Biblioteket är en internationell mötesplats. Mötesplatsen är ett av de nyckelvärden som lyfts fram för att skapa bibliotekets nya identitet. Ibland uttryckt som samhällets vardagsrum för att skapa en familjär närhetskänsla. Men är det verkligen sant, är biblioteket den mötesplats som många talar om? Kaféet, kiosken på torget är ju självklara mötesplatser medan biblioteket är ett ställe dit man går för att låna eller lämna tillbaka böcker och inte så mycket mer. I ett avseende är det dock sant att biblioteket är den tydliga mötesplats som många önskar – i det internationella avseendet. Det lokala biblioteket har blivit en mötes- och samlingsplats för människor från många olika länder och med
många olika språk. De är där för att läsa tidningar eller för att låna böcker på det egna språket och på svenska men också för att träffas, gärna över en fika om den möjligheten finns. Varför har biblioteket blivit en internationell mötesplats när det inte är en lika självklar mötesplats för personer med sin bakgrund i Sverige?
I grunden handlar detta om demokrati. Biblioteket är en samhällsinstitution öppen buy cheapest levitra för alla. Där kan man vistas utan att ha särskilda skäl för det och man är välkommen att stanna så länge man vill. Man kan läsa vad man vill men man kan också strunta i att läsa utan att någon ifrågasätter det. En så öppen och tillgänglig institution är inte en självklarhet i alla länder. Därför får biblioteket särskild betydelse för människor som kommer från sådana länder. Genom att ta rollen som internationell mötesplats så fångar biblioteket en viktig del av sitt demokratiska uppdrag och bidrar till en positiv samhällsutveckling på lång sikt. Att utveckla idéen om den internationella mötesplatsen har också en direkt betydelse. De enskilda besökarna får tillgång till material på sitt eget språk och lokalsamhället får en mångspråkig träffpunkt. En internationell mötesplats som biblioteket är en nödvändig och fantastisk resurs för alla kommuner.
Mötesplatsen som idé och verksamhet har ett stort värde för alla biblioteksbesökare. Men om mötesplatsen verkligen ska omfatta alla så måste idéen utvecklas vidare. En sådan utveckling bör ta sin utgångspunkt i den mötesplats som biblioteket faktiskt redan är – den internationella mötesplatsen. Därför är det viktigt att stärka de internationella perspektiven på biblioteket. Nya idéer för att ta konceptet vidare måste in i verksamheten. Material på språk som finns i det omgivande samhället måste också finnas på biblioteket. Tryckta böcker på hyllan men också e-böcker på andra språk än svenska. Nyhetsmedier och kontakter över nätet måste bli tillgängliga och ta en mycket större plats i bibliotekets utbud än de gör idag. Platsen, själva biblioteket, måste få en utformning som möjliggör möten. Kaféet, som alltid ska finnas, ska också vara den givna mittpunkten i biblioteket.
Kommunen har ett stort ansvar för sina invånare oavsett deras bakgrund. Kommunen har också det fulla ansvaret för sin biblioteksverksamhet. Det betyder att kommunen måste ställa resurser till förfogande för att utveckla den internationella mötesplatsen i biblioteket. Detta är en omfattande uppgift som ska drivas tillsammans med en rad andra uppgifter. Därför måste det ske i samverkan mellan kommuner och med regionen och staten. Kommunerna kan utbyta idéer och tjänster, de kan låna material mellan varandra och de kan samordna sina inköp. Regionen kan bidra med konsulativa insatser, fortbildning och regional samordning. Statens roll kan vara att bygga upp gemensamma nationella system som stödjer samverkan i olika riktningar.
Bengt Källgren, chef Kultur och samhälle, Kultur i Väst
För att fortsätta bygget av biblioteket som den internationella mötesplatsen krävs en ny syn på verksamhet och ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Dagens modell skapades i ett Sverige med få invandrade personer och med utgångspunkt i den tryckta boken. Idag är både samhället och mediautbudet mycket mer mångfasetterat och spännande. Utmaningarna men också möjligheterna är mycket större. Något som biblioteket med rätt förutsättningar kan ta vara på och utveckla.
Text: Bengt Källgren
Author Description
