Kungliga Bibliotekets nya roll – nu börjar arbetet på allvar

STOCKHOLM: Sedan några veckor står det klart att Kungliga biblioteket, KB, har fått ett nytt uppdrag. Från och med nästa år har myndigheten ansvar för nationell samordning inom biblioteksväsendet.
Framsidan träffade Gunilla Herdenberg, chef för KB:s avdelning för nationell samverkan, för att prata om hur de nu arbetar med sina nya uppgifter.
 

Gunilla Herdenberg tar emot på sitt arbetsrum på Birger Jarlsgatan i Stockholm. En vacker gammal trämöbel från gamla Kungliga biblioteket tjänstgör som intervjuplats. Gunilla kommer precis från möte med KB:s administrativa chef. Det är mycket att göra just nu – ett helt nytt uppdrag ska förberedas. 

Följa upp lagen
En viktig del av KB:s nationella samordningsuppdrag, som formulerades i regeringens budgetproposition för några veckor sedan, är att ”följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning”. Uppföljningen ska ske i samarbete med länsbiblioteken. 

Uppdraget att följa upp tillämpningen av bibliotekslagen är i sig helt nytt. Det har helt enkelt saknats uppföljning tidigare, vilket Inger Eide Jensen beskrev som en brist i sin utvärdering av lagen, som kom i våras. 

Det innebär också att KB nu får en uppgift vars innehåll måste skapas. Därför går det inte idag att säga exakt vad uppgiften kommer att innebära, säger Gunilla Herdenberg. 

– Det är troligt att vi gör en tolkning av uppdraget som vi presenterar för departementet, som i sin tur får säga om vårt förslag är förenligt med vad de har tänkt sig. Det är något som kan ta tid, vi får ha naturligtvis ha nästa år på oss att komma med ett förslag. Det är viktigt att det blir bra, och då måste vi göra det tillsammans med länsbiblioteken. 

Gunilla Herdenberg ser fram emot arbetet med KB:s nya uppdrag.

Gunilla Herdenberg ser fram emot arbetet med KB:s nya uppdrag.

Men Gunilla Herdenberg kan med säkerhet säga att det kommer att handla om utveckling av bibioteken snarare än om kontroll. Och med tanke på formuleringen ”följa upp”, så ser hon det som självklart att det blir en form av löpande arbete. 

– Jag tror att vi kommer att jobba mycket med kvalitet, till exempel genom att man sätter nationella kvalitetskriterier i förhållande till bibliotekslagen. Kanske lägstanivåer, men också strävansnivåer, så att man får en tydlig utveckling. Det är inte meningen att vi ska inspektera och komma med pekpinnar. Vi är ingen tillsynsmyndighet. 

Nationell biblioteksstatistik
KB får också ta över ansvaret för biblioteksstatistiken från Kulturrådet. Statistiken kan bli ett viktigt redskap i kvalitetsarbetet kopplat till uppföljningen av lagen, och något som stärker biblioteken, menar Gunilla Herdenberg. 

– Jag skulle vilja se att vi hade en modern statistikplattform för bibliotek, där det är lätt att plocka ut de siffror man behöver. Det blir allt viktigare för bibliotekschefer att hävda sin verksamhet med fakta. Jag tror att det är en styrka om vi kan jobba med det nationellt, med tanke på att lagen är nationell. 

Även när det gäller statistikuppgiften, så tror Gunilla Herdenberg att det kommer att ta tid att komma fram till exakt vilken statistik som är intressant att föra upp på nationell nivå. Det är nu det verkliga förberedelsearbetet börjar, även om man tjuvstartat lite. 

– Man ska komma ihåg att vi har fått det här uppdraget från den 1 januari 2011, men inte en krona i förberedelsepengar.  

Lånecentralerna får viktig roll
Gunilla Herdenberg tror att kombinationen av statistikuppdraget och uppgiften att följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning kommer att bli en bra utgångspunkt för KB att kunna bedriva utvecklingsarbete och nationell samordning för de svenska biblioteken. Men det kommer att ske på ett lite annat sätt än hon hade hoppats. Koffertmodellen satte käppar i hjulet för den ursprungliga planen, men däremot fick KB överta ansvaret för att fördela medel till lånecentraler och depåbibliotek. 

– Det har tagit mig några veckor att sörja att vi inte fick hantera de pengar som nu kommer att gå från staten direkt till läns- och regionbiblioteken. Hade man följt vårt förslag hade de blivit mycket tydligare samarbetspartners och vi hade kunnat styra insatser på regionnivå med hjälp av de statliga pengarna. Som jag ser det nu är det istället informations- och lånecentralerna som kommer att stå oss närmast, och får bli vår kanal ut. 

Gunilla Herdenberg ser en risk i att läns- och regionbibliotekens verksamheter nu kan bli alltför regionala, och att nationella projekt i deras ägo blir lidande. 

