Med vidgad syn på förmedling

DANMARK Statsbiblioteket i Danmark har tagit fram två digitala tjänster som väcker stor nyfikenhet runt om i världen. Det handlar om att göra musik, film, e-böcker och kulturarv tillgängliga på BibZoom.dk, och det handlar om att förmedla digital läxhjälp på Lektier Online.
– Båda är ett uttryck för det moderna biblioteket, menar Flemming Munch, chef för Nationella gemensamma tjänster på Statsbiblioteket i Danmark.

Att konsumera film och musik genom att ladda ner från nätet har blivit vardag för allt fler. Några betalar för sin vara och laddar ner lagligt, andra tycker att all kultur ska vara gratis och fildelar och laddar ner helt obekymrat. 1 april 2009 trädde den så kallade fildelningslagen i kraft i Sverige. Enligt SIFO minskade fildelningen kraftigt året efter, mycket tack vare lagliga alternativ som till exempel Spotify. Men bara ett år senare visar en ny SIFO-undersökning att fildelningen ökade igen.

I Danmark har situationen sett ungefär likadan ut, men här har nu Statsbiblioteket tagit ett stadigt grepp och genom att flytta en del av de traditionella biblioteksuppdragen från det fysiska rummet till det digitala, har de lyckats vidga begreppen förmedling och tillgänglighet.

– Vi är ute och konkurrerar med kommersiella aktörer, men när det handlar om biblioteksservice och om demokrati finns det en tydlig utvecklingsvilja i Danmark, säger Flemming Munch.

Mycket mer än en jukebox

BibZoom.dk började som ett nationellt bibliotek för musik men har sedan starten utvecklats till en webbplats med flera tjänster inom kulturområdet. Och intresset är stort, under 2010 räknade man till 11 miljoner nedladdningar och mer än 600 000 unika besökare.

På BibZoom.dk finns mer än sju miljoner musiktitlar tillgängliga för gratis nedladdning och här kan du också läsa artiklar, ladda ner film och musik på fem språk och fördjupa dig i det danska kulturarvet genom 50 000 gamla danska reklamfilmer, ljudklipp, gamla tal och en rik samling av danska dialekter. Allt du behöver är ett bibliotekskort och en internetuppkoppling.

– BibZoom.dk är mycket mer än bara en jukebox, säger Flemming. Vi vill skilja oss mot andra digitala musiktjänster genom att också erbjuda ett mervärde. Vi tycker att biblioteken ska ta den rollen och BibZoom är en digital tolkning av biblioteksuppdraget som handlar om att tillgängliggöra. Vi kan leverera smala saker och ändå nå breda grupper.

Allt finns

Det är lätt att använda BibZoom. Redan på första sidan har du ett galleri av alla musik-

genrer, artiklar, filmer, de senaste musik-nyheterna och till och med en lista med de mest spelade radiohitsen. Det är bara att klicka och du får ett smakprov på 30 sekunder. Vill du lyssna mer, eller ladda ner, måste du logga in med ditt bibliotekskort och den kommun du tillhör måste ha ett BibZoom-abonnemang.

– Kommunen köper dig tillträde och betalar i dag cirka 1 krona och 65 öre per kommuninvånare och år, berättar Flemming. Har din kommun abonnemang betyder det att du gratis kan spela all musik, läsa artiklar, se alla våra filmer och läsa e-böcker på danska och andra språk. Och när det gäller musik har vi allt! Och vi får det samma dag som det kommer. Dessutom, tillägger han, i januari 2012 sänker vi abonnemangspriset ytterligare med 20 procent.

Allt finns på BibZoom, men, erkänner Flemming, det är ändå särskilt fokus på dansk musik, danskproducerade musikvideos och på det som i Danmark kallas för ”smet”. Alltså klassisk musik, jazz, världsmusik, sådant som inte brukar vara så efterfrågat på biblioteken.

– BibZoom har stort fokus på förmedling och på folkbildning och har också en egen redaktion bestående av drygt tio skribenter som skriver artiklar runt varje artist, om deras musik, om sammanhang och om deras liv, berättar han. Och den 31 januari 2012 tar BibZoom ännu ett kliv genom att introducera en applikation där man förutom samma information och musik som tidigare, dessutom får tillgång till artiklar skrivna i dansk dagspress genom åren.

– Nästa år lägger vi också till ett bildarkiv, avslöjar han.

Rättigheter

Statsbiblioteket köper musikrättigheterna genom att själv förhandla med skivbolagen och med KODA, en ideell medlemsorganisation vars uppgift är att se till att de som skapar musik får betalt när den spelas offentligt. Modellen är enkel och man betalar bara för det som används, ändå är det några få kommuner som valt att inte teckna abonnemang med BibZoom.

– Problemet är att när man från en dag till en annan går över till digital musik blir det några musikbibliotekarier som får tid till helt nya uppgifter, säger Flemming. Det är stora omställningar, men kostnaderna tror jag egentligen inte blir större. Tänk på alla cd-skivor som snabbt blir stående och inte lånas ut, och under alla omständigheter är cd:n på väg att försvinna.

En stor och viktig del av BibZoom är det som har rubriken World. Här finns både musik, film och e-böcker på framförallt fem språk. Statsbiblioteket har medarbetare som reser runt i världen och köper in film, musik och böcker för att distribuera till biblioteken i Danmark. Numera ser inköparen också alltid till att få ländernas tillåtelse att också ladda upp materialet digitalt.

– När vi köper en film på till exempel arabiska, har vi kanske råd att köpa tio exemplar. När vi köper den digitala rättigheten kan 500 eller fler se samma film samtidigt och dessutom sparas det mycket pengar på att inte skicka fysiskt material i lastbil till de olika biblioteken, säger Flemming och berättar att sedan de startade World för sex månade sedan har de haft cirka 7 000 besökare varje månad, helt utan marknadsföring.

– Alla filmer är på originalspråk och nästa steg är att vi utökar vår skrivande redaktion och bjuder in frivilliga skribenter som kan skriva artiklar på de olika språken. Vi kallar det ”crowdsourcing”.

Digital läxhjälp

Lektier Online är ett treårigt projekt med avstamp i den läxhjälp som organiseras på biblioteken. Erfarenhet härifrån visade att särskilt de lite äldre pojkarna försvann från denna mer traditionella läxhjälp, och med detta i bakhuvudet fick styrgruppen för nationella projekt idén att prova digital läxhjälp där de nu erbjuder läxhjälp till alla barn och ungdomar i de danska skolklasserna sex till tio, och särskilt till de i utsatta stadsdelar.

– Idén var att eleven skulle bli helt oberoende av tid och ställe, att man skulle kunna vara anonym och att hjälpen skulle nå fler, berättar Flemming som satt med i styrgruppen när idén föddes.

Från att idén var född tog det bara fyra och en halv månad till att tjänsten var i gång. Fyra av dessa månader ägnades åt att ta fram egna IT-lösningar som skulle vara enkla och som nu består av chatfunktion, webbkamera, fildelningsfunktion och whiteboard där elev och lärare kan skriva och illustrera i realtid.

– Projektet lyckades utveckla en förväntad funktionalitet på mycket kort tid, ler Flemming nöjd. Men det riktigt stora arbetet tycker Flemming ändå var att rekrytera elever och lärare och att hitta rätt balans.

– Vi ville inte bara engagera samma slags frivilligkrafter som finns ute på bibliotekens läxhjälpstationer, utan vi vände oss till universitet i Aarhus och rekryterade bland studenterna där.

Call-center

Rekryteringen bland studenter visade sig vara ett lyckodrag. Intresset var stort från början och från att börja med fyra studenter är man nu uppe i mer än 140 stycken. Alla studenter, eller läxhjälpare, är volontärer och sitter tillsammans i ett call-center i källaren till Statsbiblioteket i Aarhus. Alla får göra ett kunskapstest i form av ett självtest och genomgå en kort coachutbildning innan de börjar.

– Vi tror att det är viktigt att de sitter tillsammans, att de trivs och kan prata och ta en Cola eller en pizza.

De nuvarande 140 studenterna tar emot cirka 280 rådgivningar i veckan och varje tillfälle varar cirka 30 minuter. Eleven hamnar först i en sluss som skickar vidare till ”rätt” student för hjälp där eleven kan välja om webbkameran ska vara på, eller om de ska prata via chatt eller via mikrofon.

– Matematik är överlägset det ämne som får mest frågor och söndagar är den dag flest ringer, säger Flemming och berättar att ytterligare två call-center planeras att öppna i mars 2012 och att det redan är tryck bland studenterna att få vara läxhjälpare.

FAKTA

BibZoom.dk leds av ett konsortium bestående av representanter från Odense Centralbibliotek, Herning Bibliotekerne, Det Kungliga Biblioteket och Statsbiblioteket. Statsbiblioteket är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för BibZoom.dk.

Projektet Lektier Online är ett danskt nationellt utvecklingsprojekt under tiden 1 april 2009 till 31 december 2011. Projektet finansieras av statsmedel och drivs av en grupp med representanter från Integrationsministeriet, Undervisningsministeriet, Styrelsen for bibliotek og Medier och Statsbiblioteket. Gruppen arbetar på att säkra en framtida finansiering.

Lektier Online har öppet fem dagar i veckan, söndag till torsdag mellan klockan 17.00 och 20.00. Då kan man få hjälp med ämnena Danska, Engelska, Matematik och ”Andra ämnen”.

Statsbiblioteket i Aarhus fungerar som nationell överbyggnad för de danska folkbiblioteken, men är också ett nationalbibliotek för bevarande av det danska kulturarvet och universitetsbibliotek till Aarhus Universitet.

Utveckling

Lektier Online har blivit en succé och projektet kommer förhoppningsvis att utvecklas och leva vidare. Redan till våren planeras det för att tjänsten också kommer att vända sig till gymnasieelever och vuxenutbildning, liksom att öppettiderna kommer att utökas ytterligare. Flemming berättar också att förhandlingar pågår med Kriminalvården i Danmark för läxhjälp till alla unga som sitter i fängelse.

– Vi kan redan se att 45 % av dem som tar kontakt med läxhjälpen är pojkar. Och det är riktigt bra. Men vårt mål är att komma över 50 % och vi jobbar aktivt med marknadsföring. Vi har en anställd som åker runt till varenda skola i Danmark och berättar om tjänsten, och vi finns på både Twitter, Facebook och YouTube.

Skandinavisk plattform

Just nu pågår förhandlingar med både Sverige, Norge och Finland om ett samarbete med BibZoom och Lektier Online.

– Det vi pratar om är att vi i Skandinavien ska köpa in gemensamt digitalt material och ha en gemensam digital plattform. Och Statsbiblioteket ser inga hinder i förhållande till teknik och rättigheter, så om bara vilja finns kan det här gå fort, tror Flemming.

– Och vi har redan reserverat flera lämpliga skandinaviska varumärkesnamn.