Bättre förståelse nyckel till läslust

Barnen plockar ivrigt i hyllorna och pratar böcker med varandra. Några sjunker ner med varsin bok i lugnet i läsgrottan. På Ekarängskolans bibliotek i Borås är över 25 hemspråk representerade bland eleverna. Läslusten och bibliotekslånen har ökat rejält efter olika aktiviteter för att förbättra barnens läsförståelse.

LilleMor Lindberg är skolbibliotekarie på Ekarängskolan, en skola där det går knappt 300 barn från förskoleklass upp till sjätte klass. Hon har en bakgrund som låg- och mellanstadielärare och brinner för att förmedla läslust till barnen. Då är läsförståelse en förutsättning.

– När jag började här märkte jag att barnen läste, men att många hade svårt att förstå vad de läste, säger hon. Det var stor skillnad mot hur det var på den skola där jag arbetat som lärare och där alla barn hade svenska som modersmål.

Den som bara kan enkelt språk får ingen djupare känsla eller förståelse vid läsning. Därför driver LilleMor aktiviteter som ska stimulera läsförståelsen: läsklubb, högläsning och författarbesök.

Bild på elever i Ekarängskolans bibliotek.

Ekarängskolans bibliotek har öppet tre timmar om dagen, vissa dagar under skoltid och vissa dagar på eftermiddagen. Det var tidigare ett folkbibliotek och är rymligt och luftigt. Aktiviteten sjuder när barnen letar böcker, tipsar varandra och ber bibliotekarierna om hjälp på jakt efter särskilda böcker. FOTO: Lena M Fredriksson

Ett krypin för inlevelse

När hon började på skolan för fem år sedan tog hon tillsammans med en kollega initiativ till att bygga en läsgrotta i det rymliga biblioteket. En hörna fick golvet upphöjt och klätt med en äkta matta, ”flygande mattan”. De två väggarna är målade med massor av miljöer från sagoböcker: slott, murar, skogar och sjöar i både ljus och mörk färgskala. Tylldraperier i alla regnbågens färger gör att det går att skärma av hela grottan så att den blir en lugn liten oas.

– Här inne läser jag för grupper av barn och sedan återberättar vi sagan med hjälp av bilder och målningarna på väggarna, säger LilleMor. Då går vi igenom händelserna i sagan, men pratar också mycket om känslor och varför personerna kände eller agerade som de gjorde. Detta skapar förståelse och inlevelse, och är en grund för läslust.

Samarbetet mellan pedagoger, skolbibliotekarie och olika kulturaktörer fungerar bra på Ekarängskolan. Biblioteket laddar till exempel upp med böcker om de ämnen som finns med i lärarnas planering. Varje år kommer barnboksförfattare och illustratörer till skolan för att prata och skapa med barnen. Man arbetar också med teater och musik, till exempel genom att skriva och uppföra en musikal med alla tredje- och fjärdeklassare.

Specialpedagogen Ulla-Britt Lejemark-Olsen, skolbibliotekarien LilleMor Lindberg och bibliotekarien Emma Johansson som arbetar på Ekarängskolan i Borås.

Specialpedagogen Ulla-Britt Lejemark-Olsen, skolbibliotekarien LilleMor Lindberg och bibliotekarien Emma Johansson arbetar på Ekarängskolan i Borås, där många barn har annat hemspråk än svenska. Skolans personal samarbetar för att förbättra barnens läsförståelse och nu har biblioteket stadigt ökande lånesiffror, både bland fack- och skönlitteratur. – Det är lätt att väcka barns läslust om man gör det på rätt sätt, säger LilleMor Lindberg. De måste förstå det de läser om de ska vilja läsa mer. FOTO: Lena M Fredriksson

Stimulera språkutveckling

Skolan och biblioteket jobbar också sedan i höstas i ett läs- och skrivprojekt, där målet är att arbeta fram en egen arbetsmodell för att stimulera barns språkmedvetenhet och språkutveckling.

LilleMor arbetar 75 procent som projektledare och bibliotekarie i projektet, som preliminärt pågår till i maj i år. Övrig tid är hon skolbibliotekarie. Emma Johansson vikarierar på biblioteket de timmar LilleMor arbetar i projektet.

– Det är väldigt inspirerande att vara här, för det händer så mycket, säger Emma Johansson. Lånesiffrorna stiger hela tiden och ligger nu på över 2 000 böcker per månad.

LilleMor Lindberg ägnar en del av sina projekttimmar till att lustläsa tillsammans med små grupper av elever, som lärarna har valt ut.

– Då stannar vi inför varje nytt kapitel och pratar om det som hände i förra kapitlet och varför personerna agerar som de gör. Det är jättebra för barn med annat modersmål än svenska, eftersom vi även här återberättar och kan gå igenom svåra ord eller skeenden. Jag försöker också göra kopplingar till barnens egna känslor, för att fördjupa läsförståelsen.

Boktips från bibliotekspersonalen på Ekarängskolan

Grodanböckerna av Max Velthuis. Bilderböcker med olika teman som till exempel rör

känslor och vänskap. Bra från förskoleåldern upp till sjätte klass.

Övergiven värld av Sofia Bergting. Gripande och spännande fantasybok som kan vara

en bra grund för prat om känslor.

Barn från klassen Linden 5 rekommenderar:

Allhelgonoffret av Petter Lidbeck

Spåkvinnans lärling av Maud Mangold

Glaspärleresan av Maud Mangold

Den försvunna staden av Jo Salmston och Peter Bergting

Fröken Europa av Kerstin Gavander

Fika med föräldrar och barn

Föräldraföreningen, specialpedagogen Ulla-Britt Lejemark-Olsen och LilleMor vill nu starta ett språkkafé på biblioteket, dit barn och föräldrar kan komma. Tanken är att man ska bjuda in familjer från en språkgrupp i taget, och visa barnböcker på både svenska och hemspråket.

– Läsutvecklingen blir bättre om hemspråket utvecklas parallellt med svenskan, säger Ulla-Britt Lejemark-Olsen. Därför vill vi uppmuntra familjerna att läsa på sina egna språk. Vi har också kassar för hemlåning, med barnböcker på både svenska och olika hemspråk.

– Våra projekt finansieras med pengar från kommunen och en viss del av skolans budget, säger LilleMor Lindberg. Det är fantastiskt att få arbeta så här, för det är så givande för alla barn och man får tillbaka så mycket!

Text: Lena M Fredriksson

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se