E-boken – en ren vinst för biblioteken

E-böcker är inne, åtminstone som diskussionsämne, på bibliotek, hos förlag och hos debattörer. Rätt mycket mindre inne hos den läsande allmänheten som i de allra flesta fall väljer en vanlig bok före en e-bok. E-boken står bara för en eller ett par procent av den totala bokförsäljningen i Sverige. I USA har e-boken fått en snabbare start och försäljningen ligger betydligt högre än i Sverige. Då och då läser man rapporter från enskilda leverantörer som redovisar högre siffror för e-boksförsäljningen än för de tryckta böckerna. Varför denna skillnad mellan Sverige och USA? Vi brukar ju ligga väl framme när det gäller ny teknik.

Mycket större utbud av e-böcker i USA är nog en förklaring. Betydligt större försäljning av läsplattor en annan. Men detta i sig måste ha en orsak. Tuff marknadsföring, så klart, men också ett stort tryck från marknaden att ta fram mer text som e-böcker. Så är det inte i Sverige. Marknaden förefaller snarare ha glömt bort att e-boken existerar. Med undantag för forskningsbiblioteken där stora delar av inköpen är just e-böcker. Men de som går till folkbiblioteket väljer i nittioåtta fall av hundra en tryckt variant av texten, en vanlig bok. Är den utlånad så går du hem utan bok. Visst är det märkligt när vi använder datorn till precis allt annat.

viagra no rx required

Förlagen bär ett ansvar för detta. Skakningarna från musikbranschen har fortplantat sig in i förlagshusen och fått till följd att man är livrädd för det digitala. Den begränsade mängden svenskspråkiga e-böcker visar tydligt den här rädslan. Det som finns idag som e-bok är en rännil jämfört med den totala utgivningen. Därför är e-boken än så länge inte ett rimligt alternativ till den vanliga boken. Det jag vill ha finns helt enkelt inte som e-bok. Detta måste ändras. E-boken innebär en stor mängd fördelar som läsaren måste få tillgång till. I första hand mobiliteten men också e-bokens möjligheter att hantera texten på olika sätt. Att hitta ett fungerande betalningsssystem, öka utgivningen och lansera e-boken på bred front är uppgifter som förlagen måste ta sig an.

Inte heller biblioteken vet hur de ska hantera e-boken. Man kan förstå osäkerheten. Om allt blir e-böcker så behövs knappast biblioteken, åtminstone inte som lager för böcker. Men den situationen har vi inte idag och inte heller inom överskådlig tid. Tryckt bok och e-bok kommer att leva sida vid sida under lång tid. Det är erfarenheten i samband med andra stora förändringar i mediavärlden. Nya och gamla mediaformer kvarstår och utvecklas vidare. Vi vet också att utlåningen av tryckta böcker går ner. E-boken kan bryta den trenden och bli ett sätt att öka antalet

låntagare på biblioteken. E-boken kan hitta nya läsargrupper och fungera lässtimulerande.

Därför är det angeläget att hitta fungerande former för biblioteksdistribution av e-böcker. Idag klagar biblioteken på priset, det är för högt. Varje e-bokslån kostar tjugo kronor. order cipro Därför vågar man inte satsa på att marknadsföra e-böcker. Men hur förhåller sig detta egentligen till kostnader för utlån av tryckta böcker. Snittutlånet i det svenska folkbiblioteket ligger lågt, kanske någonstans runt två till tre lån per bok och år. Samtidigt ligger snittkostnaden för en tryckt bok någonstans runt trehundra kronor. Det betyder att varje lån av en tryckt bok kostar hundra kronor, oräknat hanteringskostanden. Med ett sådant räknesätt skulle en satsning på e-böcker vara ren vinst för biblioteken och begränsningar av e-boksutlånen blir svårförståeliga. Det blir billigare att korta sina köer med e-boksutlån än att köpa fler tryckta böcker.

Google jobbar på att skanna och digitalisera världslitteraturen. Det kommer de att lyckas med, förmodligen förr än senare. Det sätter press på förlag och bibliotek att hitta sin roll i det digitala distributionssystemet. Det finns inget att vänta på.

Text: Bengt Källgren