En spark där bak

Elisabeth Setterborg, AnnaCarin Elf och Behrouz Assadi är alla överens om att skyltar på olika språk är välkomnande och en bra hjälp. FOTO: Helén Andersson



År 2009 utsågs Biskopsgårdens bibliotek i Göteborg till svenskt modellbibliotek i EU-projektet Libraries for All – ESME. Projektet pågick fram till september 2010 och vid bokslutet kunde biblioteket bland annat konstatera att projektet fungerat som en vitamininjektion för personalen och att ekonomi har en viss betydelse.

Runt bordet i det julpyntade personalrummet sitter bibliotekarierna Elisabeth Setterborg och AnnaCarin Elf samt Behrouz Assadi. Behrouz är med i den referensgrupp som ganska snart blev projektets, och bibliotekets, kärna och samarbetspartner.

– Vår viktigaste uppgift i referensgruppen har varit att bygga en bro mellan bibliotekarierna och invånarna i Biskopsgården, säger Behrouz. När jag var ung var biblioteket en plats man lånade böcker på, nu har jag lärt mig att biblioteket är en jättebra mötesplats med många aktiviteter och vi i referensgruppen uppmuntrar de som inte känner till biblioteket att gå dit. Vi som kommer från andra länder måste lära oss att se på biblioteket på ett nytt sätt helt enkelt.

Referensgruppen

En viktig del i projektet bestod i att bilda en mångkulturell referensgrupp där man blandade bibliotekarier och boende i området.

– Det var ett av kraven för att vi skulle delta i projektet, minns AnnaCarin. Vi började med att fråga de besökare som är här ofta och vi försökte få med de stora majoritetsspråken. Vi tänkte också på att det skulle vara en jämn fördelning mellan män och kvinnor, att det skulle vara en spridning i åldrar och att de använde biblioteket på olika sätt.

– Uppdraget var att utveckla biblioteket och då kändes det självklart att ta med de boende, fyller Elisabeth i.

Flera av medlemmarna i referensgruppen är aktiva i invandrarorganisationer, närradion och andra ideella organisationer där de har tillgång till värdefulla nätverk för att nå nya målgrupper.

– Det viktiga är att det finns personer med olika språk representerade som kan ta kontakt med andra med samma språk och svara på alla frågor, fastslår Behrouz som också är ansvarig utgivare av närradiokanalen i Biskopsgården där information från biblioteket sprids på 12 olika språk.

Gruppen bestod till en början av åtta personer, den växte till 12 för att nu vara nere i sex personer. Under projekttiden har gruppen träffats regelbundet och samarbetet kommer att fortsätta.

– Det har varit värdefulla möten där vi bland annat diskuterat bibliotekets utbud av media, tjänster, aktiviteter och program, säger Elisabeth. Vi hoppas att det genom referensgruppen ska fortsätta komma in förslag på program och hur vi kan fortsätta utveckla och inte tappa fokus.

Aktiviteter

Referensgruppsamarbetet har bland annat inneburit att biblioteket mer än fördubblat sitt utbud av aktiviteter och program. Ett lyckat exempel är författarkvällarna som tack vare projektet har utökats.

– Projektet innebar utökad budget vilket i sin tur gjorde att vi kunde förverkliga våra besökares önskningar. En del av dessa författare hade vi aldrig kunna bjuda in med vår vanliga budget. Nu har vi haft många lyckade arrangemang med författare med annan bakgrund än svensk, etablerade författare som Theodor Kallifatides och Susanna Alakoski, berättar Elisabeth.

Andra lyckade exempel på nya aktiviteter är tvåspråkiga sagostunder i samarbete med förskolor i området, språkkafé och datorkurser på olika språk, filmkvällar med film från olika delar av världen och stickkväll varje onsdag.

– Det roliga är att det till stor del är kvinnor med utländsk bakgrund som kommer till dessa stickkvällar. Kvinnor som inte kan svenska, men sticka, det kan de, konstaterar Elisabeth.

Media

Diskussionerna i referensgruppen har också lett till media köptes in på flera språk och att bokbeståndet utökats. På biblioteket finns media på 23 språk och i bibliotekets café finns tidningar och tidsskrifter på tio språk.

