Nu handlar det om människorna – stormen har lagt sig på Malmö stadsbibliotek

MALMÖ Efter några år av utbrett missnöje, vantrivsel och hård såväl intern som extern kritik, verkar nu Malmö stadsbibliotek ha hittat arbetsro i sitt förändringsarbete. Konceptet The Darling Library in the World har kommit en bit på väg och biblioteket tar så sakta form med många nya spännande mötesplatser och arrangemang.

– Är det du som ska fördärva biblioteket och bygga restaurang i barnboksavdelningen?

– Ja, men vi kallar det bistro och jag tror inte att du riktigt förstår hur vi tänker….

– Jag tycker det är fel. Det finns ju restauranger tvärs över gatan. Då kan vi ju göra vad som helst här. Det här är ett bibliotek och det vore ju bra om det fanns böcker här. Jag förstår inte vitsen.

Dialogen utspelade sig mellan en äldre Malmöbo och stadsbibliotekarie Elsebeth Tank under den rundvandring vi gjorde på Malmö stadsbibliotek inför den här artikeln.

Och även om den här texten inte ska handla om hur Malmö stadsbiblioteks förändringsarbete provocerar, får dialogen sammanfatta frågeställningen om biblioteket som kulturarena. Ska ett bibliotek servera mat och vin och arrangera evenemang?

– Ja, skrattar Elsebeth. Varför inte. Det är faktiskt så att 66 procent av besökarna här på Malmö stadsbibliotek kommer hit för att göra något annat än att låna med sig något hem. Och, tillägger hon, stadsbiblioteket i Malmö har faktiskt lika många exemplar av tryckta böcker nu som när jag började här.

Förändringsarbetet i strategin

Under 2008 formulerades en ny strategi för stadsbiblioteket i Malmö där uppdraget att utveckla biblioteket till en plats som inspirerar till utveckling, ingick. Utgångspunkten till den förändringen blev att titta på hur biblioteket fungerade och hur det används, men också att ha koll på vad som händer i omvärlden.

En viktig och avgörande utgångspunkt för att starta förändringsprocessen blev att titta på utlåningssiffrorna som visade att det var en liten del av Malmös befolkning som stod för en stor del av lånen.

– Det är ett demokratiskt problem om vi fortsätter att lägga så mycket resurser på dessa få biblioteksanvändare, säger Elsebeth och berättar att detta blev utgångspunkten för en del av strategin som säger att biblioteket ska utvecklas så att det också inspirerar och bjuder in de som inte lånar något.

– Det är inte bara att säga: Kom hit! Det måste ju finnas något som lockar också. Vår strategi handlar både om kunskap och kultur, fortsätter Elsebeth, och det handlar lika mycket om att finnas digitalt som att finnas fysiskt. Och, påpekar hon, min synpunkt är att det handlar om vilket ställe man vill ha, och jag tycker det är mer intressant att se hur man kan utveckla ett bibliotek utifrån att det egentligen är en kulturinstitution. Och en kulturarena handlar ju inte bara om konst och kultur. Kultur kan också vara ett möte eller något man gör tillsammans.

Fysisk mötesplats

Utifrån sett består stadsbiblioteket i Malmö av två byggnader. En mörk tegelbyggnad inspirerad av skånska renässansslott sammanbunden med en modern glas-byggnad ritad av den danske arkitekten Henning Larsen. Tidigare fanns den samlade skönlitteraturen, musik och film i den gamla byggnaden som kallas för Slottet, och i det stora glasrummet, som kallas Ljusets kalender, fanns fack-litteratur och referensmaterial. Som en del i strategin att sätta besökarna i centrum bytte man helt enkelt plats på dessa avdelningar och 350 000 böcker flyttades från ena änden av biblioteket till den andra. Man passade också på att skaffa nya, lägre hyllor med hjul och nya sköna stolar till ett av de inglasade hörnen.

– Just den hörnan har blivit oerhört populär, skrattar Elsebeth. Nu vill alla sitta där och flytten har verkligen tagit oss ett steg på vägen mot att få människor att känna sig välkomna. Nu är det inte samlingarna som spelar huvudrollen, nu handlar det om människorna.

Men också i det gamla Slottet har böckerna fått lämna plats för flexibla lösningar och nya mötesplatser. Ett av de öppna utrymmena har försetts med lättflyttade bord och stolar så att platsen lätt kan förvandlas till en föreläsningssal med plats för 50 åhörare. Denna förvandling görs bland annat varje onsdag klockan 12.00 då det möbleras om för En akademisk kvart. Ett samarbete med Malmö högskola där en forskare under en kvart presenterar sin forskning.

– Tidigare var det fullt av hyllor med böcker här. Nu är det inga böcker men många människor och den akademiska kvarten har blivit succé.

På samma utrymme har biblioteket också utvecklat något de kallar Open office away from home. Det betyder att det under en veckas tid flyttar in ett företag på biblioteket där de förutom att jobba som vanligt, ger workshops runt sitt arbetsområde.

– Bland annat har det varit en reklambyrå här och för mig är poängen med det här att vi skapar möjligheter till nya möten, säger Elsebeth.

Programverksamhet

I utvecklingsprocessen har det också ingått att försöka tänka annorlunda kring programverksamhet. Istället för att arrangera enskilda program, tänker man nu olika teman och hela biblioteket jobbar med samma tema under samma period. Biblioteket gör tre temaprogram om året och jobbar med längre planeringsperspektiv. Elsebeth tror att programverksamheten är viktigt i förhållande till biblioteket som en publikarena.

– Vi hoppas att det gemensamma arbetet med tema ska ge besökaren en fördjupad upplevelse. Det handlar om att flytta fokus från boksamlingarna till programverksamheten och göra det till en anledning för Malmöbon att komma hit.

Som en del av arbetet med tema ingår den internationella författarscen biblioteket tagit initiativ till.

– Det handlar om att använda de utrymmen som finns och när vi nu faktiskt har Sydsveriges vackraste rum måste vi ju använda det, ler Elsebeth och syftar på Ljusets kalender som på dagarna är ett vanligt bibliotek och som vid behov omvandlas till en internationell författarscen.

Författarscenen har redan väckt stor uppmärksamhet bland annat genom sina val av världskända författare. Nu senast Paul Auster som drog så mycket folk att inte alla fick plats och genom att be publiken utvärdera vet man också att dessa arrangemang drar nya besökare till biblioteket och att många kommer för första gången.

På samma scen erbjuder biblioteket också ett författararrangemang med döda författare. I samarbete med Malmö stadsteater har både Shakespeare och Kafka varit på besök.

– Jag var med när Kafka var här och det var en märklig upplevelse, berättar Elsebeth. En skådespelare agerar författare och samtalar med en bibliotekarie om allt från litteratur till Kafka som person. Samtalet förs som om Kafka är en levande författare och publiken är med och ställer frågor. Det var ett minnesvärt möte.

Alla de som inte fick plats i Ljusets kalender när Paul Auster var på besök, besökte kanske bibliotekets webbplats i stället. Där kan vem som helst följa ett författararrangemang i direktsändning både på film och med ljud. Dessutom kan man chatta direkt med en bibliotekarie som kommenterar arrangemanget.

– Det digitala biblioteket kompletterar det fysiska och vice versa och vi skapar ett nytt kulturmöte i verkligheten. Det är en annan form av kulturarena och jag tycker det är viktigt att öppna begreppet och inte bara föreställa oss ett fysiskt rum när vi pratar om ett kulturhus.

Våga prova

Elsebeth återkommer ofta till tid, att biblioteket idag konkurerar om människors tid och att det i sig är anledning nog att utveckla en kulturarena på biblioteket.

– Vi måste utveckla en förståelse till varför vi finns och se på oss själva och på hur vi beter oss så att människor känner sig välkomna. Och om vi vill skapa en kulturarena måste vi flytta på några böcker för att få plats med några människor och vill vi skapa förändring måste vi prova. Saker förändras och det går att ändra ett dåligt beslut. Men för att komma igång är det viktigt att prova, konstaterar Elsebeth och drar mig vidare till barnavdelningen där den nya bistron ska ta plats med en tänkt uteplats på gräsmattan utanför.

– Här kommer vi nog att prova ett och annat arrangemang när det blir dags, ler hon.