Det demokratiska systemet

HALMSTAD Det talas ofta om den kollektiva styrkan i Wikipedia. Flera användare sitter i olika delar av världen och formar en slags kollektiv visdom. På motsvarande sätt utvecklas program i öppen källkod. Många användare kalibrerar system och delar sin innovation med andra. På Regionbibliotek Halland har man drivit ett projekt kring ett öppet bibliotekssystem – Koha. Tanken är att skapa ett exempel som visar den öppna källkodens potential för Biblioteksverige. Inte minst handlar det om att få kontroll över den egna verksamheten.

 

Bild på Viktor Sarge

Kontroll Viktor Sarge på Regionbibliotek Halland har drivit projektet kring Koha – ett bibliotekssystem i öppen källkod. Han ser många fördelar med systemet. Ytterst handlar det om att biblioteken själva ska ha kontroll över sin verksamhet. FOTO: Mymmel Blomberg

Dagens affärsmodeller kan i vissa lägen begränsa bibliotekens möjligheter till kontroll. Licenser för system och poster skrivs av en tredje part, vilket inte alltid motsvarar det enskilda bibliotekets behov av innovation och utveckling. På Regionbibliotek Halland vill man visa att det finns alternativ.

– Vad vi kan göra med vår infrastruktur, styr vad vi kan göra med vår verksamhet. Licensen bestämmer vad du får göra eller inte göra med en post. Samma sak är det med de kommersiella bibliotekssystemen. Du kan inte modifiera eller dela dem hur du vill. Du har en huvudman som ger dig ditt uppdrag. Men genom licenserna har du en tredje part som bestämmer om du kan utföra uppdraget med de verktyg som du köper. Man kan naturligtvis köpa rätt saker. Men du kan också få ett förändrat uppdrag som inte stämmer med de verktyg du har handlat tidigare. Om du istället har en fri licens som ger dig alla möjligheter att ladda ner det här systemet och ändra det efter behov, då är det snarare biblioteket självt som styr sin infrastruktur, säger Viktor Sarge som har varit projektledare för Koha-projektetet på Regionbibliotek Halland.

I valet och kvalet

Koha är ett öppet bibliotekssystem som utvecklades på Nya Zeeland för drygt tio år sedan. I dag har det stöd för ett flertal språk och används globalt av över 1 500 bibliotek. I Sverige har nu Regionbibliotek Halland, genom projektet, installerat Koha på ett skolbibliotek på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker, strax utanför Varberg. Tanken är att ta fram ett exempelbibliotek dit intresserade kan vända sig för att få en idé om hur systemet fungerar i den dagliga driften.

– Om valet står mellan de vanliga kommersiella systemen och ett system som du kanske bara har hört talas om och som mest används i USA, Nya Zeeland och Indien, så är det lite för abstrakt. Ur vårt perspektiv är det väldigt viktigt att det finns exempel i Sverige. Ett ställe dit du kan åka och kolla på ett öppet bibliotekssystem. Vad tycker ni om det här? Vad tycker eleverna om opacen? Hur funkar det för dig i ditt dagliga arbete, när du importerar böcker och redigerar poster? På en höft är systemet tekniskt komplett för svenska behov. Men det är klart Munkagård är inte det genomsnittliga svenska biblioteket, så du kan inte fråga om allt där, säger Viktor Sarge vidare.

Dela data

På Munkagårdsgymnasiet använder man poster från Libris och man har också inom projektet kartlagt möjligheterna att hämta uppdateringar från Libris direkt när de blir tillgängliga. Det är, enligt Viktor Sarge, inga svåra tekniska lösningar. Han menar snarare att den stora utmaningen är att lösa de juridiska problemen med att dela poster och användargenererat innehåll fritt både inom och utanför biblioteksvärlden.

– Du måste du hitta sätt att länka ihop system, så att alla bidrar till helheten oavsett om de taggar böcker på Adlibris eller om de gör det i en lokal bibliotekskatalog och oavsett vilket företag eller fritt bibliotekssystem det är som ligger bakom en viss tjänst. Jag tror den viktigaste avgränsningen för det litterära samtalet via biblioteket är den svenska språkgruppen. Du måste dela material gemensamt så mycket som möjligt för att få snurr på användarinteraktionen. Annars når du bara en bråkdel av den potential som finns, säger han.

Måste funka

Viktor Sarge har under projekttiden märkt att det finns ett intresse för den här typen av öppna lösningar. Samtidigt har han full förståelse för att bibliotek runtom i landet prioriterar stabiliteten i de kommersiella avtalen.

– I princip alla bibliotek, utom de riktigt stora, har inte kompetensen att själva drifta, sköta support, backup eller utveckling av systemet. Egentligen vill de flesta bibliotek ha en part att avtala med, som garanterar att det kommer att fungera varje dag. Att det inte blir några stopp eller poster försvinner. Det är en kritisk infrastruktur som måste fungera hela tiden. Det är naturligtvis en viktig fråga, säger han.

Även om det ibland kan vara en skrämmande tanke att byta system, menar Viktor Sarge att man vinner på det i det långa loppet.

– Som marknaden ser ut idag måste du byta system om du vill byta leverantör. Med Koha äger du själv systemet och kan flytta det mellan olika leverantörer vilket ökar konkurrensen, säger han.

Det man sparar in på dyra licenskostnader kan också öppna upp nya möjligheter till samarbete mellan bibliotek, framhäver Viktor Sarge vidare.

– En grupp bibliotek som går samman kan anställa personer som sköter Koha för samma pengar som du betalar i licenskostnader för kommersiella system. Då har man kontroll över hela strukturen utan att befintlig personal behöver ta hand om detaljerna, säger han.

Ytterligare ett led i denna tanke är att formalisera ett sådant samarbete till ett gemensamt konsortium som kan stå för drift, support och utveckling. Det skulle, enligt Viktor Sarge, kunna bli en billigare lösning för biblioteken. Inte minst sedan man bara behöver utveckla de delar som ingen annan i det globala samarbetet prioriterat.

– Det är en viktig skillnad mot den kommersiella marknaden där en mindre kundkrets måste betala kostnaden för hela systemet och helst en vinst till företaget, säger Viktor Sarge.

I längden handlar det om att biblioteken själva ska ha kontrollen över sina system och ytterst sin verksamhet. Han ser också att det finns ett större värde i att främja öppna system.

– Varje skattekrona som inte används optimalt, är ett slöseri. Jag vet inte om det var en röd eller blå politiker som sa det, men det är sant. Vi lever på pengar som någon annan har betalt i skatt. Oavsett vad man tycker om skattenivån, så får man ändå hålla med om att det är vettigt att göra så mycket nytta med pengarna som möjligt. Är systemen likvärdiga i funktionalitet, tycker åtminstone jag att det är avgörande om det kommer andra än ett kommersiellt företag till godo. Betalar du exempelvis 150 000 kronor för att förbättra det här systemet kommer det andra bibliotek till godo som fritt kan använda det, inte bara i Sverige, utan hela världen. Jag tycker det är att ta mer ansvar att jobba på det sättet. Det är en bättre resursanvändning, säger Viktor Sarge.

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet