Biblioteket en kulturarena genom tiderna

BORÅS I en tid där begreppet ”biblioteket som kulturarena” dyker upp i styrdokument, politikerna talar lyriskt om kulturhus och biblioteken eftersträvar samverkan med föreningar, studieförbund och kulturutövare för att fylla biblioteket med dans, konst, och musik, så är det kanske dags att ställa frågan: Är detta något nytt?

Frågar man universitetslektorn Magnus Torstensson, som undervisar i biblioteks-historia på BHS, så kommer svaret snabbt.

– Nej, biblioteket har väl alltid varit en kulturarena, även om begreppet är nytt, i alla fall för mig, säger han.

Han visar runt på Biblioteksmuseet i Borås, inrymt i en prydlig källare mittemot Kulturhuset. Här finns biblioteksverksamhet från tre sekler dokumenterad i form av bilder, texter, affischer och föremål som bokskåp och gamla kartotek. I rummet med referenslitteratur står en rosa bokhylla från ett sjukhusbibliotek monterad på underredet från en rullstol och i avdelningen för barnbibliotek finns en kopia av den runda sittpöl som var så vanlig på 60-talets barnavdelningar. Med hjälp av de omsorgsfullt uppbyggda miljöerna och lite fantasi kan man föreställa sig vardagen på bibliotek i Sverige genom tiderna. Och det var längesen den vardagen enbart handlade om bokutlåning.

– Redan på 30-talet hade man författaraftnar, till exempel på biblioteket här i Borås. Både Harry Martinsson och Vilhelm Moberg var här. Och redan i slutet av 40-talet köpte flera bibliotek in grammofoner och stenkakor och hade lyssnarklubbar, berättar Magnus Torstensson, som efter många års undervisande är lite av ett levande uppslagsverk när det gäller årtal och fakta i den svenska bibliotekshistorien.

Bild på Magnus Torstensson

Full av fakta. Magnus Torstensson har undervisat många blivande bibliotekarier i bibliotekshistoria. Ett besök på Biblioteksmuseet är numera obligatoriskt för studenterna. – De flesta tycker att det är väldigt intressant, främst vårt barnbiblioteksrum, säger han. FOTO: Tove Eriksson

Dansträff för föreningslös ungdom

På femtiotalet började det på allvar röra sig på kulturfronten på biblioteken. Ekonomin var god och biblioteken fick finare och mer ändamålsenliga lokaler och bättre utbildad personal.

De ville nå ut till folk, bilda och upplysa dem, vilket ledde till flera uppmärksammade aktiviteter.

– I Malung ordnade man träffar för den föreningslösa ungdomen, pratade om böcker och bjöd på Coca-cola. Borlänge blev ännu mer omtalat när biblioteket 1958 arrangerade en ungdomsträff, med bokprat och frågesport men också dans! En del blev upprörda, såg det som en mötesplats för knuttar och spättor, medan andra såg det som ett sätt att föra ut boken och nå nya grupper.

Fakta Biblioteksmuseet i Borås

  • Det enda i Sverige.
  • Drivs ideellt av Biblioteksmuseiföreningen som har cirka 150 medlemmar.
  • Öppnade 1994, för att ge studenter på Bibliotekshögskolan och andra intresserade en bild av biblioteksverksamhetens framväxt i Sverige.
  • Har öppet enligt överenskommelse för grupper. Föreningens medlemmar ger guidade visningar.
  • Finns på webben: www.biblioteksmuseet.se

Trenden fortsatte under 60-talet. Torsten Eliassons bok Kultur i kommuner från 1962 föreskrev att små kommuners bibliotek skulle ta ett utvidgat ansvar för den kulturella fostran av medborgarna, i avsaknad av större kulturinstitutioner. I Norrbotten ordnade bibliotek så att besökarna kunde få höra på symfoniorkestrar och opera, ”Bokens vecka” dök upp på många bibliotek, med föreläsningar och andra aktiviteter kopplade till böcker. Kulturhusbegreppet kom och flera kulturhus byggdes, med biblioteket som självklar del. Men också tvärtom – annan kultur var även en naturlig del av biblioteket. När Göteborgs stadsbibliotek öppnade 1967 fanns det både utställningshall i entréplan och en teatersalong i källaren. 70-talet med nya kulturpolitiska mål, fokus på eftersatta grupper och bibliotekets demokratiska uppgift, innebar en omfattande uppsökande verksamhet, stor samverkan med övriga samhällsinstitutioner, lokala föreningar och arbetsplatsbibliotek. Det strömmade ut högutbildade bibliotekarier från Bibliotekshögskolan, som hade varit aktiva i studentvänstern i slutet av 60-talet, fulla av storslagna planer för biblioteksverksamheten. Även på skolan märktes engagemanget. Magnus Torstensson minns hur studenterna på Bibliotekshögskolan var vid den här tiden.

– Jag minns ett projekt vi hade ihop med stadsbiblioteket där studenterna åkte ut till arbetsplatser med böcker. De gjorde det utanför utbildningen, till och med, så engagerade var de.

Går i cykler?

Magnus Torstensson menar att den intensiva samverkan avtog en aning under 80-talet, likaså kulturverksamheten på biblioteken. Nu blev det istället mer fokus på boken, kanske som ett svar på hotet från de fruktade videofilmerna. Videovåldsdebatten var levande och animerad, och samtidigt hade den tryckta boken i Sverige 500-årsjubileum, vilket firades på landets bibliotek, med olika aktiviteter kopplade till boken.

Krisen i början av 90-talet, i kombination med den omfattande digitaliseringen, gjorde decenniet till en tuff tid för biblioteken.

Läs mer om bibliotekens historiska roll som kulturarena:

  • Kultur i kommuner av Torsten Eliasson 1962
  • Ska biblioteken göra allt? Av Tore Nordström och Erik Östling 1974.
  • Den allmänkulturella verksamheten vid biblioteken – en bild av debatten under 1950- och 1960-talen. Av Mats Hagström och Lars Hasselblad. Specialarbete Bibliotekshögskolan 1975.
  • Kulturevenemang på svenska folkbibliotek av Pia Lundquist. Magisteruppsats. Bibliotekshögskolan 2003.

– Det är klart att det då inte fanns tid och resurser till annat. Då avtog samverkan och kulturaktiviteterna på biblioteken, säger Magnus Torstensson.

När biblioteken nu söker en ny identitet i Googletider, så är det kanske inte så konstigt om det återigen är 50- och 60-talens strävan efter en kulturell mötesplats som dyker upp. Det som då kallades samverkan med det lokalsamhället kallas nu cultural planning. Det som då var kulturhus är idag kulturella centra eller kluster, eller nybyggda stora bibliotek med plats för all slags kultur- och fritidsaktivitet, ritade av kända arkitektfirmor. Om dansträffar för föreningslös ungdom var kontroversiella då, så är det profilköpen och deckardominansen som är det idag. Kanske går historien i cykler också i biblioteksvärlden. Blir 2020-talet det nya 70-talet?

 

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se