Våra liv i en bubbla

BORÅS/DANMARK Internet blir allt mer anpassat till varje enskild individ. Internetföretagen presenterar oss den världsbild vi vill ha och de vet hur vi mår, vad vi gör, när vi gör det, vilka vänner vi har, våra intressen och åsikter. Fenomenet kallas för ”filterbubblan”. Framsidan tog kontakt med en framtidsforskare och en professor för att prata om vilken roll biblioteken har i denna digitala bubbla.

Varje morgon ligger de där på hallgolvet, nyhetstidningarna med de senaste nyheterna. För inte alls länge sedan var dessa båda tidningar och Public Service de enda nyhetskanaler jag hade att förhålla mig till. Medier som alla har sin syn på vad som händer i världen och som i realiteten är de olika filter genom vilka jag tittar på verkligheten. Men dessa källor är inte längre de enda jag har att förhålla mig till. Nu finns också internet.

En av våra senaste mest omdebatterade böcker om internet är Eli Parisers ”The Filter Bubble”. I den argumenterar han för att teknikutvecklingen på nätet skapar helt nya filter som till skillnad från morgontidningarna, är personliga och osynliga.

– Vi har en ny situation med matematiska algoritmer som gatekeepers istället för tidningsredaktionerna, säger Mette Skovbjerg, framtidsforskare och projektledare på Köpenhamns institut för framtidsstudier. Det betyder att maktstrukturen för information förändras.

– Den här utvecklingen förändrar oss mer än vad politiken gör, menar Jan Nolin, professor vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan i Borås, BHS. Och utvecklingen drivs av tekniker och av affärsvärlden, som ju i sin tur också är i händerna på den tekniska världen.

Bild på Jan Nolin

Utmaningar. Jan Nolin pratar om bibliotekets utmaningar där han bland annat tycker att biblioteken bör uppmuntra till lokala nätverk. – Se det som en utmaning och våga släpp kontrollen över katalogen och se biblioteket som en del i en samproduktion. FOTO: Helén Andersson

They have what you need, not what you want

Filterbubbel-diskussionen har gjort oss uppmärksamma på att vårt sökresultat på Google inte ser likadant ut som andras, och att vår Facebooksida visar en annan verklighet än vår grannes trots att vi har alla vänner gemensamt.

– Det finns en anledning till ”Gilla”-knappen, säger Mette. Vänner som gillar samma sak, eller verkar ha samma åsikter som du, prioriteras av Facebook när du loggar in. Och när du Googlar till exempel Egypten kanske du får upp tips på solresor, medan jag får artiklar om revolution och politik. Vi serveras bara en del av verkligheten, vår personligt anpassade verklighet och vi får en snävare världsbild. Detta, menar hon, kan man se både positivt och negativt på, men hon är övertygad om att hela den här utvecklingen gör oss mer individualistiska och att det är viktigt för biblioteken att i högre grad bli upplysande och folkbildande.

– Biblioteken ska kunna ge dig en annan information än vad du får on-line och hjälpa dig med ett objektiv urval.

– Det är en stor utmaning för biblioteken och jag ser olika vägar att gå, säger Jan Nolin och håller med om att biblioteken måste hjälpa till att hitta alternativ och att ge verktyg och kunskaper om hur vi ska orientera oss på internet.

– Folkbibliotek och skolbibliotek är utmärkta generatorer för att stimulera kreativitet och skapa lokala publiceringsarenor för att hjälpa till att skapa sammanhang och lokala nätverk. Men också fungera rådgivande, hjälpa till att sålla i informationsflödet och vara med på ett hörn gällande utvecklingen. Och helst ligga steget före.

Lokal publicering

Jan Nolin menar att biblioteken måste se sig som en motvikt mot personifieringen på webben och förstå de negativa skeenden som hör ihop med affärsmodellen där gratistjänster får många att vara aktiva på internet. Aktiviteter som i sin tur skapar data om människors beteenden.

– Biblioteken måste se den enorma potentialen för utveckling och social kreativitet, och de måste uppmuntra människor att vara producenter på nätet i stället för konsumenter. Sociala medier har en enorm möjlighet att stärka människor genom att få dem kreativa och detta måste bibliotek ta till sig.

Han återkommer ofta till de lokala publiceringsmöjligheter han tycker biblioteken ska ta sig an. Han menar att den största andel människor som använder sociala medier gör det som en förlängning av sin normala vänkrets. Bara en mindre grupp har specialintressen som gör att de nätverkar med människor de inte känner och det gör att biblioteken kan hjälpa till att skapa sammanhang och synliggöra lokala samlingar.

