Ordens finsmakare

“Farxadeey! Farxad, sow inaan darasno maaha.”
För den oinvigde ser det ut som en obegriplig trollformel ur en dammig bok i en magikers bokhylla. För den som förstår somaliska öppnas dörren till en värld av bilder, poesi och sagor. För romanförfattaren Bile Hashi är språket det självklara för att beskriva det egna och många landsmäns livstema ­– krig, flykt och exil.

FAKTA Bile Hashi

Ålder: 40 år
Yrke: Författare, ekonom, lektör för BTJ, chefredaktör Somali Times.
Bor: I Biskopsgården i Göteborg sedan 25 år.
Familj: Fru och fem barn mellan 0 och 14 år. Äldsta dottern Selma skriver på Göteborgspostens Graffiti-sidor.
Skriver: Romaner på somaliska som ges ut på förlaget Swesom i Sverige, Kenya, England, USA, Kanada och Etiopien. Dock inte i Somalia på grund av brist på infrastruktur för utgivning.
Några av titlarna: Janno, Maxibus Nr77, Deynabo. Håller just nu på med en bok om ett gatubarn i Kenya som kommer ut snart.
Läser: ”Jag läser allt jag kommer åt! Historieböcker, fakta och skönlitteratur. Och jag läser på somaliska, svenska eller engelska. Det jag läste senast var Gränsen av Nina Solomin och Somali History (flera författare).”
Tipsar om: ”Två somaliska favoritförfattare är Hani Hirsi och Maxamed Daahir Afrax. En som är översatt till svenska är Nurrudin Farah. Det finns relativt lite somalisk litteratur utgiven i Sverige, både för vuxna och barn. Ett bra tips är att köpa böcker från England, där det finns mer.”

“Lycka! Oh lycka, du är det optimala målet för mig.” Bakom somaliskans många dubbelvokaler döljer sig en palett av blommande och högstämda formuleringar. Här i en diktrad av Bile Hashi, svensk-somalisk författare.

– Somaliskan är ett poetiskt språk, säger han. Dikterna kommer per automatik när man pratar somaliska. Vi använder nästan alltid utdrag ur dikter, liknelser och ordspråk för att beskriva saker. Är du somalier så pratar din mamma poesi med dig.

Vi har slagit oss ner vid ett av de runda borden i tidskriftsavdelningen på Biskopsgårdens bibliotek i Göteborg och lagt ifrån oss ytterkläderna på de lediga stolarna. Bile Hashi pekar på min kameraväska och säger:

– Om jag till exempel skulle säga till dig att var försiktig och inte lämna din väska där, så skulle jag säga på somaliska ungefär: ”Lämna inte din väska där, såsom hyenan lämnar sitt byte”. Om en hyena lämnar sitt byte i naturen så kommer det snart en annan hyena och tar det, förklarar han.

Rik muntlig tradition

Somalierna är till stor del ett nomadfolk, som lever nära naturen och sin boskap. Det har präglat språket, som är fullt av referenser till naturen och djurens värld. På 700-talet kom det arabiska inflytandet att prägla språket, inte minst via religionen. Kolonisatörerna Italien och England har sedan lämnat spår i somaliskan i form av en stor mängd låneord.

Det somaliska språket är mycket gammalt, men skriftspråket infördes först 1972. Kunskaper och berättelser överfördes tidigare istället via en rik berättartradition.

– Du skulle ha hört min mormor! Hon kunde alla sagor i hela världen och berättade dem med dramatik och spännande röster, säger Bile.

Men precis som många andra somalier, också idag, så var Biles mormor analfabet. Så hon och Bile gjorde en överenskommelse när han var yngre. Han läste tidningen för henne mot att hon berättade långa historier, som han fick bestämma när de skulle vara slut.

– Jag lärde mig mycket på det eftersom hon kunde förklara de svåra orden i tidningen. Och så fick jag höra sagor med lyckliga slut, säger Bile med ett stort leende.

I Sverige finns den muntliga traditionen kvar bland de äldre somalierna, berättar Bile, men det är något som håller på att förändras.

– Konkurrensen från bokvärlden är hård. Om man har tur att ha far- och morföräldrar i livet förväntas det att barnet ska få en god saga varje kväll. Bor man däremot endast med sina föräldrar här i Sverige, och de är i 20-40-årsåldern, då är det ofta läsning av en bok som gäller.

Skriver på somaliska

Bile, som är nästan jämngammal med det somaliska skriftspråket, son till två akademiker och som dessutom hade ett stort språkintresse redan som barn, kallar sig själv privilegierad. Det var lättare för honom att ta till sig svenskan när han kom hit som 15-åring, än det är för många av hans landsmän, som varken kan läsa eller skriva.

På den tiden fanns det inte introduktionsklasser och Bile minns hur han kämpade för att förstå när han sattes i en vanlig svensk högstadieklass.

– Jag satte post it-lappar på allt hemma – ett kylskåp, en dörr, ett bord.

Idag pratar Bile Hashi perfekt svenska, arbetar som ekonom på stadsdelsförvaltningen i Biskopsgården och skriver romaner på fritiden. Men han skriver dem på somaliska.

– Jag har inga problem med att skriva på svenska, men när det gäller att skriva skönlitterärt handlar det inte bara om språket. Man måste liksom känna…,

Bile stannar upp och gnuggar med fingrarna i luften. Där mellan fingrarna finns det där lilla extra som skiljer modersmålet från det nya språket.

– …känna orden. Kunna leka med dem.

Bile har skrivit åtta romaner de senaste tio åren. Berättelserna och karaktärerna varierar, men vissa teman återkommer.

– Jag skriver om konflikter, både om moraliska konflikter inom en individ och om konflikterna mellan olika grupper hemma i Somalia. Det handlar också om livet i exil, hur det är att lämna sitt land, det kända, för det nya.

Bile Hashis första bok, ”Janno” som betyder paradiset, kom år 2000. Den handlar om en by, Janno, där allt är bra innan inbördeskriget når dit. En mamma har två söner med två män från olika klaner och de hamnar på varsin sida i konflikten.  Boken är den enda av de åtta som utspelar sig enbart i Somalia. De andra sju historierna antingen börjar eller slutar i Sverige. Det är naturligt att det blir så, säger Bile. Han har ju själv levt 15 år av sitt liv där och 25 år här. Dessutom har han jobbat som tolk, bland annat för Migrationsverket, och fick då höra många historier av flyktingar från olika delar av Somalia.

Intresserad av förändringen

Den senaste boken heter ”Sidey noqonba mooyee”. Bile skriver ner titeln i mitt block med runda, tydliga bokstäver för att den ska bli rättstavad. Hans böcker finns inte översatta till svenska, men han lägger till den ungefärliga översättningen: ”Inte vet jag slutet” på raden under.

Berättelsen börjar i Göteborg, med ett mord på en domare vid Göteborgs tingsrätt. Två somalier blir misstänkta för brottet och man får sedan följa dem tillbaka i tiden, till Somalia, under flykten till Sverige och får förklaringar till vad som hände sedan.

– Jag funderar mycket över vad som krävs för att anpassa sig och hur människan förändras i ett nytt land. Hela ens världsbild förändras ju efter ett tag i ett nytt land. Böckerna säger mycket om mitt liv, säger Bile.

Bile känner de flesta med somalisk bakgrund i Göteborg, via jobbet som tolk och genom att han skriver böcker, berättar han. Eftersom han kan svenska och är väl insatt i hur samhället fungerar hjälper han ofta till när det behövs.

– Det är en skyldighet jag har, man har det ansvaret för andra somalier. Vi har stark sammanhållning och behöver man hjälp så vänder man sig till en landsman. För en somalier finns det inget land längre, sedan kriget utbröt. Men det finns somaliska communities, samhällen, överallt i världen, och där håller man ihop. Somalier är väldigt stolta. Inte nationalistiska, men stolta över att vara somalier, säger Bile och demonstrerar vad han menar genom att hålla huvudet högt.

FAKTA Somalia

Somalia, som ligger på Afrikas horn, gränsar i väster till Etiopien och Kenya och i nordväst till Djibouti samt har kust mot Indiska oceanen i öster. Landet har cirka 9 miljoner invånare (2008). År 1991 förklarade de nordvästra delarna sig självständiga under namnet Somaliland, men republiken har inte erkänts diplomatiskt. Huvudstad är Mogadishu med 1,6 miljoner invånare (2008).

Inget annat land har i modern tid drabbats av ett sådant sammanbrott som Somalia sedan 1991, då presidenten Muhammad Siyad Barre avsattes och flydde landet. Somalia upphörde i praktiken att existera som stat och saknar sedan dess central administration. Somalia är ett utpräglat klansamhälle, där de enskilda medborgarna alltid känt närmare samhörighet med klanen än med staten.

Islam är den officiella religionen. Praktiskt taget hela befolkningen är muslimer, nästan samtliga sunniter.(1999)

Somaliskan är ett kushitiskt språk som talas i Somalia, sydöstra Etiopien, Djibouti, nordöstra Kenya och Yemen av nära 15 miljoner. (2007). Somaliska skrivs sedan 1972 med latinska bokstäver och är officiellt språk i Somalia

Källa ne.se

Startade somaliskt nyhetsmagasin

Ett annat sätt att hjälpa sina landsmän att bättre finna sig tillrätta i Sverige är att ge information. Bile Hashi såg tidigt behovet av en somaliskspråkig nyhetskälla i Sverige, och i takt med att invandrargruppen blivit större har behovet ytterligare vuxit. Sedan 2007 driver han tidningen Somali Times, som kommer ut en gång i månaden.

– Det är ett nyhetsmagasin som bygger på teman. Den främsta tanken med den är att den ska berätta om Sverige för somalier här, säger Bile och visar ett nummer av tidningen som han hittar i bibliotekets tidskriftshylla.

– Vi tar upp och sammanfattar de viktigaste frågorna i Sverige och i Somalia under den senaste månaden, som självmordsbombaren i Stockholm, wikileaks eller valet i Somaliland i somras, men också ekonominyheter och kultur.

Fyra journalister i Stockholm och Göteborg skriver i tidningen, som går ut i cirka 3 800 exemplar, mest till bibliotek, mötesplatser och föreningar, men också till privatpersoner.

Vackraste orden

Nu återstår då alltså bara för Bile att börja berätta för svenskarna om Somalia. Han har som mål att en dag skriva en roman om Somalia och somaliernas öde på svenska. Han vill att de infödda svenskarna bättre ska förstå somalierna som lever här. Men än så länge är det somaliskan som är hans skönlitterära språk. Jag frågar vilket han tycker är somaliskans vackraste ord. Han väntar länge, tittar upp i taket och funderar, och säger sedan melodiskt och långsamt, som om han smakade på ordet:

– Hooyo. Hooyo. Det betyder mamma och det är så vackert, sättet man säger det på.

Bile berättar hur mycket han beundrade sin mamma, som gick bort 2001, och att huvudpersonen i hans böcker nästan alltid är en kvinna, kanske just därför.

Och det vackraste ordet på svenska? Här kommer svaret fortare, liksom studsande och med ett leende.

– Balans!

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se