Made in Backa

Made in Backa är en tidskrift för barn med texter producerade av barn i åldrarna 9-12 år. Idén med tidskriften är att arbetet ska förebygga brott och kriminalitet, ge barnen ökad kunskap om varandras kulturer och bättre förståelse för varandras olikheter.

– På sikt leder det här till mindre fientlighet, bättre självkänsla och större trygghet, säger Homeira Tari, kulturpedagog och projektledare.

Under 2010 gavs det ut fyra nummer av Made in Backa och av den utvärdering som gjorts har arbetet redan nått de mål Homeira satte.

– Barnen säger att de har utvecklat sitt språk, lärt känna varandra på ett annat sätt och fått bättre självförtroende. Jag brinner för det här arbetet och det var detta jag strävade efter, säger Homeira.

Kunskap och information är två grundbegrepp i Homeiras arbete som kulturpedagog och som boende i stadsdelen Backa i Göteborg.

– Vissa områden i Backa är segregerade och jag försöker att inte själv smittas av områdets frustration. Jag brinner för dessa människor som är ett resultat av samhällets svek, säger Homeira engagerat. Det spelar roll vilken samhällsklass och kultur man kommer ifrån, men genom kunskap och information är jag övertygad om att ungdomar i dessa förortsområden får en bra framtid.

Vägen till Backa

Homeira växte upp i Iran och kom till Sverige 1990. Hon berättar om en uppväxt i fattigdom där en skoltidning med dikter och berättelser gav henne hopp och som inspirerade henne att läsa böcker och till och med att skriva egna dikter och berättelser.

I Sverige läste hon specialpedagogik, filmvetenskap och dramatik på universitetet samtidigt som hon praktiserade på daghem och skolor runt om i Göteborgs förorter. Här stötte hon ofta på barn som av olika anledningar var oroliga och hon började arbeta med rytmer, dikter och sång för att de skulle må bra.

– Ett tag jobbade jag som trygghetsvärd och kulturvärd i Backa och i Biskopsgården. Det var i Biskopsgården jag tillsammans med några barn skrev en pjäs som vi brukade öva på i en tvättstuga, skrattar hon.

Arbetet med barnen drev henne vidare och tillsammans skrev de dikter och berättelser som numera finns samlade i en bok med namnet Den begravda diamanten.

– Tack vare att jag 2008 fick Backas Kulturstipendium kunde vi trycka boken vilket var viktigt för barnen. Det blev på riktigt, säger hon med eftertryck.

Med sin samlade erfarenhet av vad kultur, dikter och berättelser kan ha för betydelse började Homeira fundera. Hon funderade över vad hennes skoltidning i Iran betytt för henne och vad en tidning kan ge utsatta barn, hon funderade över de oroligheter bland invandrarungdomar hon stött på, och sakta föddes idén om en tidning av och för ungdomar.

– Jag gick med min idé till Kultur- och fritidschefen i Backa SDN och till Författarcentrum väst. De var positiva till idén och Författarcentrum Väst sökte pengar för en litterär tidning av och för barn och Made in Backa startade som ett treårigt projekt.

Homeira Tari ser arbetet med Made in Backa som en läroprocess för barnen. – Gräv upp barnens historier och låt dem skriva. Låt med få vara anonyma, stava fel och skriva på vilket språk de vill. Det viktigaste är tryggheten. FOTO: Helén Andersson

Innehåll

Homeira är projektledare och tillsammans med olika journalister arbetar hon ute i klassrummen på skolorna i Backaområdet. Halva klassen jobbar med journalisten och får lära sig hur man skriver ett reportage och gör en intervju. Andra halvan jobbar med Homeira med musik, dans, skrivande och teater.

– Vi lyssnar på musik från andra delar av världen och det är då vi pratar om fördomar och saker som till exempel hur man kan bli rik. Det finns ju andra sätt än att råna en butik, ironiserar hon.

En del av samtalen blir teater, andra idéer blir texter och Homeira lyckas nästan alltid att få alla att delta.

– Det händer att barn säger att de inte vill vara med, men barnen känner att jag förstår dem. Det handlar inte om att tävla och med lite övertalning har det hitintills funkat, ler hon. Och en del barn kanske är bättre på att fotografera, då får de göra det istället. Alla kan delta på olika sätt.

Men det är inte bara i klassrummen Homeira hämtar material till tidningen. Hon rör sig ofta ute på gårdarna i bostadsområdet och hon finns på fritidsgården.

– Barnen blir glada när jag är nyfiken och lyssnar på deras berättelser. Jag ber dem skriva om sina hemländer och för ett tag sedan var det en flicka från Indien som skrev om islam.

Kvalitet

Allt får förstås inte plats i tidningen och det är Homeira som bestämmer vad som publiceras men hon är noga med att varje nummer av tidningen ska kännas aktuell för barnen. Varje nummer har också några sidor med barnens egna dikter och berättelser.

– Om ensamhet är aktuellt för barnen handlar många av texterna om det men jag gör oss inte beroende av bara ett tema.

Däremot är hon noga med att alla barn bekräftas och har hon jobbat med en klass ställer hon till med en fest när de är klara och andra kan få en t-shirt eller något annat för sitt arbete.

– Jag försöker göra alla glada och jag förklarar att det är viktigt att vi tar skrivandet på allvar. Det är viktigt med kvalitet. Det är viktigt att det är på riktigt och det är viktigt att barnens texter syns.

Utbildning

Tidningen delas ut av ungdomarna själv till alla skolor i Backa. Det är Homeira som bestämmer vilka ungdomar som får jobbet där det bland annat ingår en kort utbildning i hur man ska bemöta skolpersonal och elever, och där det utgår ett litet arvode

– De ska lära sig ta ansvar och vara bra förebilder för alla yngre. Arvodet gör dem glada och en insikt om att man kan jobba på det här sättet och faktiskt tjäna pengar.

Hon skickar också tidningar till bibliotek i Göteborg, Stockholm och Malmö.

Hittills har Homeira jobbat med över 200 barn och börjar sakta bygga upp en liten kärna av barn som skriver hela tiden. Men det kommer hela tiden nya och för Homeira är det viktigt att alla får delta för hon är övertygad om att arbetet med tidningen påverkar barns fostran på många sätt. Hon berättar om hur hon ifrågasatte att alla med stolthet kallade varandra för blatte.

– Vi kollade vad ordet egentligen betydde och nu säger de inte blatte längre. Nu kan man istället höra djävla kurd eller iranier, ler hon. Men då ställer jag frågan: Om en svensk skulle säga så skulle ni säga att han rasist. Nu kan ni ju själv tolkas som rasister. Jag hör inte detta så mycket heller längre.

FAKTA

Made in Backa drivs av kulturpedagogen och författaren Homeira Tari med stöd av Allmänna arvsfonden. Författarcentrum Väst är projektägare och Homeira Tari är ansvarig utgivare.

Made in….

Homeira skapade Made in Backa för att hon ville göra något för utsatta barn och jobba mot fördomar och utanförskap. Hon tror inte at tidningen läggs ner efter projektets tre år, tvärtom har hon planer på att utöka också till andra förorter i Göteborg.

– Kanske blir det en Made in Angered eller en Made in Biskop i framtiden, filosoferar hon. I så fall kommer jag att se till att grunden är den samma. För mig är barnen det viktiga och det goda syftet viktigast.