– Ungdomar är ju redan vana med att lägga ut saker på YouTube och Flickr, men jag ser också andra sammanhang där folkbibliotek kan samarbeta utan kopplingar till internet, säger Jan och ger det konkreta tipset att skapa sammanhang mellan lokala invandrargrupper och samla in och dokumentera berättelser.

– Biblioteken måste tänka bredare och ta ett steg till.

Specialkompetens

Inom forskarvärlden har bibliotekariens roll redan förändrats. Jan menar att forskaren har blivit sin egen informationsarbetare och tagit över en del av bibliotekariens uppgifter. Men han menar också att det handlar om en historisk parentes och att vi snart kommer att få se högskolebibliotekarien som en specialist.

– Det handlar om personifiering på ett annat sätt där det i framtiden kommer att krävas en oerhört hög kompetens och där bibliotekarien kommer att fungera som specialist och hjälpa till på ett metaplan. Alltså helt enkelt ha koll på vilka tjänster forskaren måste använda för att kunna sköta sitt jobb.

Bild på Mette Skovbjerg

Fler val. Mette Skovbjerg tror att sociala medier kommer att växa och att vi kommer att få ännu flera val i framtiden. – Digitala bibliotek kanske kan bli en neutral plattform, i alla fall en upplysande plats. FOTO: Helén Andersson

Folkbildning

Mette Skovbjerg pratar om en social normförskjutning bland unga i internets kölvatten. Förr var det föräldrar och skolsystem som stod för den normen, idag pratar man om ”peer orientation” där sociala medier har tagit den rollen och som formar de ungas identitet.

– När internet ersätter stat, lärare och föräldrar som främsta informationskälla förändras också gemensamma nationella värderingar och här tror jag att bibliotekens folkbildningsuppdrag kommer att bli allt viktigare. Ungdomar är idag ständigt on-line och kommunikationen bland unga går fort, är direkt och ett ständigt samtal.

– Föräldrar och lärare har inte en chans, säger Mette. Men jag tror att sociala medier är här för att stanna och jag tror att det kommer att växa och att vi får ännu fler val. Och här, säger hon, tror jag att ett digitalt bibliotek kan bli en neutral plattform som i alla fall kan fungera som en informativ plats.

Jan Nolin har liknande funderingar när han pratar om att internetanvändning förändrar den unga generationen och deras läsning. På internet får man snabbt till sig stora mängder information och man blir bra på att sålla, men man förlorar läsningen på djupet. Han relaterar till journalsten Nicholas Carr som i sin bok The Shallows tittat på neurologisk forskning som visar hur intensiv internetanvändning förändrar människans intellekt och hur hjärnan aktiverar specifika delar, och avaktiverar andra. Och ju längre ner i åldrarna vi börjar använda internet, desto kraftfullare blir förändringarna. Detta faktum ställer Jan mot vilka effekter läsning har för vår civilisation och han hävdar till och med att vi behöver en ny litteraturpolitik.

– Djupläsning och läsförståelse är viktiga funktioner, säger Jan. Det är en del av det som gör oss civiliserade. Vad händer om vi inte underhåller de delarna i hjärnan, undrar han. Klarar vi då avancerade arbeten i framtiden? Här är en klassisk bibliotekarieuppgift att ta ett samlat grepp kring läsning.

Digitala sötsaker

Google och Facebook är som ett slags digitala sötsaker som vill locka till sig så många användare som möjligt och Eli Pariser ser i sin bok en framtid där vi alla sitter i filterbubblor med utvalda nyhetsartiklar och politiska budskap formade efter vilka vi är. Mette håller här med Pariser och ser en fara med all den information vi efterlämnar på nätet.

– Den information du efterlämnar kan i framtiden användas till att styra individens förhållande till staten, varnar hon, men tror samtidigt att det kommer att utvecklas alternativa plattformer och att biblioteken här spelar en viktig roll.

Både Mette och Jan är dock övertygade om att det är ganska få av oss som vill sluta använda internet och Jan tror att det inom en snar framtid kommer att konstrueras ett filter som låter oss välja själv vilken personlig information internetjättarna får del av.

– Det finns i realiteten redan ett sådant verktyg på Google, men Facebook kan du inte stänga av. Med det verktyget kommer också behovet av en plats att komma till för att få råd och information, och vilken plats passar väl bäst om inte biblioteket, säger han. Men biblioteken måste redan nu satsa på kompetens och strategier för att klara en utveckling där tekniken ska anpassas efter våra behov. Det får inte bli för mycket, så att vi lämnar över vårt tänkande till datorn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet