Gallring – nödvändigt ont eller oanad möjlighet?

Det väcker starka känslor, det kan vara tråkigt och kännas svårt. Men genomtänkt gallring kan också innebära en skön nystart och ge möjlighet till spännande sätt att jobba som påverkar hela biblioteksverksamheten till det bättre.
Några garvade gallrare delade med sig av sina bästa tips under en fullsatt dag om medieplanering i Göteborg på fredagen. 

Lars Nellde blev utskälld, liknades vid Hitler och är fortfarande i onåd hos lokalpressen efter att han initierade ett stort gallringsprojekt på biblioteket när han tillträdde som bibliotekschef i Katrineholm för några år sedan.

– Man måste bli hårdhudad, ta smällen och hoppas att det blir bra, säger han.

Resultatet blev bra i Katrineholm, säger Nellde. 40 procent av beståndet gallrades bort, besöken ökade med 19 procent och utlåningen med tio procent.

Lars Nellde, chef på Katrineholms bibliotek, har positiva erfarenheter av genomgripande gallring i bokbeståndet.

Lars Nellde, chef på Katrineholms bibliotek, har positiva erfarenheter av genomgripande gallring i bokbeståndet.

Lars Nellde framhåller vikten av en kontextanalys vid gallring, att tänka på bibliotekets roll i det stora hela, att ta med omvärlden och låntagarnas behov i beräkningen. Det kan låta som en självklarhet, men han menar att det ofta glöms bort till förmån för gamla vanor när det gäller inköp, att man låter eget intresse och samlarlust styra vid inköp och gallring, snarare än visionen om vad biblioteket kan vara.

– Det är lättare att gallra om man ser det i ett större perspektiv. Det gäller att tänka på att bibliotekets roll enbart är att tjäna, att vi inte har något bevarandeansvar och att gallring bör vara en rutin, precis som inköp.

Men gallring väcker känslor. Det är ett faktum. Lars Nellde visar en bild från ett gallringtillfälle på ett integrerat bibliotek i Katrineholm. Den föreställer en container där lärare från skolan kliver runt och plockar bland böckerna.

– Vi hade nästan kunnat avbeställa containern! Det var väldigt roligt, men man ska också ta det på allvar. När man slänger böcker så reagerar människor med hjärtat och vi försöker förklara det med huvudet. 

Medieplanering för alla

När Katarina Kristoffersson blev chef för biblioteket i Arvika var det trångt i hyllorna och begreppet ”bra att ha” lite för vanligt förekommande i inköpsdiskussionerna. Med hjälp av hårdfakta i form av statistik över bland annat nyttjandegraden, kunde man dra vissa slutsatser.

– Det var ibland ganska deprimerande siffror. Men det gäller att analysera dem och fundera över varför vissa böcker inte lånas ut. Är de gamla och gulnade? Syns de inte i de överfulla hyllorna? Vi upptäckte till exempel att våra folianter lånades ut väldigt lite. De stod placerade långt ner, lite vid sidan av.

Katarina Kristoffersson, bibliotekschef i Arvika, betonar det nödvändiga i att förankra medieplanering hos både personal och politiker.

Katarina Kristoffersson, bibliotekschef i Arvika, betonar det nödvändiga i att förankra medieplanering hos både personal och politiker.

Med siffrorna i botten gjorde man en medieplan, gick igenom beståndet och inköpsbehoven för varje avdelning. Personalen delades in i team, med ansvar för både inköp och gallring i varsin avdelning, men också skyltning och programverksamhet kopplat till avdelningen. Samtidigt som alla involverades i fler delar av arbetet, ökade också samarbetet mellan bibliotekarier och assistenter. Medieplaneringen blev en form av verksamhets- och kompetensutveckling.

– Man måste använda personalens kompetens och engagera dem i hur beståndet utvecklas och används – alla tillsammans. Vi har till exempel börjat diskutera aktuella tidningsartiklar som alla ska ha läst till våra arbetsplatsträffar, som en form av omvärldsbevakning. Ett exempel är debatten om profilköp på Stockholms stadsbibliotek. Man växer av att känna till och vara med och diskutera det som händer, säger Katarina Kristoffersson.

Målet för Arvika bibliotek är att gallra bort tio procent av beståndet per år, köpa lika många nya böcker, se till att alla böcker lånas ut minst fyra gånger om året och att högst hälften av beståndet ska vara äldre än tre år.  Dessutom ska en fjärdedel av hyllutrymmet användas som exponeringsyta – vilket kan innebära stor skillnad.

– Det vet alla att om man ställer fram en obskyr roman som inte har lånats ut på flera år, med framsidan utåt, så är den borta inom några dagar. Det är intressant att arbeta med att få snurr på det man har, säger Katarina Kristoffersson.

Nu har man blandat in folianterna bland de övriga böckerna och ställt andra i ett särskilt skyltställ. All nyinköpt litteratur frontas i en särskild hylla, även den smalare litteraturen.  Man exponerar böckerna bättre, jobbar med aktuell skyltning och beställer mer på efterfrågan.

– Arbetet blir aldrig blir klart, man måste vara aktiv hela tiden, säger Katarina Kristoffersson. 

Kontroversiella samarbeten för fram smalare litteratur

Att få snurr på den smalare litteraturen kräver en extra insats och kan göras på olika sätt. Kanske extra viktig blir den insatsen när man väljer att tillämpa profilköp, som på biblioteken i Stockholm. Profilköp innebär att biblioteket låter en extern leverantör göra urval gällande en del av inköpen efter en överenskommen profil, och systemet har varit mycket omdiskuterat.

– Det handlar inte om, som det har sagts i media, att vi ”ger en påse pengar till Adlibris”. Det ligger mycket arbete bakom profilen och samarbetet med leverantören är viktigt, säger Jenny Håkansson Hedberg, enhetschef Låna på Stockholms stadsbibliotek.

Tanken är, något förenklat, att personalen ska slippa arbetet med att välja ut de böcker som är ”självklara” för biblioteket att köpa in, få dem levererade snabbare och istället kunna lägga tid på exempelvis gallring och på att exponera och öka utlåningen av smalare litteratur, förklarar hon vidare.

På Stockholms stadsbibliotek har detta bland annat bidragit till flera temasatsningar. Genom att jobba med olika epoker, som 30-talet och 60-talet, och göra särskilda hörnor där böcker på temat kompletteras med tidstypisk inredning, lyfter man fram den smalare litteraturen.

En liknande satsning är Bibliotekets bokbazar, ett visningsrum för poesi på Stockholms stadsbibliotek. Där samarbetar biblioteket med förlagen, som står för programverksamhet i rummet, till exempel författarbesök, diskussioner och uppläsningar. Nätbokhandeln står för blädderexemplar av diktsamlingar, som exponeras i lokalen. Nästa steg i samarbetet med kommersiella aktörer är att man ska kunna köpa poesi via nätbokhandeln i bokbazaren, berättar Karin Runevad, enhetschef Läsa på Stockholms stadsbibliotek.

– Det är inte okontroversiellt, det kommer säkerligen att bli diskussioner om det, säger hon.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se