– Läns- och regionbiblioteken har nu inte längre något nationellt uppdrag, som de hade tidigare. Det är synd, för många saker hade vunnit på samarbete över regiongränserna, som arbetet med e-licenser, fjärrlån och Barnens bibliotek till exempel. Det är fortfarande meningen att vi ska samverka med läns- och regionbiblioteken, men det hade blivit enklare om vi också att hade fått de ekonomiska medlen, sammanfattar hon.  

Praktisk samordning
Kärnan i KB:s uppdrag, som Gunilla Herdenberg tolkar det, är att skapa nationellt samarbete på de områden som vinner på samarbete, för att frigöra resurser till det som är biblioteksspecifikt och lokalt. Hon tar transporter som exempel. Inom KB:s nuvarande arbetsområde, lärosätenas bibliotek, så har man fått till stånd ett ramavtal kring transporter, som även inkluderar bland annat packning och märkning. 

– Dels innebär det att biblioteken får lägre kostnader för transporter. Dels slipper enskilda bibliotekarier ägna tid åt krångligt arbete med upphandlingskriterier, som inte är deras uppgift och som de inte har kompetens för. I många fall gör vi onödigt dubbelarbete. Och tänk så många dåliga upphandlingar Bibliotekssverige har gjort genom tiderna! 

Även de folkbibliotek som vill kan redan idag använda sig av avtalet, så det kan också sägas vara ett exempel på det som KB nu ska jobba för inom fler områden. Gunilla Herdenberg, som själv har en bakgrund som folkbibliotekschef i Lund, ser fram emot en ökad integration mellan folk- och forskningsbibliotek 

– Det är vad jag har jobbat för de senaste 10 åren. Användarna skiljer inte på de olika biblioteken, så varför ska de vara så olika? 

Hon plockar fram en text ur kulturpropositionen och pekar: ”Biblioteken är en viktig samhällsresurs, och det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens samhälle”. 

­– Det är första gången som biblioteken omnämns som en samlad resurs från politikens håll. Det är häftigt! Det handlar helt enkelt om att ge användarna så bra biblioteksservice som landet kan ge, och det tror jag vi gör genom att samarbeta mer.  

Libris för alla
Andra områden som är prioriterade när det gäller samarbeten och samordning är system för digitalisering, e-licenser och den nationella bibliotekskatalogen Libris, som idag främst används av forsknings- och högskolebiblioteken. 

– Jag tror att Libris kan vara en gemensam katalog där alla poster är fria för alla Sveriges bibliotek inom ett till två år. Där har vi redan kompetensen hos oss. 

I övrigt tänker hon sig utveckling i projektform, med deltagare från hela landets bibliotek, i motsats till att KB själva ska växa på bredden och ha allt arbete under sitt tak. 

– Vi vill jobba tillsammans med dem som är berörda och intresserade av ett visst område. Vi kan inte sitta här i Stockholm och snickra ihop något som vi sedan kör ut och så visar det sig vara helt fel, säger Gunilla Herdenberg. 

Sedan några år har KB ett välfungerande arbetssätt – KB:s inflytandestruktur, berättar Gunilla och visar ett schema ur en power point-presentation hon höll nyligen. Systemet bygger på expertgrupper, med sammanlagt cirka 150 deltagare från hela Bibliotekssverige, som arbetar med olika frågor. Det finns redan idag expertgrupper för exempelvis Libris nationella system, samordnad digitalisering, kompetensfrågor och Open Access. Deltagarna i arbetsgrupperna får ingen ersättning, utan deras insats finansieras helt av det egna moderbiblioteket. 

KB:s nya uppdrag ger myndigheten en centralare plats på den svenska bibliotekskartan.

KB:s nya uppdrag ger myndigheten en centralare plats på den svenska bibliotekskartan.

– Vi kan vara säkra på att vi gör något bra och intressant eftersom deltagarna inte skulle vara där annars. Det bygger på att de känner att arbetet är viktigt för deras bibliotek, att de får chansen att vara med och driva en fråga på ett nationellt plan, som de inte skulle klara att lösa lokalt. 

Hur förändras KB?
Gunilla Herdenberg ser framför sig att KB nu ytterligare utvecklar arbetet med expertgrupper och arbetar fram metoder för det nya uppdraget i projektform under ett till två år, i samarbete med läns- och regionbiblioteken, folkbiblioteken och lånecentralerna. 

– Avdelningen för nationell samverkan kommer att utöka personalstyrkan med de kompetenser som krävs i vårt utökade uppdrag. I ett första skede planerar vi att arbeta i projektform. 

Först om ett par år tror Gunilla Herdenberg att man vet helt klart vilka nya kompetenser myndigheten behöver knyta till sig permanent. 

– Tack vare vår arbetsmodell så kan vi åstadkomma mycket mer än vi hade kunnat med bara våra handläggare. Jag tror också det är bra om vi inte blir för stora. Istället måste vi hela tiden jobba med omvärlden. Stora överbyggnader är sällan av godo. Då tror man att man klarar allting på egen hand, säger Gunilla Herdenberg.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se