Att läsa högt för personer med demens öppnar dörren till minnen, levande samtal och glädje. När projektet Läskraft bjöd in till inspirationsdag på Göteborgs stadsbibliotek visade sig intresset för den enkla metoden vara väldigt stort.
Skratten fyller hela den fullsatta lokalen när undersköterskan och läsinspiratören Marie Jönsson-Schelander berättar anekdoter från sin långa erfarenhet av högläsning för personer med demens. Som om damen som inte kunde sluta sjunga när det var dags för lässtund, för att hon tyckte att det var så trevligt. Eller kvinnan med afasi, som trots detta fick ur sig kommentaren ”– Så liten!” när Marie visade bilden ur boken En naken karl, som föreställde just en naken karl.
Läsinspiratören och undersköterskan Marie Jönsson-Schelander delar med sig av många fina upplevelser i sitt arbete med personer med demens.
– Högläsning är ett sätt att fokusera på det friska, det levande. Många med demens klarar inte längre själva av att skaffa sig näring för själen – som musik, läsning eller samtal. Det är vi, som är friska, som måste hjälpa dem att öppna grinden till livet, säger Marie Jönsson-Schelander.
Tanken med inspirationsdagen är att väcka intresse för högläsning för dementa i någon form. Dagen riktar sig till personer inom demensvården, bibliotekarier, studieförbund och äldreomsorgs- och socialchefer, men främst till frivilligverksamheter och anhöriga.
– Många dementa tillbringar alldeles för mycket tid med att vänta. Vänta på kaffe, vänta på lunch, vänta på middag. Ofta blir samtalen med dementa fulla av upprepningar. Men högläsningen skapar nya samtalsämnen, ger stimulans och en trevlig samvaro. Och det glädjer inte bara dem man läser för. Man får själv en kick för att det ger så mycket tillbaka, säger Catharina Kåberg från Centrum för lättläst, och projektledare för Läskraft.
– Vi ska börja med mer högläsning på vårt boende, och det här var givande för att komma igång, säger Marita Da Silva-Lopes, aktivitetsombud på gruppboendet Lärkan på Hisingen i Göteborg.
Projektet, som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan, Demensförbundet och Centrum för lättläst i samarbete med landets bibliotek är treårigt och har pågått i ett år. I fyra pilotkommuner, Borås, Vallentuna, Enköping och Västervik, har man under året tagit fram en modell för att arbeta med högläsning för dementa. Nu bildar projektet länsarbetsgrupper över hela landet för att sprida verksamheten och få fler att engagera sig.
– Jag är överväldigad över att se vilket stort intresse det finns för det här, säger Catharina Kåberg när hon tittar ut över salen.
Hon berättar att hon ibland möter reaktionen att det inte är någon idé att läsa för dementa – de glömmer ju ändå vad man har läst. Men det har hon ett bra svar på.
– Då säger jag ”so what? Det är väl ingen minnestävling?” Har man sett en dement person som stillnar, lyssnar och skrattar tillsammans med andra när någon läser högt, så vet man att det är värt det i stunden. Det var en dam som deltog i projektet i Vallentuna, 97 år gammal och mycket dement, som sa ”Jag känner mig så glad. Jag vet inte varför, men jag känner mig så glad”. Det tyckte jag sa så mycket, säger Catharina Kåberg.
Flera bibliotekarier var på plats under dagen, men fler bör nås av budskapet om hur stort intresset är, tycker Heidi Carlsson-Asplund, konsulent på Kultur i Väst och kontaktperson för projektet Läskraft i Västra Götaland. Hon ska nu sammanföra alla som deltog under inspirationsdagen, och har anmält intresse för att dra igång högläsning för dementa, med biblioteken i deras respektive kommuner.
– Biblioteken kan bland annat hjälpa till med att välja ut lättlästa böcker som passar för högläsning. De kan också stå till tjänst med så kallade institutionslån, som innebär att man inte behöver låna på sitt eget lånekort om man till exempel lånar böcker till ett äldreboende, säger hon.
Läs mer om projektet Läskraft, om fler inspirationsdagar runt om i landet och få tips på hur man kan arbeta med högläsning för dementa på: http://lattlast.se/lasombud/projekt-laskraft!
Author Description
