Mångkulturellt centrum

Mångkulturellt centrum är ett forum och en mötesplats för forskning och konstnärliga uttryck kring migration och social och kulturell mångfald.
– Vi ska producera kunskap som underlättar förståelsen av att leva och verka i ett mångkulturellt samhälle, säger Leif Magnusson, institutschef.

Mångkulturellt centrum finns på Fittja Gård längs gamla riksettan mellan Stockholm och Göteborg. Vackert beläget med sjöutsikt var det en gång i tiden värdshus och plats för hästbyte. Skalden Carl Michael Bellman är en av dåtidens resenärer som skildrat krögarrörelsen på Fittja värdshus. Numera är Fittja Gård hemvist för Mångkulturellt Centrum och fungerar på sitt sätt fortfarande som ett forum och en mötesplats, men numera handlar det om forskning, dokumentation och utbildning kring frågor som rör internationell migration.

Kunskapsorganisation

Fittja ligger i Botkyrka kommun som är en av landets mer mångkulturella kommuner. Nära hälften av kommunens invånare har utländsk bakgrund vilket tvingat kommunen att reflektera över vad det innebär för en kommun med en sådan struktur.

– Det är lätt att fastna i alla problem, säger Leif, men Botkyrka har valt att försöka hitta vägar som gör något bra av det och 1987 skapade kommunen stiftelsen Mångkulturellt centrum.

Stiftelsen fick i uppgift att jobba med kunskapsfrågor på olika sätt och fungera som ett stöd för organisationer som vill bli bättre på att finnas i ett mångkulturellt sammanhang.

– Vi ska göra det möjligt för olika verksamheter att reflektera över de erfarenheter man gör. Professionellt, politiskt men också de medborgare som reflekterar och hittar vägar för att vara mer avspända i vår mångfaldssituation, berättar Leif som är väl medveten om att en kommunal stiftelse kan uppfattas som diffus och förtydligar att centret aktivt deltar i den kommunala praktiken genom att delta i möten, ta del av synpunkter och reflektioner och jobbar med konkreta projekt.

– Vi är ett kunskapsstöd på olika sätt genom vår forskningsmiljö, utbildningsverksamhet och utställningar. Dessutom har vi det mest utvecklade forskningsbiblioteket i landet på det här området. Vi har fått ärva både Statens invandrarverks bibliotek och Integrationsverkets bibliotek så vill man förstå invandring och migrationens historia i Sverige så har vi i stort sett allt material här.

Forskning

Södertörns högskola och Mångkulturellt centrum har en långsiktig överenskommelse att samverka kring att bygga upp och sprida kunskaper kring migrationens roll för kulturarv, social och kulturell hållbarhet och urban utveckling, och forskare söker sig till centret för att komma närmre verkligheten.

– Vi är kända för att bedriva en praktiknära grundforskning som är relevant att förstå för tjänstemän och politiker, säger Leif. Och forskningen behövs för att få till den där djupare reflektionen.

Förutom att forskare söker sig till centret, har man en egen forskargrupp med tyngdpunkt på etnologi, men även socialantropologi och lingvistik. Genom åren har forskare knutna till centrat publicerat ungefär 40 olika rapporter på olika nivåer för att sprida kunskaper på olika sätt. Ett forskningsområde som centret har blivit mer uppmärksammat för handlar om diskrimineringsprocesser och vardagsrasism.

– Det var lättare att prata om rasism förr, som nazisterna eller andra med uttalad tydlig främlingsfientlighet. I Sverige idag har vi Sverigedemokraterna och andra som på olika sätt försöker utnyttja mångfaldssituationen och försöker driva fram ett vi och ett dem. Och mycket av den diskrimineringen äger rum under oerhört sofistikerade former, något vi på centret jobbar med och försöker förstå och sätta oss in i. Vi omvandlar rasism och diskrimineringsfrågor till en kunskapsfråga och fungerar på så sätt som en spegel för politiker som ska fatta smarta beslut. Som en kunskapsorganisation måste vi våga ta i sådana här frågor och inte jobba för trivialt utan våga tränga in i kärnan.

Nätverk

Under 2010 har Mångkulturellt centrum haft två regeringsuppdrag där det ena har varit att samla och söka efter forskning som gjorts och sedan göra kunskapsdokument och lägga ut det på ett webbaserat EU-bibliotek. Det andra uppdraget har handlat om att delta i ett europeiskt kunskapsnätverk kring urbana kunskaper, som ska hjälpa till att göra städerna bättre socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

– Vi har haft fokus på de sociala faktorerna och nu när Sverige inte längre är med i nätverket kommer vi att ha en diskussion med departementet om hur vi fortsättningsvis ska göra med vår internationella roll. Ett av centrets mål handlar nämligen just om att vi vill orientera oss mer internationellt och hitta andra lokala erfarenheter ute i Europa som vi kan ta del av.

