Barnen på Kastanjevägens förskola i Vänersborg är garanterade godnattsagor på sitt eget modersmål. Tack vare ett samarbete mellan förskola och bibliotek finns det bokpåsar med böcker på barnens olika språk att låna hem. Och vill de lyssna på sagor på andra språk än svenska under dagen, så löser man det också – med föräldrarnas och teknikens hjälp.
Barnbibliotekarien Marie Eriksdotter har båda händerna fulla av tunga bokkassar när hon försiktigt går från bilen över den sandade parkeringen till Kastanjevägens förskola. Det hörs glada rop från mössklädda barn i neongula västar på gården, men inne i förskolans värme är ljudnivån lägre. En affisch med flaggor och ordet hej på flera språk möter henne i tamburen. Merhaba! Sveiki! och Zdravo! lyder några av hälsningarna. Barnen på avdelningarna Stora röd och Stora blå har sammanlagt tio olika modersmål, och alla språk finns därför också representerade bland böckerna i Maries kassar.
– Jag utgår från vilka nationaliteter som finns på förskolorna varje termin och tar med mig böcker på alla de språken, säger hon.
Bokpåsar för alla
Med blå tossor utanpå skorna bär Marie in böckerna till lärarrummet där förskolläraren Annika Zaar-Nyström möter henne. Med jämna mellanrum åker Marie ut hit och lämnar nya omgångar med barnböcker, och tar samtidigt med sig de lästa tillbaka. Hon plockar böcker från huvudbibliotekets egen barnavdelning, beställer depositioner via regionen eller tar Internationella biblioteket till hjälp för att få en god blandning. Väl på förskolan är det personalen som tar ansvar för böckerna, och två andra förskolor i området lånar i sin tur från Kastanjevägens förskola.
– Vi plockar ner två-tre böcker per språk i de här påsarna, och så får föräldrarna låna dem i en vecka. Ibland är det jättestor åtgång, ibland lite mindre. Det beror på föräldrarna, säger Annika Zaar-Nyström och visar några tygpåsar i olika mönster med laminerade lappar som anger respektive språk – bosniska, arabiska och somaliska till exempel. Böckerna hänger lätt tillgängliga på väggen vid utgången. Föräldrarna skriver upp sig i en pärm när de lånar, och stryker sitt namn när de lämnar tillbaka. Annika känner att tjänsten är uppskattad av föräldrarna, och att den gör nytta.
– Det är inte så lätt att gå på biblioteket om man inte kan svenska. Många har inte tillgång till böcker på sitt modersmål på annat sätt. Det här ger alla en möjlighet att läsa för sitt barn, säger Annika.
Saknades böcker på arli
Samarbetet mellan biblioteket och förskolorna kring bokpåsar började för flera år sedan. Vänersborgs kommun gjorde en uppryckning kring arbetet med hemspråk för kommunens barn och anställde bland annat modersmålstränare, som kommer ut i förskolorna och övar barnens modersmål med dem under lättsamma former. Initiativet kom från rektorerna, och syftet var att öka barnens hemspråkkunskaper, inte minst eftersom de har lättare att lära sig svenska om de behärskar sitt modersmål. När man skulle köpa in böcker för ändamålet upptäckte man en vit fläck på utgivningskartan.
– En stor invandrargrupp var romer och det visade sig att det inte fanns någon barnlitteratur på den romska dialekten arli utgiven, berättar Marie. Då kom man på att man skulle översätta några svenska barnböcker och fick tillstånd från författarna. En modersmålstränare ställde upp och översatte och läste in. Så skickade man med en skiva med en inläsning av sagan på arli i den svenska boken.
Marie visar en svensk Totte-bok med en skiva på arli instucken i en ficka längst bak. Så föddes ytterligare en idé.
Föräldrar läser in sagor
Man började fråga fler föräldrar och modersmålstränare om de kunde tänka sig att läsa in sagor på sina språk också. På så sätt skulle fler kunna ta del av böckerna, och barnen skulle kunna lyssna på egen hand. Så blev det, och idag gör man regelbundet nya mp3-inspelningar av föräldrar, modersmåls-tränare och andra när de läser in sagor på olika språk.
– Det är svårt att få folk att ställa upp, många är blyga. Men när det väl är gjort är de ofta stolta och nöjda, säger Frida Sterner, som ansvarar för inspelningarna på Kastanjevägen.
På de båda avdelningarna för större barn, från två och ett halvt till fem år, så finns det mysiga fåtöljer i en lugn vrå, där barnen kan sätta sig med en mp3-spelare och hörlurar och lyssna på sagor på sitt eget modersmål en stund.
– Det är väldigt rogivande och ett bra sätt för dem att träna sitt språk. Vi jobbar också mycket med föräldrasamverkan, och det här är ju verkligen något som gör föräldrarna delaktiga i verksamheten, säger förskolläraren Annika Zaar-Nyström.
Marie Eriksdotter på biblioteket har fått kopior av inläsningarna och har dem nu till utlån på biblioteket.
– Det är bra att det sprids. Inläsningarna lånas ut en hel del, faktiskt. Det är roligt när vi har förskoleklasser på besök på biblioteket och barnen stolt kan säga till sina kompisar: ”den där är det min mamma som läser!”.