Släpp in användarna i kulturarvsarbetet

GÖTEBORG För vem digitaliserar kulturarvsinstitutionerna och varför? Under den avslutande dagen på konferensen ABM – rätten till kulturarv, kretsade mycket kring användarperspektivet.

Annika Nordström från Dialekt-, ortsnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, DAG, inledde dagen med att prata om Unescos konvention om immateriella rättigheter. Sverige ratificerade konventionen så sent som förra året och med ett regeringsuppdrag i botten jobbar idag DAG med det immateriella kulturarvet . Här handlar det om att bevara och förmedla den delen av kulturarvet som tar sig uttryck i sånger, musik, seder och andra immateriella kulturformer. Konventionen kom till viss del till som ett krav från länder i Syd, som såg ett behov av att bredda innebörden av vårt gemensamma kulturarv. Den utgår mycket från ett användarperspektiv eller kanske snarare utövarperspektiv.

– Konventionen är väldigt gränslös och har blivit betydelsefull i en globaliserad värld. Den är vid i bemärkelsen att man trycker på att immateriellt kulturarv inte bara är institutionernas arbete, utan väldigt mycket de som utövar, sade Annika Nordström.

I massmedia har det mycket kommit att handla om listan över immateriella kulturarv som Unesco publicerar. Svenska medier har också fokuserat på själva listan och debatten har ibland handlat om huruvida den svenska pepparkakan, påskkärringar eller rentav raggarbråk ska tas upp på listan. Men Annika Nordström pekade istället på att det i högre grad handlar om att bevara och förmedla än att lista specifika immateriella kulturuttryck.

Levandegöra kulturarvet

En viktig del i arbetet med kulturarvsfrågor handlar om att hitta bra former för samverkan mellan olika institutioner. Märta Molin från ABM resurs i Västernorrland berättade om samordningsarbetet kring Portalnätverket. Bland annat har Kulturarv Östergötland och Kulturarv Sydost tagit fram den gemensamma sökingången ”KulturarvsSök”.

I gränslandet mellan dåtid, nutid och framtid öppnar sig en rad kreativa möjligheter. Ulrica Wallin från Kultur i Väst berättade en historia, ett visionärt exempel, om hur elever genom arkivbilder och bilderna från sina egna mobiltelefoner kan levandegöra vårt kulturarv.

Med uppdrag att digitalisera

Detta är en vision som i viss mening förutsätter en tillgång till kulturarvsinstitutionernas material. Ett sätt att tillgängliggöra det är genom digitalisering. Rolf Källman från Riksarkivet berättade om samordningsuppdraget för digitalisering. Regeringen presenterade för några veckor sedan sin digitala agenda, där man bland annat formulerar ambitionen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Rolf Källman talade om den digitala agenda som en trampolin för arbetet med digitaliseringen av kulturarvet. Samtidigt underströk han också att det inte handlar om teknik.

– Det viktiga är inte tekniken, utan en gemensam tanke om hur vi ska jobba tillsammans, sade han.

Arbetet med samordningsuppdraget vilar på tre huvudblock. Ett block utgörs av kompetensuppbyggnad och kunskapsinhämntning. Här handlar det bland annat att hitta lösningar på frågan kring olika format. Nästa block handlar om att samordna det gemensamma digitaliseringsarbetet och slutligen bygger samordningsuppdraget på målet att presentera en rapport om hur arbetet ska löpa vidare i framtiden. Även om det i dagsläget inte är helt spikat vad som ska digitaliseras eller ens hur det ska finansieras, så finns det en idé om att användarna vill ha säkra källor och en god tillgång till materialet. Rolf Källman frågade sig samtidigt vad det innebär att information och i förlängningen kulturarvet blir digitalt tillgängligt.

– Det är bara ett steg i att göra den användbar. Det finns en enorm kraft när man släpper in användarna och plötsligt händer saker med vår information. De kan bidra till att höja kvaliteten och därför är det också viktigt att jobba med öppna lösningar, fortsatte Rolf Källman.

Användarna och källkritiken

Ett antal kulturarvsinstitutioner använder sig idag också av tjänster som Flickr för att skapa en dialog med användarna och i viss utsträckning få ökad kunskap om det material de lägger ut. Det finns fortfarande en slags digital gränsdragning och det är i dagsläget inte så att användarna skriver rakt in i institutionernas egna databaser. En undersökning från Bibliotekshögskolan i Borås som presenterades på Mötesplats i förra veckan, visar dock att så kallad användargenererad information från bland annat Flickr i vissa fall integreras i de egna databaserna utan referens till hur den har kommit till, vilket öppnar upp för en del frågetecken kring de källkritiska aspekterna eller vem som äger informationen. Rolf Källman kom senare under dagen in på den här frågan och framhöll att den här typen av information hanteras precis efter samma källkritiska riktlinjer som vilken annan information som helst.

Det fria materialet

Samtidigt som dialogen med användarna och de digitala nätverkens möjligheter ibland når ett tillstånd av nirvana, så finns det fortfarande en del att jobba med när det gäller de svenska kulturarvsinstitutionernas tillgängliggörande under Creative Commons flagg. Creative Commons skolombud Kristina Alexanderson pratade tillsammans med Creative Commons regionansvarige för Europa Jonas Öberg om vikten av att kulturarvsinstitutionerna börjar licensera sitt material till allmänhetens fördel. Inte minst finns det ett sug hos landets skolor att kunna skapa ett kreativt lärande med vårt gemensamma kulturarv som utgångspunkt.

– Skolan behöver fritt material. Det finns så många himla bra bilder på nätet, som eleverna kan använda i sina skolarbeten. Men för det mesta är de amerikanska, från NASA eller bilder som skildrar den amerikanska depressionen. Det är sällan någon säger att de har hittat en bild från Visby. I en värld där det mesta är fritt tillgängligt måste ni spela på den arenan också. Det är ni som bygger vår kultur, sade Kristina Alexanderson med en vädjan till den församlade ABM-sektorn att släppa kulturarvet fritt.

Att nå användarna bland molnen

Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga biblioteket, talade också om användarna och att det ibland finns en klyfta mellan att samla in material och att tillgängliggöra det.

– Vi måste tänka från ett annat perspektiv. Vi ska samla in och spara material, det är reglerat i lag. Sedan ska vi tillgängliggöra det och här måste vi tänka om. Själva tillgängliggörandet måste bli en ny ledfigur får vårt arbete. Det står i KBs regleringsbrev, fast sist. Är digitaliseringen ett mål i sig? Vi är inte alltid på det klara med varför vi gör det. Det är viktigt med en målbild och för mig handlar det om att tillgängliggöra, sade han.

Bild från paneldebatten

Edward Blom höll i den avslutande paneldebatten. Han frågade bland annat för vem kulturarvsinstitutionerna digitaliserar. Panelen, från vänster Christer Johansson, Pelle Snickars, Annika Nordström, Rolf Källman och Kristina Alexanderson, resonerade bland annat om att det ibland handlar om att våga välja. Barn är en målgrupp, som kanske i första hand söker sina svar på Youtube. Forskarna en annan. Men oavsett vem användaren är, står själva tillgängliggörandet i fokus för ABM-sektorns digitala framtid. FOTO: Fredrik Swedemyr

Dagen avrundades med en parallell till en av affärsvärldens kanske mer högtflygande ambitioner.

– SAS-Janne sa en gång att vi är bra på att flyga flygplan och nu ska vi bara bli bra på att flyga passagerare också. Det är väl lite samma för oss. Vi är bra på det vi gör. Men vi ska bara bli bra på att jobba med kunderna också, sade William Försth, chef på stadsbyggnadskontorets arkiv i Göteborg, som blev Årets arkiv 2011.

 LÄS MER

Läs artikeln från konferensens dag ett. Artikeln hittar du här.


I vår tidigare publikation Framsteget gjorde vi ett temanummer om ABM, Framsteget Special nr. 23.
Numret hittar du här.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se