Ungdomarnas palats

STOCKHOLM Gamla riksarkivet på Riddarholmen mitt i Stockholm håller på att förvandlas till Sveriges första nationalscen för barnkultur. Huset har fått namnet Palatset och de 50 rummen kommer att erbjuda alla sorters kulturupplevelser och aktiviteter anpassade för dem mellan 6 och 18 år.
– Nästan alla konstformer startar med ord, så biblioteket kommer att bli som ett nav i huset, säger Moni Nilsson, en av Palatsets tre grundare och ledamot i Stiftelsen Palatsets styrelse.

Palatset vill ta ett helhetsgrepp över all kultur för unga och kommer att erbjuda både professionell kultur och möjligheter att skapa själv. De första sex våningarna kommer att fyllas av olika scener, biosalonger, musik- och mediastudios, verkstäder och kafé. De två översta våningarna kommer att erbjuda kontorshotell för forskare och kulturarbetare från hela landet.

– Vi säger ju kaxigt att barnen får en egen nationalscen och med det menar vi att både barn och aktörer från hela Sverige ska komma hit. Här kommer till och med att finnas möjligheter för skolklasser att övernatta och att skräddarsy en egen dag på Palatset, berättar Lotta Nilsson, konstärlig utvecklare och tillsammans med Moni Nilsson och Anders Bergh grundare av Palatset.

Palatsets magiska värld. Bild på en trappa med vackra ornament.

Magisk värld. Palatset ska vara inflyttningsklart till hösten och i början kommer verksamheten att fokusera på helger och familjer med barn och vuxna. FOTO: Alexandru Babos, SFV.

5 500 kvadrat

Gamla riksarkivet är en unik byggnad i tidstypisk nyrenässans med ett skelett av gjutjärn, dörrar av ångpanneplåt och all inre dekor i järn. På grund av att huset inte uppfyller gängse brandnormer har det stått tomt sedan 1968 men nu renoveras det varsamt och förbereds för husets nya roll som kulturpalats.

– Det är en magisk Harry Pottervärld som har stått tom i 40 år och där tiden har stannat. Fönstrena är inte putsade på över hundra år och till och med kaffekopparna stod kvar på borden, berättar Lotta om sitt första möte med huset.

Både Moni och Lotta har ett förflutet i produktionsbolaget Zingofilm och det var så de för några år sedan lade märke till hur mycket bra barnfilmer det finns som aldrig visas på svenska biografer. De bestämde sig för att starta en egen biograf med egen distribution. Ganska snart förstod de hur svårt det var att locka besökare till en biograf med smalare film och började fundera på vad som krävs för att publiken ska hitta till dem, istället för tvärtom.

– Alla vi pratade med hade samma problem, utom Junibacken som satsade väldigt lite på marknadsföring, berättar Lotta. Så vi började fundera: Hur stort måste man tänka för att nå dit? Vi började helt enkelt googla på ”Lokal 3 500 kvadrat”, och en dag fick vi träff på en lokal på Riddarholmen.

De hade ingen aning vad som väntade dem när de åkte dit första gången, så när de öppnade dörrarna och mottogs av en magisk värld, blev de förälskade. Och medan de gick runt växte så sakta idén om ett biopalats till en vision om ett kulturpalats för barn och ungdomar i hela Sverige.

– Vi blev slagna i huvudet av huset, säger Moni och tar sig för pannan. Det här huset måste vi ha! Kosta vad det kosta vill!

– Och det var inga 3 500 kvadrat. Det var 5 500, tillägger Lotta. Men det var ett hus som bara ville bli bebott av oss och jag tror att det är just det storslagna som har gjort att så många har velat satsa och att projektet nu blir verklighet.

Inflytande

Ganska snart skaffade sig arbetsgruppen en lokal i Gamla Stan, bara ett stenkast från Gamla riksarkivet, där Palatsets framtid och verksamhet planerades. Demokrati och delaktighet var redan från början viktigt och i Gamla Stan har man så sakta byggt upp en verksamhet med många konstformer och tillsammans med barnen utvecklat en arbetsmetod där alla beslut som kommer att påverka barnen är väl grundade och diskuterade av dem själva tillsammans med de vuxna.

– Vi vill ge barnen inflytande så att de tas på allvar och då måste både barn och vuxna få kunskap, ett språk och utbildning, säger Lotta. Från början trodde vi nog ändå som vuxen att vi vet bäst vad som är kvalitet och vad som fungerar. Men det är precis tvärtom, barn är mycket mer kritiska än vi vuxna.

– Alla säger att man jobbar med barn och med referensgrupper, tillägger Moni. Men det är skillnad när det är på riktigt och de ser att det blir resultat när de är med och påverkar broschyren eller är med och bestämmer biosalongens utseende. Det handlar om demokrati och ibland kan någon annan ha en bättre idé, men att bli sedd och hörd och att i princip vara likvärdig med oss vuxna är grunden i vårt arbete. Det här tillsammans-tänket har blivit en slags modell som jag tror kommer att sprida sig.

Varje vuxen på Palatset har också ett barn som mentor och det har till och med skrivits en konkret handbok för de vuxna som ska jobba med barnen.

– Alla som börjar jobba på Palatset måste gå en glasögonkurs. En kurs i hur man bemöter barn, i genusfrågor, i vardagsrasism, i hbt-frågor, ja en massa saker, säger Lotta. Det är också viktigt att de vuxna förstår att de är på Palatset som inspiratörer och inte för sitt eget skapandes skull.

Bokarna

I väntan på att kunna flytta in i Palatset har Moni startat Bokarna, ett litteraturprojekt där barn och vuxna tillsammans har utformat hur litteraturavdelningen på Palatset ska se ut och fungera. Och det kommer inte att bli ett traditionellt bibliotek, utan ett bibliotek att inspireras i, ett bibliotek som kommer att fyllas med de senaste, bästa böckerna och ett bibliotek att vara kreativ i utan krav.

– I biblioteket kan man binda ihop litteraturen med musiken eller filmen eller teatern eller med något annat, säger Moni. Här kommer vi att lyfta fram litteratur efter husets aktuella tema och här kommer det att vara författarbesök på barnens villkor. Och om man pratar läsfrämjande kan ju Håkan Hellström vara lika mycket läsfrämjande som en författare. Man kommer inte heller att kunna låna hem böcker från Palatsets bibliotek utan man får sitta här och bläddra eller läsa. Biblioteket blir husets nav helt enkelt, konstaterar hon.

Bild på Lotta Nilsson och Moni Nilsson

Initiativtagare. Gamla riksarkivet blir perfekt som ett barnkulturpalats, konstaterar Lotta Nilsson och Moni Nilsson. FOTO: Helén Andersson.

Sponsring

I Palatsets affärsidé kan man läsa att man genom ett långsiktigt stöd från offentliga finansiärer hoppas på en stabil grund att bygga på, och genom ett långsiktigt samarbete med näringslivet stärka förutsättningarna för en hållbar utveckling. Många kritiska röster har höjts mot finansieringen av Palatset där just en mix av miljoner från näringslivet och stöd från det offentliga skapar förutsättningar för verksamheten. Men varken Lotta eller Moni tvekar och hela Palatset har verksamhetsanpassats med hjälp av näringslivet.

– Vi har jobbat med näringslivet förut så vi är inte rädda för det och vi vill ju bara tillföra nya pengar till barnkulturen. Dessutom har vi en otroligt noggrann policy för hur och med vilka vi ska samarbeta, säger Lotta.

– Det finns så mycket förutfattade meningar i hela kulturvärlden, tillägger Moni. De offentliga pengarna detaljstyr medan näringslivets pengar är helt fria. De har aldrig hittills lagt sig i verksamheten och eftersom det inte finns några offentliga pengar så hade alternativet varit att inte starta någon verksamhet alls.

Både Moni och Lotta nekar till att det finns några som helst motkrav från näringslivet och skrattar när jag frågar om de ska ha företagsloggor på väggarna.

– Den typen av sponsring är gammalmodig och tillhör sporten och inte vad vi vill ha ut av ett samarbete, ler Lotta. Vi ska kunna genomföra våra visioner och företaget ska få ut något av samarbetet. Och då gäller det ju att vi har samma värdegrund och har samma vision om att göra samhället bättre för våra besökare, för barnen.

– Dessutom lär sig barnen otroligt mycket när de undersöker företagen i sömmarna, tillägger Moni. För barnen ställer stora krav på att företagen bland annat ska jobba rättvist och miljövänligt och en bärande idé är att vi jobbar med återvinning av allt från möbler till idéer och verksamhet.

Inträde

Det kommer att finnas olika anledningar att besöka Palatset, men det kommer inte att vara gratis. Varje heldagsbesök kommer att kosta 120 kronor och då har man tillgång till Palatsets alla aktiviteter. Palatset är en icke vinstdrivande organisation och både Lotta och Moni hoppas att på sikt kunna sänka priserna.

LÄS MER

Läs mer om Palatsets verksamhet och Gamla riksarkivet på
www.palatset.se

– Det vore underbart, säger Lotta. Och kommer det tillräckligt med besökare kan det bli möjligt, men det bästa vore förstås om all kultur för barn kunde vara gratis.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se