Projektet innebar ett tillskott till bibliotekets mediepengar som har visat sig extra värdefulla eftersom man kunnat fräscha upp specifika språkområden och snabbt kunnat tillgodose besökarnas behov.

– Vi uppfattade till exempel att vi hade många nya polska besökare och kunde snabbt uppdatera just den hyllan, ler AnnaCarin. Förut kunde man önska sig saker, men det hände inte så mycket, konstaterar hon. Pengar betyder en hel del.

– Dessutom har vi köpt in flera lexikon på olika språk, språkinlärningsmaterial och lättlästa böcker på svenska, tillägger Elisabeth.

Nya skyltar

Ekonomins betydelse blir också tydlig när vi förflyttar oss från personalrummet ut till biblioteket där en skylt med texten På andra språk än svenska visar vägen till den utländska avdelningen.

– Vi diskuterade om det skulle stå På utländska språk på skylten, men kom fram till att detta var bättre, säger AnnaCarin.

Inne på den utländska avdelningen finns ett alldeles nytt skyltsystem med tydliga, stilrena skyltar på originalspråk som visar var jag hittar böcker på mitt språk.

– Idén med nya skyltar kom från referensgruppen som hade svårt att hitta bland hyllorna, berättar AnnaCarin. Så vi tog helt enkelt en del av projektpengarna och satsade på nya skyltar. Vi fick lägga ner jättemycket arbete på att få skyltarna på originalspråk med olika alfabet och bokstäver, men det har visat sig vara en helt rätt satsning.

– Det är jättebra, håller Behrouz med. Det hjälper de som inte är så bra på svenska och det är ju ändå böcker på det språket. Den psykologiska effekten är bra. Igenkännandet ger trygghet, konstaterar han.

– Skyltarna visar att vi faktiskt bryr oss och har lagt manken till och ansträngt oss, klargör Elisabeth.

En kick

En oväntad effekt av projektet är bibliotekets status i stadsdelen. Vid förvaltningens månadsmöten där tjänstemän, polis, socialchef, präst med flera informerar varandra, har biblioteket uppmärksammats och fått beröm för sitt arbete.

– Det finns ett annat intresse och det känns som att biblioteket har fått en högre dignitet i stadsdelen, säger Elisabeth. Det arbete vi gjort nu hade inte blivit gjort utan en spark i baken av ESME och kanske har vi fått mer råg i ryggen.

FAKTA

EU-projektet Libraries för All – ESME var ett projekt som utvecklade mångspråkiga och interkulturella bibliotek i Europa. Projektet var ett samarbete mellan folkbibliotek och ideella organisationer som arbetar med migrationsfrågor i Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Det tvååriga EU/Grundtvigprojektet pågick fram till september 2010.

Biskopsgårdens bibliotek var svenskt modellbibliotek och Immigrantinstitutet i Borås var svensk projektpartner i projektet.

Projektet har formulerat en svensk handbok som finns att läsa på projektets hemsida

www.librariesforall.eu.

Både AnnaCarin och Elisabeth upplever att arbetet inom ESME har fungerat som en vitamininjektion och en kick för all personal.

– Jag tror att de extra pengar vi haft har varit en morot för oss personal, säger AnnaCarin. Förut trampade vi vatten med små medel utan att kunna fullfölja besökarnas önskemål. Nu har besökarna sett att deras förslag har blivit verklighet redan efter några veckor.

– Det har också blivit fler fruktbara samtal på biblioteket, tillägger Elisabeth. Inte bara med referenspersonerna, utan med andra också. Man får mycket gratis när man rör sig ute i biblioteket och pratar med besökarna och projektet har nog gjort oss mer aktiva med att våga ta kontakt.

Behrouz har stått och funderat under vårt samtal.

– Referensgruppen kanske ska byta namn till bibliotekets vänner, föreslår han nu. Men vi kommer förstås fortsätta att jobba som brobyggare mellan boende och bibliotek.

– Vilket bra förslag, utropar AnnaCarin. Det passar utmärkt för förut hälsade vi genom att ta i hand. Nu kramar vi varandra!

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se