som stimulerar blivande bibliotekarier till nyfikenhet och kritisk reflektion kring deras blivande profession.

– All verksamhet består av både teori och praktik och genom att göra som i PLUS-projektet, att dokumentera, kan bibliotekarien reflektera och andra få veta vad kollektivet gör.

Karin Zetterberg, till vardags enhetschef på Eskilstuna Stadsbibliotek håller med om att det måste avsättas tid för reflektion, också för att bibliotekarien ska kunna medvetandegöra sina egna erfarenheter.

– Det är viktigt att kunna sätta ord på, att formulera, sin egen kompetens och för det behövs både teori och praktik. Men vi får inte glömma bort vad biblioteksbesökaren förväntar sig av oss; kunskap om barn- och ungdomslitteratur. Men vi måste också ha kunskap om läsutveckling, dagens kunskapssamhälle och en förståelse för barnens värld. Vi måste bli mer individinriktade och se samtalet och mötet som en viktig del av arbetet. Men, avslutar Karin, skriver vi inte ner och dokumenterar, kommer vi aldrig att utvecklas.

– Det verkar som om barnbibliotekarien behöver mer kompetens än andra, konstaterar Åse Kristine Tveit och avslöjar sin tes inför framtiden; En av de viktigaste kompetenserna i framtiden kommer att bli att sälja in hur viktig barnbibliotekarien är.

Läs mer om bland annat PLUS-projektet i nästa nummer av Framsidan Special som kommer den 8 november.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet