STOCKHOLM Låsta system och ofördelaktiga affärsmodeller kan skapa murar kring bibliotekens digitala utveckling. På Stockholms stadsbibliotek jobbar man med öppna lösningar. Ambitionen är att riva murarna för att ge användarna det bästa av den digitala världen.
Utgångspunkten för det digitala biblioteket är många gånger en idé om vad användarna vill ha. I Stockholm tog man också fasta på användarnas behov när man drog igång arbetet med den nya webben. Under förberedelsearbetet har fokus legat på hur ett antal olika fiktiva personer, som bokälskaren, använder biblioteket. Redan under denna tidiga fas av arbetet kunde man se att det finns ett antal grundläggande problem för det digitala biblioteket.
– Vi kunde konstatera att det finns massa inlåsningseffekter idag både i bibliotekssystem och det ”content management”-system vi har idag. De är, åtminstone när det gäller bibliotekssystemen, mycket av ”blackbox”-lösningar, slutna system helt enkelt. Vi har en inlåsningseffekt på metadatafronten. Vi kan inte ens använda information om våra medier på det sättet vi skulle vilja. Sedan har vi problematiska affärsmodeller när det gäller e-medier, på flera olika nivåer. Då började vi fundera utifrån användarna, vad vi kan göra inom de ramar vi kan påverka, berättar Mikael Petrén enhetschef på virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek.
Illustration Staffan Melin
Möta behoven
Som ett led i att försöka riva dessa murar och komma ifrån de olika systemens inlåsningseffekter, har man på biblioteket byggt den nya webben med så kallad öppen källkod. Själva huvudpoängen är, enligt Mikael Petrén, att kunna samverka med omvärlden på ett bättre sätt. Tanken är att det ska vara en informationsstruktur där personalen jobbar med innehållsproduktion, som i sin tur kan delas med andra bibliotek runtom i landet. Den öppna källkoden skapar en flexibilitet som gör det enklare att integrera och kalibrera den digitala servicen på ett sätt som motsvarar användarnas behov.
– Ett exempel är talböckerna och Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Tpb. Utgångspunkten här har varit att om du är en bokälskare, ska du kunna vara en person med olika ålder, men det ska också kunna vara en bokälskare som har en funktionsnedsättning. För mig vore det jättekonstigt om vi skulle säga: Stockholms stadsbibliotek är till för alla, men om du har en funktionsnedsättning, är du välkommen att vända dig till Tpb, säger Mikael Petrén och framhäver vikten av att kunna skapa kopplingar till Tpb och integrera talböckerna i systemet.
– Om jag vill skapa en minneslista, finns talböckerna som en av medietyperna och som jag kan ta del av i den tekniska plattformen, precis som alla andra medietyper. För alla folkbibliotek ligger medierna i botten, men det är ju inramningen med all verksamhet som pågår, som är själva grejen med folkbiblioteken och då tycker inte jag det ska spela någon roll vem man är. Recensioner eller användargenererade mervärden, författarsamtal, all programverksamheten är lika intressant att ta del av och sedan konsumera talböcker. Det är ett tydligt exempel på varför man vill ha en plattform som man kan rå över, för att kunna jobba med den här integrationen. Det finns en uppsjö av sådana här möjligheter, fortsätter Mikael Petrén.
Problematiska affärsmodeller
Biblioteket lanserade sitt mobila gränssnitt i våras, där man också på motsvarande sätt har integrerat och gjort det enklare för användarna att ladda ner e-böcker direkt i mobilen eller läsplattan. De befintliga tjänsterna är byggda inom ramen för vad avtal och juridik tillåter. Men Mikael Petrén framhäver samtidigt att just e-media är en av de stora knäckfrågorna i framtiden.
– Hela klivet över till det digitala bibliotek blir problematiskt. Dels har vi affärsmodellerna när det gäller de kommersiellt intressanta titlarna som skapar problem för oss budgetmässigt. Sedan har vi en avsaknad av titlar som är ännu värre. Det finns så få e-bokstitlar. Det är inte bara ett problem för biblioteket, utan det är ett generellt problem för litteraturen på svenska, säger han.
Ta initiativet
På biblioteket vill man samtidigt flytta fram positionerna. Utvecklingen av det digitala biblioteket handlar, enligt Mikael Petrén, om att kunna skapa attraktiva tjänster i förhållande till allt annat på nätet. Bland annat har man inlett ett samarbete med Publit-förlag för att utforska möjligheterna för biblioteket att vara en aktiv medskapare av e-böcker i ett slags ”on demand”-format.
– Vi har ingen möjlighet eller ens kompetensen att skanna själva. Vi har inte den utrustningen. Sedan ska det OCR-tolkas, det ska korras och e-boken ska skapas. Nu kör vi det i extremt liten skala och så får vi prova. Sedan kan det säkert växa fram en marknad för att vara leverantörer och en aktör som levererar den typen av tjänster. Det kommer inte ens göra någon skillnad för utbudet i stort. Men det kan vara nog strategiskt viktigt. Vi jobbar tematiskt på Stockholms stadsbibliotek. Nu jobbar vi med hemmet som tema. Att där titta på public domain-titlar och se vad man kan koppla till temat. Då handlar det inte om att spotta ut pdf:er, utan att göra epub-filer, riktiga e-medier och sedan erbjuda det, säger han vidare.
Satsningen på det digitala biblioteket handlar, enligt Mikael Petrén, just om att skapa den här typen av strategiska möjligheter till samarbeten. Satsningen på öppen källkod och öppen data ligger också i linje med regeringens digitala agenda. Det är inte i alla lägen myndigheter, eller biblioteken för den delen, som själva är bäst på att bygga gränssnitt mot användarna. Med öppna lösningar ger man tredje part möjlighet att bygga vidare.
– Det knackar utvecklare på dörren, som vill göra saker och bygga gränssnitt. Det är en annan aspekt av det här, att det finns en stor möjlighet för Bibliotekssverige att få draghjälp att nå ut. Men det saknas strategier idag för att hantera det och då kan det gå väldigt fel. Speciellt i de affärsmodeller som vi sitter i, säger Mikael Petrén.
Brist på nationell strategi
Bristen på en övergripande strategi menar han vidare kan skapa problem för biblioteken om alltfler tredjepartsutvecklare börjar bygga gränssnitt mot användarna, som kanske genererar fler e-bokslån.
– Det är överhuvudtaget den nationella biblioteksstrategin som vi saknar. I dagsläget finns ingen plan för att öppna upp. Vi sitter i ett läge där man knappt vill marknadsföra de här tjänsterna eftersom de genererar så höga kostnader. Den frågan behöver man belysa och kanske lite mer konkret än e-boksutredningen för att komma vidare. Dels konstatera att utbudet är en stor del av problematiken och sedan hitta mekanismer för olika lösningar. Teknikutmaning är inte det stora. Det är juridiken och affärsmodeller för metadata och e-medier. Hittar vi lösningar på det, kan vi jobba och bredda utbudet. Då kan vi bygga bra saker, säger Mikael Petrén.
Author Description
