De bygger vägar in i framtiden – Skolbibliotek 2011

STOCKHOLM Skolbiblioteken är en viktig pedagogisk resurs. Inte minst när det gäller att hantera dagens behov av källkritik och främja språk- och läsutveckling. Men det krävs ett fungerande samarbete mellan skolbibliotekarier och pedagoger för att vaska fram potentialen i denna resurs. Att ha med sig skolledningen kan många gånger vara en avgörande faktor. Detta var några av slutsatserna efter konferensen Skolbibliotek 2011.

– En bra skola definieras inte enbart av sina lärare. Om det nu är en vaktmästare eller en skolbibliotekarie, så måste vi få in andra yrkesgrupper i skolan. Alla ska synas och jag som chef måste ställa tydliga krav, säger Edward Jensinger, rektor på Pauli gymnasium i Malmö.

Han talade tillsammans med bibliotekarierna Maria Nilsson och Teresia Palander om erfarenheterna från Mediateket på Pauli gymnasium, som blev förra årets skolbibliotek. En del av framgångskonceptet har just varit att synliggöra skolbiblioteket som en pedagogisk resurs i skolan och göra skolbibliotekarierna till en del av skolans gemensamma målsättning.

Bild på Edward Jensinger

Edward Jensinger är rektor på Pauli gymnasium i Malmö. Han var en av få rektorer på konferensen och tycker det är viktigt att skolbibliotekarier har en pedagogisk chef som driver deras frågor. FOTO: Fredrik Swedemyr

– Vad ska vi ha ett skolbibliotek till? frågar sig Edward Jensinger och fortsätter:

– Det är till för att öka elevernas måluppfyllelse och det är utifrån det vi har jobbat. Biblioteket är en del i hela arbetet och när vi pratar om nya pedagogiska projekt är Mediateket med från början. För mig låter det konstigt att skolbibliotekarierna ska ha en annan chef, än en pedagogisk chef. De måste ha en ledning som är intresserad av pedagogik och samtidigt lyfter biblioteksfrågorna. Inte minst nu med den nya skollagen.

Lustfyllt

Teresia Palander ger ett exempel på den pedagogiska styrkan och närvaron i skolbibliotekariernas vardag. Inom ramen för deras målsättning att jobba med språkutveckling har eleverna fått läsa tre utvalda böcker. De har sedan bloggat och gestaltat det i egna filmer. En av böckerna var Låt den rätte komma in och eleverna fick också möjligheten att träffa författaren John Ajvide Lindqvist. På Mediateket jobbar de även med att skolbiblioteket ska vara en kulturell mötesplats.

– Vi vill inte att biblioteket ska vara en ansträngd plats. Det ska vara lustfyllt. Vi har arrangerat tipsrundor och klätt ut oss. Varje år har vi också haft en Nobelfest och detta året ska vi dela ut ett läspris, som förhoppningsvis ska locka fler att läsa. Tanken är att öka elevernas kulturella bildning, berättar Teresia Palander.

Jämlika förutsättningar

Just skolbiblioteket som en resurs och inte en samling böcker är också det som skolinspektionen tar fasta på när de nu åker land och rike runt för att inspektera huruvida skolorna uppfyller intentionen kring skolbibliotek i skollagen.

– Det ska vara en del av elevernas utbildning och hjälpa dem att nå målen. Skolan ska ha skolbiblioteket som en metod. Vi tittar på ett elevperspektiv och att det blir rättvist. Om en skola inte satsar på skolbibliotek för att man har ett sparbeting och en rektorn på skolan jämte är väldigt engagerad, skapar det ojämna förutsättningar att nå målen. Det finns ingen som ifrågasätter en slöjdsal eller gymnastiksal i skolan. Lagen är till för barnen och skolbiblioteken är där för att öka kvaliteten i skolan, säger Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Elevernas nätvardag

Det talas också mycket om den digitala vardagen. Ett antal av konferensens talare tar upp lärarnas handfallenhet i fråga om hur de ska hantera sociala medier och jobba med internet som ett pedagogiskt verktyg. Här ser man också skolbibliotekariernas kompetens som ett stöd.

– Jag är säker på att en stor del av den svenska lärarkåren är bra på att göra en googlesökning. Men som bibliotekarie kan man göra mer avancerade sökningar och vara källkritisk. Den kompetensen behövs och bibliotekarier behöver tala om det och fronta mer med sin kompetens, säger Håkan Fleischer som är doktorand i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Han forskar på idén med en dator per elev i skolan, så kallade 1:1 program. Håkan Fleischer refererar till en amerikansk studie av Mark Warschauer som pekar på vikten av skolbibliotekariernas informationskompetens när det gäller att skapa goda resultat när man delar ut datorer i skolan.

– Forskningen visar att om skolbibliotek kommer in tidigt i processen får eleverna ett mognare användande, säger han vidare.

Digitaliseringen och de tekniska landvinningarna skapar nya möjligheter. Men ibland kan det också bli för mycket fokus på själva tekniken. Laptop, läsplatta eller vad det nu kan handla om. Håkan Fleischer understryker att tekniken aldrig får bli ett självändamål. Det viktiga är istället hur man använder den. Samtidigt finns det, enligt Fleischer, inte så mycket forskning kring vad som händer med eleverna när de får en dator i skolan, om det bidrar till mer stress eller hur det påverkar kommunikationen i klassrummet.

Bild på Hanna Johansson

Hanna Johansson är skolbibliotekarie på Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon pratade om sociala medier och källkritik. Hon ser att nätet har blivit alltmer tillåtande kring vad man skriver om sig själv och andra. Hon understryker därför vikten av att ha ett förhållningssätt som kan guida elever och lärare i frågor som rör sociala medier. FOTO: Fredrik Swedemyr

Möjligheter och problem

Hanna Johansson visar också vilka utmaningar som kan dyka upp när sociala medier blir en konkret del av skolans vardag. Hon talar om hur lätt det är att saker som skrivs på nätet tar en oväntad vändning. Ett skämt på Facebook eller någon annan sajt kan lätt bli en form av nätmobbning. I dag är hon en av skribenterna på Skolverkets sajt Kolla källan med fokus på den del som just handlar om sociala medier.

–  Allt vi gör och skriver på nätet har vi inte koll på och det är viktigt att skaffa sig ett förhållningssätt, säger hon.

Hanna Johansson administrerar, tillsammans med Anette Holmqvist på Skolverket, en wiki på Kolla källan där de samlar olika länkar och information om sociala medier.

– Det har blivit mer positivt. Jag vill visa hur man kan agera när det dyker upp problem och samtidigt ge tillgång till ett material som visar vilka möjligheter som finns, fortsätter hon.

Det kan handla om sociala medier som en del av sin omvärldsbevakning eller hur man på olika sätt kan medvetandegöra elever i källkritiska aspekter av vår nätkultur.

Litteraturen som motvikt

Där nätet och vår digitala tillvaro ibland visar upp sina brister kan skönlitteraturen vara en källa till kunskap och reflektion.

– Nu är det här Skolbibliotek 2011. Hade vi suttit på Skolbibliotek 1990 hade vi talat om böcker. Det är häftigt med den digitala världen. Men vi får inte glömma bort det andra benet, litteraturen, framför allt skönlitteraturen. Det betyder så mycket för eleverna, säger Annika Löthagen som jobbar med språkutveckling i Botkyrka.

Hon är utvecklingspedagog och har under flera år jobbat med en läskampanj i Botkyrka. I fokus står det skrivna språket, svenska så väl som andra språk. Hon talar om att möta litteraturen i alla delar av barnens undervisning. Det finns ingångar till matematik. Böcker om någon som går vilse i skogen, kan vara ett sätt att prata om hur man beräknar avstånd. Ytterst handlar det att hitta olika vägar för att skapa läslust genom att väcka en nyfikenhet. Det betyder inte att man tvunget måste lägga fram en trave böcker på katedern. Bilder, filmer, föremål packade i en korg kan fungera utmärkt som dörröppnare till skönlitteraturens värld. Att öppna dessa dörrar är också ett sätt att lyfta fram nyanser. Och i tider av klippa och klistra är det kanske extra viktigt att skapa förståelse för, inte bara det står skrivet, utan även för det som står mellan raderna. Men oavsett var det står skrivet blir skönlitteraturen också en ingång till reflektion och samtal.

FAKTA

Konferensen Skolbibliotek 2011 arrangerades av Teknologiskt institut i Stockholm och syftar bland annat till att skapa ett möte mellan forskning och praktik.

Skolverket driver sajten Kolla källan. Där finns nyheter och tips kring hur man inom skolan kan jobba med nätet och sociala medier. Läs mer på Kolla källan.

Läs också Framsidan Special om skolbibliotek. Numret och alla artiklar hittar du här.

– Eleverna får läsa om en kille som blir mobbad. Man får lite distans i läsningen och kan ställa frågor kring hur man kan förändra en situation. Läsningen ger en empatisk förmåga som inte går att överskatta, säger Annika Löthagen.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se