Med fokus på artikel 19

På Flemingsbergs bibliotek är människors rätt till ett språk en av utgångspunkterna i det dagliga arbetet. Genom nära samarbete med skola och barnomsorg hoppas de fyra bibliotekarierna att mångspråkighet ska upplevas som ett naturligt inslag och att biblioteket blir en naturlig mötesplats.

– Du måste åka till Flemingsberg, säger kollegan när hon får veta att Framsidan har tema mångfald. Där har de FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och yttrandefriheten uppsatt på väggen på alla språk.

Karin Andréasson är en av fyra bibliotekarier på biblioteket i Flemingsberg och hon vill gärna berätta om deras arbete när jag ringer.

– Vi har en väldigt bra utgångspunkt i vårt arbete, säger hon. Det ska vara ett relevant bibliotek för våra besökare där vi utgår från mänskliga rättigheter, barnkonvention och språklagstiftning. Alla har rätt till ett språk. Men kom hit så får du se själv, uppmanar hon.

Flempan

Jag kommer med pendeltåget från Stockholm och kliver av vid Flemingsbergs station i Huddinge kommun. Det enda jag vet om Flemingsberg är att det i folkmun kallas för Flempan och att området på 70-talet var en stökig förort i miljonprogrammet. Från pendeltågstationen går promenaden genom det supermoderna Campus Södertörns högskola och kontrasten blir stor när jag på andra sidan trafikleden ser de typiska höghusen i olika färger skapade av konstnären Gert Marcus. Här, bara ett stenkast från högskolans moderna miljö, ligger Flemingsbergs folkbibliotek. Mitt emot kyrkan, mitt i centrum och mitt i bostadsområdet.

– Vårt läge är så himla bra, hälsar Karin mig välkommen. Vi finns mitt i lokalsamhället och barnen kan utan att akta sig för trafiken komma hit själva.

Artikel 19

Biblioteket ligger inklämt mellan skola och fritidsgård och man har en bra överblick över lokalen när man kommer innanför dörren där Gert Marcus färgkomposition utifrån området har lyfts in och ger färg åt bokhyllor och konstverk.

– Egentligen önskar vi oss ett större bibliotek, men när vi renoverade 2002 gjordes i princip allt om, berättar Karin. Vi har ett unikt samarbete med en arkitektfirma, SkeppstedtDrotz, vars arkitekter vi har haft många givande diskussioner med där vi på allvar funderat över vad ett lokalt bibliotek är. Samarbetet fortgår och utvecklas allteftersom biblioteket utvecklas och förändras. Det är arkitekterna som står för det estetiska utförandet och de som fick idén till språkväggen där vi lyfter fram det vi tycker är allra viktigast här på biblioteket, nämligen yttrandefriheten.

Den omtalade väggen finns i ett öppet rum till höger innanför entrén. Väggen består av ett rutsystem där artikel 19 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är i fokus. Varje ruta innehåller artikeln på olika språk och väggen är både ett estetiskt uttryck och något som ger anledning till diskussioner.

– Det är en påminnelse för alla och en hyllning till både språken och till yttrandefriheten, säger Karin. Det är också i det här rummet vi samlar våra skolklasser och väggen har ofta gett anledning till bra diskussioner. Dessutom blir barn glada när de känner igen sitt eget språk.

Tre av de fyra bibliotekarierna på biblioteket i Flemingsberg är barnbibliotekarier och barn och samarbete med skola och barnomsorg är prioriterad verksamhet. – Men vi försöker ha sådant som föräldrarna blir stimulerade av också, avslöjar Karin Andréasson. Från vänster: enhetschef Karin Andréasson, barnbibliotekarierna Anngelica Sjölin, Elisabeth Möllersten och Julia Karlsson. FOTO: Helén Andersson

Attityd

Att arbeta med barn är ett arbete som biblioteket prioriterar och tre av de fyra bibliotekarierna är barnbibliotekarier. De tre har fördelat arbetet åldersmässigt, men något alla jobbar med är de så kallade mottagningsklasserna.

– Vi har ett nära samarbete med skolorna i området och den skola som ligger närmast har många mottagningsklasser där nyanlända barn hamnar. Mottagningsklasserna kommer ofta hit och det är en prioriterad verksamhet, berättar Elisabeth Möllersten, en av de tre barnbibliotekarierna.

Bibliotekets barnavdelning innehåller ungefär 15 av de vanligaste språken i området. Dessutom försöker man hela tiden komplettera och köpa nytt allt eftersom nya språk tillkommer. Elisabeth poängterar hur viktigt det är att just nyanlända barn hittar en bok på sitt språk.

– Det handlar om vår attityd, menar hon. Tänk dig att det är första dagen i skolan och du kommer till biblioteket utan att kunna ett ord vare sig svenska eller engelska. Men här på biblioteket får du en bok i din hand på ditt eget språk. Då visar vi att ditt språk är lika viktigt som något annat och vi tror att det är en betydelsefull början för barnet. Vi kan inte ha en jätteavdelning med alla språk, men vi har några böcker som en inledning och det är en avdelning som automatiskt byggs ut hela tiden.

Många barnbokstitlar köps alltid in på flera språk samtidigt och alla språktitlarna skyltas tillsammans. Dels för att barnen ska kunna läsa samma bok samtidigt, och dels för att tydligt visa att det är ett bibliotek med många språk. Den senaste tiden har biblioteket sett nya behov gällande barnlitteratur.

– Är man barn och bor i Sverige, ja då tittar man till exempel på Bolibompa och då vill man kanske läsa mer om de mediala figurerna. Så det är vår nästa utmaning, att hitta litteratur om de här figurerna på olika språk, säger Elisabeth. Och så fort ett barn frågar efter böcker vi inte har, försöker vi beställa.

En välbesökt hylla på barnavdelningen är Barnens rättighetshylla. Den finns för ungdomar, för mellanåldern och för de yngre och här finns allt som berör barns rättigheter på olika sätt, broschyrer, faktaböcker, bilderböcker och ungdomsböcker. Karin tror att det är extra viktigt i ett invandrartätt område att lyfta frågan och att inte bara fokusera på det negativa.

– I Sverige vet barn redan på dagis vilka rättigheter de har, men kommer man från en annan kultur vet man inte alltid det. Genom att lyfta det här på biblioteket blir det tydligt. Och intresset är stort och hyllorna är välbesökta.

Bästa språken

År 2006 fick biblioteket i Flemingsberg tillsammans med förskolorna i området pengar från Statens kulturråd för läsfrämjande insatser. För att betona att det handlade om flerspråkighet fick projektet namnet Bästa språken och projektet hade framförallt tre stora syften; att stärka språk som talas bland barn och familjer i området, att utveckla nya arbetsmetoder och att fördjupa samverkan mellan bibliotek, förskola och familjer. Bland annat arrangerades föräldramöte på biblioteket, en aktivitet man fortsatt med även efter projektet.

– Det är ett unikt tillfälle att tillsammans med pedagoger och föräldrar ha djupare samtal om språk, säger Elisabeth.

För att stärka samverkan kring barnen och få ett gemensamt förhållningssätt, gick också pedagoger och bibliotekspersonal på gemensamma föreläsningar och arrangerade utbildningar för varandra.

– En konkret sak vi lärde oss av förskolepedagogerna var att benämna saker. Att inte bara peka, utan att för varje barn upprepa till exempel varsågod, här har du kvittot. Till alla i kön, ler Elisabeth. Vi lärde oss massor av varandra och av den enkät som avslutade projektet framgår det att föräldrar läser mer för sina barn och besöker biblioteket oftare.

Årets pedagog

Bredvid disken mitt i biblioteket hänger ett inramat diplom. En utmärkelse till Årets pedagoger i Huddinge 2009, pris i grundskoleklassen. Biblioteket och skolan fick tillsammans priset för sitt arbete inom projektet Läskontraktet som startades av en skola i området och är ett samarbete mellan skola, elever, föräldrar och bibliotek. Skolan och föräldrarna fyller i ett läskontrakt där båda åtar sig att hjälpa barnet i deras läsutveckling och det handlar både om att avsätta tid för läsning, att prata om böcker och att besöka biblioteket. Biblioteket arrangerar föräldramöten och ansvarar för boksamtal med eleverna och priset fick man speciellt för sitt engagemang för elever som kommit lite längre, elever som behöver ytterligare stimulans för att inte tröttna. Eleverna får i egna bokgrupper utrymme att diskutera vad man läst eller prata om olika böcker.

– Tanken är att alla ska mötas på sin nivå, berättar Julia Karlsson, barnbibliotekarie och engagerad i projektet. Ofta läggs resurser på de som behöver extra stöd, men de här boksamtalen med elever som behöver en extra utmaning har visat sig stimulera resten av klassen också.

FAKTA

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19 om yttrandefrihet.

”Envar har rätt till åsiktsfrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.”

Ur Sveriges språklag från 2009, 14 §

”Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska

1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och

2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.

Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.”

Ett globalt bibliotek i ett lokalt samhälle

Biblioteket i Flemingsberg har genom åren deltagit i olika projekt och särskilda satsningar som till exempel storstadssatsningen åren 2000-2005. Storstadssatsningen var ett åtgärdspaket riktat till Sveriges mest utsatta stadsdelar och målet var bland annat att minska segregationen och förbättra livsvillkoren i socialt utsatta förorter. Biblioteket deltog främst i två projekt där projektet Läsa, skriva, skapa, växa syftade till läs- och språkutveckling och var ett samarbete med skola och förskola, och där projektet Ett globalt bibliotek i ett lokalt samhälle var inriktat på att besvara frågan hur man bygger upp ett bibliotek i ett lokalsamhälle med en befolkning från hela världen.

– Storstadssatsningen blev ofta hårt kritiserat, men för oss innebar det läsprojekt som fortsatt och ett bokbestånd så att barn i Flemingsberg alltid har nära till många bra böcker, menar Karin. Historiskt har Flemingsberg präglats av en nybyggaranda, nära till politiken och raka rör, så att säga. Det har präglat oss på biblioteket också, och vi vill att invånaren ska känna att de ingår i en slags gemenskap när de kommer hit. Att alla är lika mycket värda, att man ingår i ett sammanhang och att man är medborgare i en demokrati.

Biblioteket i Flemingsberg vill vara ett relevant bibliotek i människors vardag och bygger sitt arbete efter ett globalt synsätt. Mångspråkighet ska inte vara något annorlunda, det är något som ska ingå naturligt i verksamheten.

– Här är det en normalitet att det finns många språk i samma familj och det måste vi satsa på, inte minst ekonomiskt, anser Karin. För det är klart att det kostar mer att ha medier på många språk. Nu finns det dessutom en språklagstiftning så vi kan liksom inte komma undan. Och var i världen har man bara ett språk i ett land?

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet