Nytt litteraturhus för barn och unga i Sandviken

SANDVIKEN En spännande och utvecklande plats för barn? Ett kunskapscentrum för pedagoger? En resurs för forskning kring språkutveckling? Eller varför inte alltihop på samma gång? Just nu byggs Sveriges första litteraturhus för barn och unga i Sandviken i Gävleborgs län, och man satsar på samarbete för en bred regional verksamhet med barns eget skapande i centrum.

Bild på Eva_Norrbelius_Coleman_Karin_Forsgren_Anderung

Spännande planer. Litteraturhusprojektet i Sandviken är stort och arbetskrävande, men väldigt roligt att jobba med, tycker projektledarna Eva Norrbelius Coleman och Karin Forsgren Anderung. BILD: Tove Eriksson

Litteraturhus är en ny företeelse i Sverige. Inspirationen finns på litteraturhuset LesArt i Berlin, där man jobbar med barns läs- och språkutveckling genom olika former av estetiska uttrycksformer, i kombination med arbete för att stärka de vuxna runt barnen med hjälp av metodutveckling och forskning. Ett litteraturhus kan också kallas läsfrämjandecentrum eller litterärt centrum – det viktiga är att inte själva ordet blir begränsande, menar Eva Norrbelius Coleman, som projektleder utvecklingen av litteraturhuset tillsammans med Karin Forsgren Anderung.

– Det är lätt att man tänker att det enbart handlar om litteratur, och att de som jobbar inom andra områden, som konst eller musik, känner sig exkluderade. Därför vill vi betona att det är berättandet och språkutvecklingen som står i centrum, något som ju är gemensamt för alla konstformer, särskilt när man jobbar med barn.

Anslaget för litteraturhuset är brett, det är inte enbart en biblioteksangelägenhet. Initiativet till ett litteraturhus togs i samband med Läskonster, ett projekt för utvecklande av nya former av lässtimulans för barn och ungdomar, som drevs av läns- och regionbiblioteken i Mellansverige mellan 2007 och 2009 och där Sandvikens bibliotek deltog. Ett av målen med projektet var att etablera läsfrämjandecentra i de deltagande länen. Sandvikens kommun anmälde intresse för att hysa ett litteraturhus, och med sitt starka litterära arv, ambitiösa bibliotek och gynnsamma förutsättningar i övrigt, bland annat fonder med anknytning till det stora industriföretaget Sandvik att söka pengar ur, så var kommunen ett naturligt val.

Redan tidigt gick man ut och förankrade projektet hos många aktörer och nu pågår förarbetet som bäst. Styrgruppen består av representanter för kommunen, Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, Högskolan i Gävle och Bollnäs kommun. Dessutom har man en arbetsgrupp med medlemmar från kulturskolan, konsthallen och biblioteket i Sandviken och Länsgruppen för barnkultur.

– Det har varit lättare än jag trodde att samarbeta över gränserna och jag blev förvånad över hur snabbt till exempel Högskolan i Gävle nappade på att vara med. Men det beror nog på att alla jobbar med berättande på något sätt, vare sig det handlar om konst, dans, litteratur eller film. Litteraturhuset ska samla alla som har barn som målgrupp, säger Karin Forsgren Anderung, som i vanliga fall arbetar som regional filmkonsulent.

Samarbete med forskare

Högskolan i Gävle, och andra universitet och högskolor, blir viktiga samarbetspartners i den del av litteraturhusprojektet som handlar om att vara en resurs för forskning om barns språkutveckling och läsning. Litteraturhuset ska sprida information om aktuell forskning till människor som jobbar med barn, men också till exempel uppmuntra högskolestudenter att följa och utvärdera lokala projekt utifrån en vetenskaplig grund.

– Med hjälp av forskningen kan vi få argument för att de metoder vi använder i arbetet med barn är de rätta. Vi vill nå ut till exempelvis bibliotek, kulturinstitutioner och skolor med forskning som kan hjälpa dem i det vardagliga arbetet, säger Karin.

Forskningen kan också ge inspiration och perspektiv. En forskare, vars resultat har inspirerat projektledarna för litteraturhuset, är Carina Fast, fil.dr i pedagogik. Hon intresserar sig för små barns språkutveckling och använder begreppet livsvärldar. Hon menar att man måste förstå vilken värld ett barn lever i för att kunna hjälpa dem i deras språkutveckling.

– Hennes forskning gör det tydligt hur viktigt hemmet är för ett barns språkutveckling. Hon talar om att alla barn har en språklig ryggsäck med sig när de börjar skolan, full av redskap. Men alla barn får inte ens chansen att packa upp sin ryggsäck när de kommer dit. Kanske har de spelat mycket Pokémon, och hur kan pedagoger använda sig av de kunskaperna? Det är jättespännande tankar, som påverkar vårt arbete med litteraturhuset, säger Eva.

Perspektivet som de vill ska prägla litteraturhuset är just barnens. Oavsett förutsättningar i hemmet, så har alla barn sina metoder för att lära sig språk. Dem ska man ta fasta på.

– Frågan vi ska ställa oss är vad barnen kan lära oss om språkutveckling, inte tvärtom, säger Karin.

En plats för alla barn

Litteraturhuset som fysiskt rum kommer förmodligen att ta plats i eller i anslutning till Folkets hus i Sandviken där man just nu planerar ett kulturcentrum. Än är inte allt klart kring organisation och finansiering av litteraturhuset, men klart är att det ska vara en rolig och stimulerande miljö för barn, en plats att besöka och utvecklas på, för både barn, deras föräldrar och pedagoger.

Det är viktigt att alla känner sig välkomna, oavsett bakgrund. Det ska inte vara en plats dit bara vissa föräldrar vågar sig med barnen och det ska inte kosta pengar att komma dit.

– Alla barns rätt till språk och kultur har genomsyrat diskussionerna i förarbetet. Det är viktigt att vi hittar metoder för att nå ut, säger Eva Norrbelius Coleman, som vanligtvis arbetar som barnbibliotekarie i Björk-sätra, en stadsdel i Sandviken där många barn har invandrarbakgrund.

Ett av målen med litteraturhusprojektet är att också de barn som inte har föräldrar som tar med dem på kulturevenemang eller läser särskilt mycket böcker hemma ska få del av verksamheten. Det kan ske till exempel via samarbeten med lokala föreningar, studieförbund, skolor eller andra aktörer som når barnen, eller uppsökande verksamhet. Gävleborg är ett län där relativt få vidare-utbildar sig och arbetslösheten är hög. Kanske kan ett litteraturhus med allt vad det innebär i satsning på språkutveckling bidra till att vända den trenden. Eva och Karin ser också fördelar med att litteraturhuset läggs just i Sandviken, och inte på en större ort. När projektet blev känt fick Eva frågan om huruvida Sandviken, som är så litet, verkligen skulle ha ett helt litteraturhus.

– Ja, just därför, svarade jag då. Min uppfattning är att utbudet av barnaktiviteter är så mycket större i storstaden och ett litteraturhus i Sandviken blir därför extra välkommet. Dessutom blir vi ju en resurs för hela regionen, inte bara för kommunen, säger hon.

Tema cirkus

Redan nu har litteraturhusprojektet påbörjat sin verksamhet. I februari höll man ett seminarium om språkstimulans genom estetiska uttrycksformer, och i mars anordnade man en öppen verkstad i lasergraffiti med David Henning i samarbete med Länskultur Gävleborg. Aktiviteterna är ett sätt att hitta former för samarbete i regionen. Att på det här sättet skapa en mötesplats och ge inspiration via duktiga föreläsare är en metod som litteraturhuset kommer att använda även i framtiden. Pedagoger, bibliotekspersonal, kulturansvariga i kommunerna, barnkulturkonsulenter, kulturarbetare och skolornas språkutvecklare ska få fortbildning och kunna bilda nätverk med litteraturhuset som nav. Tanken är också att litteraturhuset ska bli en samarbetspartner för andra som vill söka projektpengar och driva mindre projekt inom språkutveckling eller närliggande områden.

När verksamheten kommer igång på allvar kommer mycket av arbetet att byggas upp kring teman, som både verksamheten riktad till barn och till vuxna följer. Redan nu finns idéer.

– Vi funderar på ett cirkustema. När vi presenterade den idén för våra samarbetspartners så visade det sig att kulturskolan i Sandviken redan hade planer på en pjäs av Camilla Lagerqvist där cirkus är den röda tråden och att Högskolan i Gävle redan intresserat sig för cirkusens tillämpning på studierna kring barns lärande.

Karin och Eva har fullt upp. Karin jobbar på 70 procent med projektet och Eva på halvtid. Före sommaren ska planerna vara så pass klara att man har kunnat ta fram ritningar på litteraturhusets lokaler. 2013 ska litteraturhuset stå klart. Mycket att göra alltså, men väldigt givande.

– Vi har en massa idéer, det är ju en så fantastiskt rolig grej att jobba med, säger Karin Forsgren Anderung.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet