Ny myndighet med mediekunnighet som mål

STOCKHOLM Statens medieråd är en liten myndighet med en stor uppgift. För att göra närmare två miljoner svenskar under 18 år till medvetna medieanvändare behöver de hjälp. Därför satsar man på att nå de vuxna i barnens och ungdomarnas närhet – föräldrar, pedagoger och bibliotekarier.

“Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.” Så lyder en del av regeringens uppdrag till Statens medieråd, en ny myndighet som bildades den 1 januari i år. Uppdraget har de tagit över från det nedlagda Medierådet, tillsammans med ytterligare uppgifter från Statens biografbyrå, som också har avvecklats.

Anki Dahlin på nybildade myndigheten Statens medieråd vill jobba för att ge barn och unga chansen att bli medvetna mediekonsumenter. FOTO: Anna-Lena Ahlström

Samla och sprida kunskap

Nyckelbegreppet för den nya myndighetens arbete är barns och ungas mediekunnighet, det vill säga förmåga att tolka, analysera och kritiskt granska information från olika medier, men också att själva skapa innehåll i olika genrer.

– Barn och unga idag har möjlighet att ta del av hur mycket som helst via internet, och de behöver vägledning, till exempel för att förstå vilka budskap de är utsatta för, säger Anki Dahlin, direktör för Statens medieråd.

Det är en grannlaga uppgift myndigheten har framför sig. Enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån, SCB, så finns det närmare två miljoner barn och unga under 18 år i Sverige.

– Vi kan inte nå alla, det är en omöjlighet. Så vi satsar på att nå de vuxna som jobbar nära barn och unga, som lärare, mediepedagoger och bibliotekarier, men också föräldrar. De blir våra kanaler, säger Anki Dahlin och betonar att det är ett långsiktigt arbete man satsar på. Statens medieråd kommer inte att gå ut med en dyr kampanj för att visa att de finns, snarare jobba metodiskt för att bli en etablerad och självklar kraft på området.

– Tanken är att vi ska samla kunskap för att kunna sprida den. Vi ska vara en expertmyndighet, bevaka forskningen på området och se till att fler får del av kunskaperna.

Nätverk för mediepedagogik

För att sprida kunskaper vill Statens medieråd koppla samman dem som jobbar inom mediepedagogik – på skolor, bibliotek och regionala resurscentra för film- och mediepedagogik till exempel.

– Det finns många duktiga mediepedagoger runtom i landet och jag tror att om man låter dem mötas så kommer de att kunna lära varandra så mycket mer än vi kan göra med dekret uppifrån, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd.

Redan nu jobbar myndigheten med att bygga ett digitalt diskussionsforum där man ska kunna byta erfarenheter med varandra över hela landet och lära av goda exempel.

– Sverige har alltid legat långt fram när det gäller mediepedagogik, men det har aldrig tidigare tagits något centraliserat grepp. Som det ser ut idag måste du ha tur att födas i rätt kommun för att få adekvat medieundervisning i Sverige. Det är hög tid att det förändras.

För att uppnå god mediekunnighet hos barn och unga, krävs en kombination av olika former av mediepedagogik, menar han.

– Mediepedagogik kan delas in i tre områden. Det första kan man kalla knapptryckningsundervisning. Barn och unga får lära sig att hantera verktyg, som photoshop, att göra en egen hemsida eller en film. Det andra är när pedagoger använder sig av teknologin i syfte att lära eleverna någonting annat. De visar en film eller låter eleverna leta information på wikipedia. Men vad som ofta glöms bort idag, eftersom det är svårare att jobba med, är det tredje området. Där tar mediepedagoger sikte på att lära ut analys, källkritik, narratologi, dramaturgi – allt det man behöver för att förstå det man tar del av. I de bästa av världar använder man sig av alla tre, säger han.

Ett exempel på två grupper som Statens medieråd gärna skulle se samarbetade mer är de mediepedagoger som arbetar med film och de som jobbar med IT.

– Det finns en tydlig uppdelning dem emellan, trots att de har otroligt mycket att lära av varandra. Det är viktigt att få bort den uppdelningen, för i ungas medievardag så finns den inte. Vi som är äldre har en traditionell syn på att film är film, och internet är något nytt och konstigt. Men ungarna idag lever ju på Youtube, säger Ulf Dalquist.

Forskning om dataspelsvåld

Om filmen var det som väckte upprörda känslor i våldsdebatten förr, så är det dataspelen som gör det idag. Det är en debatt där det kan vara svårt att urskilja vad som är starka åsikter och vad som är fakta.

– Så kallade forskningsresultat om dataspelsvåld presenteras ofta i affekterade debatter mellan företrädare för dataspelsindustrin å ena sidan och forskare å andra sidan, i samband med rapportering från skolskjutningar i USA eller något annat hemskt. Det är sällan allmänheten får del av seriösa referat av vad forskningen faktiskt kommit fram till, säger Ulf Dalquist.

Därför ska Statens medieråd göra en översikt över forskning kring dataspelsvåld och barn.

– Det finns en uppsjö av olika discipliner som har forskat kring våld och dataspel, allt från neuropsykiatri till kriminologi. Vi vill göra en heltäckande översikt över vad den seriösa forskningen säger.

Anki Dahlin drar paralleller till Brottsförebyggande rådet, BRÅ, för att förtydliga Statens medieråds uppdrag att samla in och presentera tillförlitlig fakta.

– BRÅ är en förebild för oss i en mening. När pressen drar igång panik över ökat våld i samhället, så brukar de med den drucknes envishet hänvisa till forskning som säger att våldet i samhället inte ökar. Även medierna väcker många starka känslor, som videovåldsdebatten för 30 år sedan eller vissa företeelser på internet idag. När det händer vill vi finnas där med fakta och kväva alla panikdiskussioner i sin linda, för en panikslagen allmänhet agerar inte rationellt, säger hon.

Kartläggningen av forskning kring dataspelsvåld är en del av myndighetens uppdrag att följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, och ge vägledning om deras mediesituation. Ytterligare en kartläggning är planerad, av regler för marknadsföring till barn i olika medier.

FAKTA

Statens medieråd bildades 1 jan 2011

Tar över hela nedlagda Medierådets verksamhet samt uppgiften att sätta åldersgränser på film för barn under 15 år från nedlagda Statens biografbyrå.

Finns idag i Statens biografbyrås lokaler på Regeringsgatan i Stockholm, men flyttar i höst till Filmhuset på Gärdet.

Driver sajten www.mediebarn.se för vuxna om barns och ungas datorvanor

Läs mer på www.statensmedierad.se

Entusiastiska inför uppdraget

Det är ett krävande arbete som ligger framför Statens medieråd, men både Anki Dahlin och Ulf Dalquist känner sig entusiastiska inför uppgiften.

– I förlängningen är det en demokratifråga – att inte bara garantera mediernas oberoende, utan att också ha välutbildade, mediekunniga barn, säger Ulf Dalquist.

Även Anki Dahlin betonar demokratiaspekten i myndighetens arbete, och får ständiga påminnelser om hur viktigt det är i sin egen vardag.

– Det brinner till inom mig när jag ser mina barnbarn kasta sig över sina föräldrars i-phone, bläddra fram och sitta som klistrade framför filmer och spel. Att de inte växer upp och blir passiva konsumenter, utan kan handskas med informationen och själva har möjlighet att påverka – det är en drivkraft för mig.