Ledare Framsidan 1 2011

Bemötande och service är aktuella ämnen på biblioteken. Kurser har anordnats och frågor om vad biblioteken signalerar och vill signalera till omgivningen har diskuterats. Uppenbarligen finns en oro för att fel signaler går ut och att något måste göras åt detta. Man undrar vad som väckt denna känsla just nu och varför det känns på det sättet. Ett av svaren kan vara att frågor som rör bemötande och förbättrad service har en koppling till besökare med särskilda behov. Just sådana frågor har ju varit i fokus de senaste åren. Hur ökar vi servicen

till personer med funktionsnedsättning? Hur ökar vi servicen till personer med annan språkbakgrund än svensk?

no prescription 10mg levitra

Regeringens mål att Sverige 2010 skulle vara tillgängligare och att lätt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning skulle vara borta, har satt fart på många offentliga och privata institutioner. Särskilt nu under det sista året av kampanjen. På biblioteken har personalen utbildats, lokaler och inredning har fått ny utformning och en del av medierna har blivit tillgängligare. Trots att mycket har gjorts så återstår säkert lika mycket. Framförallt återstår ett viktigt attityd-

arbete. En förändring i vår hållning som gör att funktionshinder inte uppstår. Vi måste lära oss att tänka efter före. Därför är frågan kring bibliotekens bemötande av personer med funktionsnedsättning fortsatt mycket viktig även efter 2010.

För människor med annan språkbakgrund än svensk har det inte funnits samma tydliga nationella mål för bemötandet , likt det som gällt för personer med funktionsnedsättning. Bristen på ett tydligt mål har gjort att den här verksamheten i hög grad lunkat på som tidigare och få nya idéer kring bemötande och förbättrad service har förverkligats. Valet 2010 blev dock en väckarklocka och under den gångna hösten har frågor om mång-språkighet och interkulturalitet fått ta större plats i debatten.

Vad kan då biblioteken göra för att öka servicen och ge ett bättre bemötande till sin mångspråkiga kundkrets? Hur kan biblioteken bidra till ett minskat utanförskap och till ett socialt hållbart samhälle? Förebilderna till det finns i enstaka bibliotek i Sverige, men också utomlands. Vi har i många år rest till London för att se hur Idea Stores utvecklat verksamhet anpassad till omgivningens behov. Vi borde också åka till USA för att se hur bemötande och utvecklad service till en mångspråkig kundkrets är en självklarhet. I New York finns exempel på hur det traditionella biblioteket förvandlats till en mycket aktiv mötesplats för människor från jordens alla hörn.

Bibliotekssystemet i New York är väldigt omfattande. Det sträcker sig över stadsdelar med en mycket varierad befolkning. Från Manhattan med sin i huvudsak engelskspråkiga befolkning, till Bronx och Queens där man möter åtminstone 150 olika språk. För biblioteken är detta självklart en stor utmaning. Böcker saknas på många språk som talas i stadsdelarna. Trots det är biblioteket en attraktiv mötesplats för mer eller mindre alla grupper som bor där. En vardag mitt i veckan är huvudbiblioteket i Bronx så fullt att folk knappt får plats, de sitter på hyllorna och på golvet. Vad beror det på?

En förklaring tror jag är just bemötandet, känslan för service och ett kundorienterat arbetssätt. Här finns personal som kan olika språk. Här finns stöd till den som behöver lära sig engelska. Här finns datorer till den som inte har en egen dator. Men framförallt, här finns en inställning till bemötande och service som tar sin utgångspunkt i att människor har olika behov. Några kan engelska, några inte, några kan läsa, andra inte. Så är läget och då jobbar vi med det. Ett pragmatiskt arbetssätt baserat på att alla ska bemötas med den service de behöver. Resultatet blir en massa aktiviteter från datautbildning för kvinnor online xenical till kurser i samhällskunskap och språk. Allt som görs i Bronx och Queens passar inte för svenska förhållanden och kan inte tas med hem. Men inställningen till uppdraget och verksamheten är mycket inspirerande och den både kan och bör tas med hem till Sverige.

Text: Bengt Källgren, chef Kultur och samhälle, Kultur i Väst

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet