En samlingsplats för dialog

GÖTEBORG De har Biblioteksveriges mest besökta Facebooksida. Men så har man också satsat på att utveckla de sociala medierna på Göteborgs stadsbibliotek. Idag jobbar två bibliotekarier med huvudansvar för bibliotekets digitala närvaro. Det är ett sätt att marknadsföra biblioteket och skapa en dialog med användarna.

Över 4 500 personer gillar Göteborgs stadsbibliotek på Facebook. Det är i dagsläget en nationell toppnotering tätt följt av Malmö med strax över 3 000 gillande Facebookanvändare. Detta är ett resultat av en medveten satsning att jobba med sociala medier. I dag har två bibliotekarier huvudansvaret att fylla innehållet på sajten stadsbiblioteket.nu.

– Vi startade den för att vi ville möjliggöra en kommunikation med medborgarna kring ombyggnaden. Vi kallar det för en samlingssida för sociala medier. Det är en fristående sida där vi jobbar aktivt med olika sociala medier, säger Sara Larsson på Göteborgs stadsbibliotek.

Två sidor

Efterhand som Twitter, Facebook, Youtube och andra digitala kanaler blivit en alltmer grundmurad del av bibliotekets vardag, har också sidan stadsbiblioteket.nu fått en fast adress. Tanken är att den ska vara en fortsatt del av det digitala stadsbiblioteket även efter ombyggnaden. Samtidigt för Göteborgs stadsbibliotek en något splittrad digital tillvaro. Å ena sidan har man sin samlingsplats och interaktiva stadsbiblioteket.nu och samtidigt är biblioteket en del av den kommunala webbplatsen goteborg.se.

– Det är mycket staden som bestämmer. Förut hade biblioteket en egen hemsida och stadsdelsbiblioteken också. Men för att göra det överskådligt för göteborgarna har man pekat ut att goteborg.se ska vara ingången. Vi är inte särprofilerade i dagsläget, utan vi får inkorporera oss i den lösningen som finns och då gäller det att göra det bästa av det. På den kommunala sidan har vi mycket av den statiska informationen. Sedan har vi varit busiga och gjort vår samlingsplats för sociala medier för sig, säger Anna Petrén-Kihlström, it-chef på Göteborgs kulturförvaltning.

Samlingsplatsen har också ett helt annat uttryck och andas mer lekfullhet i förhållande till den något stramare kommunala webben.

– Stadsbiblioteket.nu är väldigt färgglad och vi har Facebooksidan som har skojiga bilder, där vi kan visa upp den mer lekfulla sidan av stadsbiblioteket. Jag tycker det är bra att de kan komplettera varandra. Hade man haft allt på samma ställe hade vi varit tvungna att enas om en officiell trevlig stil som kanske inte känns lika rolig, säger Sara Larsson.

Det strategiska arbetet kring sociala medier började redan 2009. Vid den tidpunkten bildade man också en redaktion, som ska vara ett stöd i det dagliga digitala arbetet med sociala medier.

– Syftet var att lyfta fram medarbetarnas olika kompetenser på framför allt bloggen. Vi har en redaktion på sju personer. De är kärntruppen bakom. De hjälper sina kollegor, som kanske inte är jätteduktiga på själva bloggverktyget. Man ska kunna skriva en text och få hjälp med att få ut den.

Söker upp digitalt

Idag är det ett 30-tal medarbetare på biblioteket som i olika grader är aktiva i de sociala kanalerna. Som ett led i satsningen på bibliotekets digitala strategi har man också tillsatt tre tjänster som dedicerat jobbar med sociala medier och bibliotekets digitala vardag, varav en jobbar med att utveckla katalogen. Det handlar om att synliggöra biblioteket och möta användare eller kunder där de kan tänkas vara online.

– Vi jobbar uppsökande och gör oss synliga i de sociala kanalerna och på vår blogg. Vi är aktiva genom att tipsa och skriva. Det är en väldigt viktig marknadsföringskanal för oss att synas där. Om man har gillat oss på Facebook och får upp oss i sitt flöde är det ett jättebra sätt synliggöra biblioteket och vår verksamhet. Det är också ett bra sätt att påverka den bild folk har av oss. Vi kan stärka hur människor uppfattar oss och vi kan välja vilken ton vi vill ha. Jag uppfattar att många har en stark relation till biblioteket och man kan stärka den genom att vara i dessa kanaler, säger Elin Nord, som tillsammans med Sara Larsson jobbar med sociala medier.

– Till exempel under bokmässan hade vi många som twittrade under bokmässans hashtag och då syntes det på en skärm på bokmässan och det var ett sätt att få nya följare. De upptäckte oss. Stadsbiblioteket, varför har jag inte följt dem tidigare? På så vis blir det uppsökande, att vi försöker befinna oss där det händer saker, där man tror det kan finnas potentiella människor som är intresserade av vad vi gör och skriver. Och att vi får chansen att visa upp en annan sida av biblioteket och inte bara den kommunala sidan på goteborg.se, fortsätter Sara Larsson.

I takt med användarna

Tanken är också att knyta bibliotekets innehåll, den kompetens som finns inom olika områden till sociala medier, inte minst när det gäller de källkritiska aspekterna av vår nätkultur. Samtidigt är ambitionen att öka användarnas delaktighet. Under den senaste tiden har också de sociala kanalerna ökat successivt, fler fans, fler som gillar och hittar bibliotekets Youtube-klipp. I takt med att också antalet e-bokslån ökar, finns det även ett behov av att möta den utvecklingen.

– Eftersom många använder sig av de digitala tjänsterna måste man ha bra, relevant och tydlig information så att man kan sköta de här bibliotekstjänsterna hemifrån, säger Elin Nord.

En plats för alla

En viktig del av det digitala arbetet är att hitta ett bra samspel med det fysiska biblioteket. Programverksamheten lyfts fram i de olika kanalerna. Även det som sker i det fysiska rummet kan spelas in och läggas upp på Youtube, vilket skapar ett värde för dem som kanske inte hade möjligheten att gå på den där poesikvällen eller någon annan programpunkt. Men det handlar också om att flytta ut positionerna i samhället och bli den där angelägna platsen för alla, ”online” såväl som ”offline”.

– Jag tänker att biblioteket är inte bara böcker och jag kan se det på två sätt. Vi har en så stor bredd på våra användare. Vi har de som använder sociala medier och använder det digitala biblioteket, så det är viktigt att vi finns där. Men sedan är det viktigt att man inte låter sig bli förblindad av det. Vi har även Asta 95 år som kommer hit och ska låna sina Daisyböcker. Biblioteket är till för alla och alla använder inte sociala medier. Det kommer alltid finnas ett behov av de traditionella tjänsterna också, säger Elin Nord.