Litteraturförmedling i teori och praktik

LUND Inom biblioteksvärlden pågår en ständig diskussion och ifrågasättande av skönlitteraturens ställning på biblioteken. På Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet har man bra förankring i såväl biblioteks- som skolvärlden och har i några år gett kurser i litteraturförmedling. Nu tar man ett steg till och hoppas hösten 2011 kunna starta en kurs om litteraturpedagogik och litteraturens betydelse. En utbildning man tror kan stärka bibliotekens roll.

Anders Mortensen är universitetslektor på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Man skulle kunna säga att det delvis är hans frus förtjänst att den nya kursen är på gång och att länge tänkta tankar nu blir verklighet.

– Min hustru fick motta Svenska Akademien stora bibliotekspris på Bok- och biblioteksmässan förra hösten, berättar Anders. Under mässan satt vi i många spännande samtal där det var någon som tyckte att det borde vara de litteraturvetenskapliga institutionerna som gynnade skönlitteraturen och stärkte dess roll på biblioteken, men att universiteten övergett den uppgiften. Nej, nej, nej, säger Anders bestämt. Det var flera år sedan vi på institutionen vaknade till liv och insåg farorna.

Anders åkte inspirerad av samtalen tillbaka till Lund och tillsammans med kollegan Immi Lundin bjöd de in till ett seminarium inför ett samarbetsprojekt mellan bland annat Litteraturvetenskapen vid Lunds universitet och Regionbibliotek Skåne. Projektet utgår från vetskapen om att skönlitteratur har en stark potential och är avgörande för att stärka och utveckla såväl människor som samhälle. Projektarbetet ska ske genom forskning, utbildning och informationsutbyte. På seminariet presenterade de sin idé till den nya utbildningen och gensvaret blev positivt.

– Det märktes att ämnet engagerar och intresset är stort, så det var ett övertygande ja. Vi vill ha en sådan här utbildning för bibliotekarier.

Samtal om skönlitteratur

Efter MUSA-kurserna finns det bara en valbar kurs om litteraturförmedling för blivande bibliotekarier och den finns på institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås. Däremot finns det ingen kurs för bibliotekarier på universitetsnivå som behandlar själva kärnan i en litteraturförmedlande verksamhet, nämligen skönlitteraturen. Inom ämnet litteraturvetenskap i Lund finns en stark och levande tradition på området och det var också det första universitet i landet som gav kurser i litteraturförmedling.

– Men det handlar inte bara om att läsa, betonar Anders. Det handlar om att reflektera. Vår planerade kurs handlar inte om skönlitteratur på bibliotek utan om det utvecklande samtalet- om och kring litteraturen och om vad den kan uträtta. Ute i världen forskas det mycket om litteraturens betydelse. Vi är lite på efterkälken här i Sverige med dessa grundfrågor. Kurslitteraturen på den nya utbildningen kommer att handla om teorier och undersökningar om var litteraturens betydelse ligger, om litteraturens krafter och funktioner för människor.

– Med utgångspunkt ur dessa perspektiv kommer det sedan att handla om förmedling. Hur leder man litteraturpedagogiska aktivitet, den förmedlande verksamhet, på biblioteket. Det kommer att bli en till lika delar praktisk och teoretisk kurs, tror Anders.

Forskning

Anders Mortensen ingår i en forskargrupp som bland annat gett ut boken Litteraturens värden. Forskargruppen i Sverige är inte ensamma, runt om i världen forskas det på hur litteraturen påverkar hjärnan och vad till exempel litteraturen har för betydelse för individen och för samhället.

– Runt om i världen utkommer också regelbundet böcker som handlar om denna grundfråga; Vad kan litteraturen göra, vad har den för potential för all möjlig personlighets- och samhällsutveckling? Inom de psykologiska och kognitiva områdena, inom medicin, ja hela fältet.

Kurserna i Lund kommer till stor del att fokusera på teoribildningar om skönlitteraturens och läsningens betydelse, men också på aktuell forskning. Anders Mortensen förstod vid sina samtal på Bok- och biblioteksmässan att det finns ett starkt önskemål om ett produktivt samarbete mellan biblioteksvärlden och universitetsvärlden.

– Därför har vi en idé om att skapa ett forskningsprojekt där man till exempel kunde tillsätta doktorandtjänster i Lund, Göteborg och Uppsala. Dessa doktorander skulle sedan tillsammans med redan etablerade forskare utforska olika sidor av vad till exempel ett litteratursamtal på biblioteket betyder.          

Tappad status

Tidigare fanns det en naturlig koppling mellan att till exempel läsa litteraturvetenskap och biblioteksutbildning. De senaste åren har i stället informationsvetenskap premierats på bibliotekshögskolorna. Inom universitetsvärlden talar man om sådana här inriktningstrender som vändningar.

– En vändning har varit att försöka genomskåda avancerad litteratur som att den representerar en elitistisk överhet, förklarar Anders. På biblioteken har vi sett ett genomslag för den populärkulturella vändningen som säger att den litteratur som är populär är bra eller rentav bäst, till exempel bästsäljande deckare. Sedan finns den mediala vändningen som säger att boken, särskilt den skönlitterära, är på väg att försvinna i en myriad av mediala möjligheter.

Litteraturens vikande status på biblioteken beror på en serie sådana vändningar där bokens tidigare enormt starka ställning undergrävs från olika håll. Anders menar att dessa vändningar har stor betydelse på en rad utbildningar där man alldeles för lätt följer trenden. Han menar att litteraturens legitimitet på grund av detta har försvagats både i skolan, på biblioteket och i samhället generellt.

– Men nu har det svängt igen, ler han glatt. Det märks bland annat på det starka intresset generellt för litteraturstudier och på debatten runt ifrågasättandet av litteraturens ställning på biblioteken. Det märks också på det stora intresset runt vår påtänkta utbildning som vi tänker erbjuda verksamma bibliotekarier, lärare och andra litteraturpedagoger. Och förstås studenter på biblioteksutbildningen. Skönlitteraturens ställning behöver fortfarande stärkas på landets bibliotek. Genom kursen hoppas vi att biblioteken blir bättre på litteraturförmedlande verksamhet och bibliotekarierna stärkta i sin yrkesidentitet.

Danskt samarbete

Det finns idag ett växande intresse för att studera och forska kring skandinaviska språk och skandinavisk litteratur och kultur. Tillsammans med Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab i Köpenhamn har Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet beviljats EU-medel för att starta Centre for Scandinavian studies. Här ska studenter och forskare kunna ta del av nya samarbetsformer och på så sätt få ökade kunskaper om varandras kultur och språk.

– Centret är en fantastisk sak, säger Anders muntert. Vi kommer att dra till oss intresse från hela världen om allt som har med studier i Skandinavien att göra. Och där är utbildningsfrågor och skönlitteratur och litteraturförmedling på bibliotek en oerhört central del.

FAKTA MUSA står för Metodutveckling i Skönlitterärt Arbete och var en distanskurs som genomfördes i tre omgångar under åren 2005-2008. Kurserna arrangerades av Svenska Akademiens Nobelbibliotek tillsammans med Regionbiblioteken i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Målgruppen var verksamma bibliotekarier och syftet var att stärka arbetet med skönlitteratur på biblioteken.

Du kan läsa mer på tema berättande i nästa nummer av Framsidan som har rubriken ”Det var en gång…om berättande i vår tid.” Utkommer den 22 september.