Och centret har erfarenhet av att jobba internationellt. Utöver regeringsuppdragen är centret just nu involverat i ytterligare två europeiska nätverk. Det ena handlar om att reflektera över de välfärdsindikatorer som finns och ta dem ett steg till för att se om människor tycker det är relevanta mått. Förutom Fittja ingår ytterligare sju europeiska platser i nätverket.

Det andra nätverket handlar om mänskliga rättigheter och ingår i den europeiska koalitionen av städer mot rasism, ECCAR. Mångkulturellt centrum har alldeles nyligen blivit godkända att ingå i ett kunskapsnätverk där de ska göra forskningscirklar kring olika teman som har med diskriminering på lokal nivå att göra.

– Detta är jättespännande, utbrister Leif. Hur kan man komma åt det här? Kan ett bibliotek till exempel utveckla sin organisation så att man snabbare kan se och identifiera diskriminering i sin verksamhet så att man kan prata om det och hitta lösningar? Det är sådant vi ska titta på. Och vi ska göra det i samarbete med Linnéuniversitetet i Växjö och ytterligare fyra europeiska städer.

Museer

Utan att samla föremål i någon större utsträckning bedriver Mångkulturellt centrum en bred museal verksamhet. Bland annat ingår centret i ett nationellt museinätverk och man har aktivt försökt påverka museerna med att få till andra synsätt och perspektiv på kulturhistoria och kulturarv.

– Vi vill att museerna ska se kopplingen mellan integration och historia, säger Leif och jämför hur det skulle vara om det inte fanns böcker på biblioteket med kopplingar till föräldrars bakgrund i ett annat land.

– Vi är människor och vi funderar över vår historia. Därför tycker jag att museerna ska användas till minnesarbete på ett positivt sätt och att de ska se det som viktiga delar i verksamheten.

Tillsammans med Nordiska museet har centret dessutom en löpande verksamhet där man samlar migrationsberättelser.

– Det började som ett projekt där vi tittade på olika metoder att samla in de här berättelserna. Idag har vi 120 berättelser på olika språk från olika delar av landet.

Utställningar

På Mångkulturellt centrum på Fittja Gård är biblioteket husets hjärta, men här finns också ett välbesökt kafé, en aula och en utställningshall. Utställningarna är ibland fasta i huset, ibland vandrar den runt i området eller på museer runt om i landet. Förra året arrangerade centret en uppmärksammad utställning i huset som handlade om urbant våld. Bara någon månad före att utställningen skulle öppna drabbades Fittja för första gången av ett riktigt upplopp vilket gjorde utställningen dubbelt aktuell.

– Det var ganska dramatiskt och det störde området, men gjorde också utställningen extra angelägen. Det urbana våldet är en ny situation för oss i Sverige, en situation som är svår att förstå och komma åt, säger Leif. Många var oroliga när vi skulle ta upp en så svår fråga, men många tyckte också att det var otroligt respektingivande att vi orkade stå upp för en kunskapsdiskussion kring våld i förorten.

FAKTA

ECCAR, Europeiska koalitionen av städer mot rasism. Koalitionen initierades år 2004 av UNESCO i syfte att skapa ett nätverk av städer och kommuner som kan utbyta erfarenheter och förbättra sina handlingsprogram mot rasism, diskriminering och främlingsfientlighet.

ECCAR har antagit en 10-punktsplan med åtaganden mot diskriminering och rasism. Planen omfattar bland annat områden som kartläggning, information, utbildning, bostäder och kultur. Kommuner som går med i koalitionen åtar sig att införliva planen i sina strategier och verksamheter samt engagera civilsamhället i förverkligandet av planen.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, bildade 2008 ett svenskt samarbetsnätverk där ett tiotal städer och kommuner ingår.

Utställningen lockade många besökare, både politiker, forskare och unga studenter. Men framförallt hittade många som bor och jobbar i området till centrat.

– Det är många som känner att vi förstår vilken verklighet de arbetar i och de som arbetar i området är viktiga, säger Leif. Det är de som påverkar villkoren i området.

Förståelse

Mångkulturellt centrum är ingen tankesmedja, inte heller någon trendspanare. Ändå är det många som med stort intresse följer centrets verksamhet.

– Vi är punktmarkerade av många olika slags aktörer, allt från Sverigedemokrater till politiker och organisationer som vill komma vidare. Vi ser också ofta att vi är refererade i olika vetenskapliga artiklar och andra sammanhang.

Om man ska koka ner centrets uppgift är det helt enkelt att försöka hjälpa till med förståelse av sociala och kulturella fenomen. En förståelse som kan innebära en utmaning med obehag, rädsla och oro. Det är många kommuner som vänder sig till Mångkulturellt centrum för råd och stöd. Kommuner som tar emot mycket flyktingar och som ställs inför nya kunskapskrav.

– Det är en ny tid vi lever i, konstaterar Leif. Att ha kunskap och förståelse kräver tid och engagemang. Men utmanar vi inte oss själva och ger oss den tiden får vi ökade spänningar i samhället.