Bibliotek + fritidsgård = sant

HJO I Hjo tar ett aktivitetshus så sakta form där en ny ungdomsavdelning och ett gemensamt läskafé ska sammanlänka fritidsgård och bibliotek.
– Det här är ett samarbete som kommer att gagna hela verksamheten, menar Marie-Louise Fahlström, kultur- och fritidschef i Hjo kommun.

– Om jag vore ung skulle jag vilja ha något sådant vi planerar. Det här är spännande, säger biblioteksföreståndare Bo Alsterberg när vi går runt i de tomma lokalerna som ska bli den ungdomsavdelning som kopplar ihop biblioteket med fritidsgården. I ena hörnet finns den trapp som ska ta besökarna en halvvåning upp och in i fritidsgården, och en ljus inglasad passage förbinder lokalen med biblioteket där det planerade läskaféet kommer att finnas.

– En av vinsterna med sammanslagningen är att vi tillsammans blir fler vuxna och att ungdomsbiblioteket och kaféet kommer att ha samma öppettider som fritidsgården, både kvällar och helger, säger fritidsgårdsföreståndare Christian Nylander. Om vi vill, tillägger han. Det bestämmer vi själv.

Tomt hus

Det är Christian som är initiativtagare till hela projektet och som såg möjligheterna med lokalerna i det tomma huset mitt i centrala Hjo som tidigare inrymt allt från folkskola till museum och turistbyrå.

– Jag tyckte det var dumt med ett tomt hus och började spåna tillsammans med dåvarande bibliotekschef och kultursamordnare. Vi hittade massor av bra argument så egentligen kan man säga att det var samarbetsgrejen som fick idén att tända.

– Våra politiker såg idén som ett lyft och nappade på det verksamhetsförslag Christian presenterade och vi fick ett riktat uppdrag att jobba vidare med idéerna, tillägger Marie-Louise.

Hjo är en kommun som bestämt sig för att satsa på kulturen de kommande fem åren och biblioteket har samtidigt med utvecklingen av ett aktivitetshus också fått pengar till att lyfta och utveckla hela biblioteksmiljön. I dagarna installerades en mediajukebox på biblioteket, trådlöst internet är beställt och möbelföretag för ny inredning är kontaktade.

– Vi tar det steg för steg, säger Marie-Louise. Nu är ritningarna till aktivitetshuset, som bland annat ska inrymma fritidsgården klara och vi ska börja med upphandlingarna. Aktivitetshuset ska stå klart någon gång under 2012 och vi vill förmedla rätt känsla som ett modernt aktivitetshus med ett modernt bibliotek.

Bild på Bo Alsterberg, Christian Nylander och Marie-Louise Fahlström.

Samarbete. Bo Alsterberg, Christian Nylander och Marie-Louise Fahlström i trappan som ska förbinda fritidsgård med ungdomsbibliotek och bibliotek. – Vi tänker oss att också fylla lokalerna med lite lägre åldrar under eftermiddagarna och förhandlar just nu med skolan om en Fritidsklubb, säger Marie-Louise.

Samarbete

Den fysiska sammanslagningen av fritidsgård och bibliotek förenklar en sammanslagning av verksamheterna och både Marie-Louise, Bo och Christian ser många vinstmöjligheter.

– Bibliotek blir gärna en konservativ miljö som bygger på en fast struktur. Det här kommer att bli raka motsatsen där vi på biblioteket tvingas tänka utanför ramarna i ett organiskt samarbete som utvecklas och som kommer att gynna hela biblioteket, tror Bo.

– Här kommer också fritidsledarna med sin kunskap om ungdomarna och kan tillföra den till bibliotekspersonalen. Hur man jobbar, hur man kan tänka och hur man möter ungdomarna, säger Marie-Louise.

– Det kommer att bli mer högljutt och det kommer att bli mer spring, men förhoppningen är att biblioteket och fritidsgården får fler besökare och en framtida läsekrets, tillägger Christian.

Tillsammans planerar man redan för gemensamma filmvisningar och gemensamma lovaktiviteter och alla tre tror att det finns många småsaker som kommer att bli smidigare att hantera. Inte minst på personalsidan kommer samarbetet att bli en vinst i dubbel bemärkelse.

– Personalen får fler arbetskamrater och det blir en ekonomisk vinst med gemensam bemanning kvällar och helger, säger Marie-Louise.

– Man behöver bli sedd som ungdom så med fler vuxna i huset samtidigt är det ungdomarna som vinner mest på sammanslagningen, poängterar Christian.

Ungdomsbibliotek

Christian menar att man måste se ett ungdomsbibliotek som en utvecklingsavdelning där innehållet är i ständig utveckling och förändring. Fritidsledaren känner ungdomarna och har koll på vad som är aktuellt och intressant för tillfället och här gäller det att hänga med.

– Det tar bara några sekunder för en ung människa att uppfatta om det finns något de attraheras av när de kommer in på ett bibliotek, så vi måste bland annat tydligt skylta med böcker som de kan vara intresserade av. Tänk dig själv om du står framför en hylla full av böcker för vuxna när du vill ha något om sexualitet eller om dina idoler. Och du vill ha det fort!

– Ungdomar är vanemänniskor, fortsätter Christian, och därför måste vi nu hitta rutiner och en miljö som de tycker är värd att besöka. Till fritidsgården kommer man för att umgås, men kanske är inte alla intresserade av biblioteket. Men har man väl kommit hit några gånger kan man kanske lika väl låna en bok. Detta är en process och det kommer att ta tid att få det att fungera säger han, väl medveten om att all personal nu måste tänka utanför gamla banor och släppa kontrollen.

Förändringar

Många biblioteksmiljöer är inte anpassade för ungdomar och ofta uppfattas ungdomar som ett störande moment i lokalen. Ungdomsbiblioteket kommer att betyda förändringar på biblioteket och alla är medvetna om att toleransnivån kommer att höjas och regler att ändras. Men Christian är noga med att det inte är ungdomarna som ska anpassa eller ändra sig, det är biblioteket som måste stå för de flesta förändringarna och äldre biblioteksbesökare måste tolerera att det kommer att bli en högre ljudnivå ibland.

– Ungdomarna är ju också besökare och de är högljudda av naturen. Precis som äldre har lärt sig respekt och kanske anpassar sig. Det går inte att ändra bara på ena sidan, man måste ändra på bägge och bibliotekspersonalen måste ha en positiv inställning i det här.

Bo tror inte att det ens måste vara ett problem och att den vanliga besökaren kommer att tycka det är positivt.

– Vill man se det som ett problem då är det det. Det handlar om attityd och om att se det som en möjlighet istället.

Nu väntar en tid där bibliotekspersonal och fritidsgårdspersonal ska bilda samarbetsgrupper och hitta gemensamma riktlinjer. Så småningom kanske det kommer att anställas en person som passar i verksamheten på ungdomsbiblioteket. Men enligt Bo behöver det inte vara en bibliotekarie, det är viktigare att det är en person som kan ungdomsbiten. Han tycker att andra professioner på biblioteken är en vettig väg att gå och Christian håller med.

– Det finns inga färdiga koncept men jag tror att om fem år är det fler bibliotek som hittat sitt sätt på hur man möter sina ungdomar.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se