Digitala barn

GÖTEBORG Under februari månads två första dagar finns ett 20-tal barnkonsulenter samlade på Kultur i Väst i Göteborg. Temat för dagarna är Digitala barn – digital delaktighet, utmaningar för framtidens barnbibliotek, och dagarna bjuder på ett blandat program med föreläsningar och kvällsmingel.

Efter kaffe och frukostmacka inledde enhetschef och länsbibliotekarie Bengt Källgren onsdagen med att hälsa alla välkomna till Kultur i Väst. Han berättade att han är inbjuden i sin roll som vice ordförande i SLB, Sveriges länsbibliotekarier, för att bemöta den uppvaktning föreningen fått av landets barnkonsulenter.

– Vi ser positivt på ert förslag att vi ska ta fram en handlingsplan och aktivt driva frågan hur vi ska jobba med barn, unga och it på länsbiblioteken, sade Bengt. Men vi skickar ett uppdrag tillbaka till er, här och nu. Fundera över centrala frågeställningar och skapa ett underlag, så ska SLB skapa material som alla kan samlas runt och arbeta med.

Oklar litteraturutredning

– Ni får inga besked i dag, för vi vet inte var vi landar, sade Isak Reichel tydligt när han berättade om Litteraturutredningen ur ett barnperspektiv.

Isak Reichel är en av tre sekreterare på Litteraturutredningen. Utredningen är tillsatt av regeringen och ska vara klar i september 2012 med ett delbetänkande i mars. Delbetänkandet kommer inte heller att innehålla konkreta förslag, men kommer att fokusera på två frågor; dels bokmarknaden och tendenser, och dels läsningen och olika tendenser.

– Det finns stora förväntningar på att vi ska komma med förslag på hur vi ska få läsandet att öka, säger Isak och berättar att utredningen hittills ser två tydliga huvudproblem som de kommer att titta närmre på.

– Läsförståelse och läsande bland barn och unga minskar och här finns det en ojämlikhet i landet som vi måste tackla. Och med bakgrund av det måste vi titta på vad vi ska göra för att öka läslusten. Här finns olika lösningar, berättar han. Det kan till exempel vara en nationell läsfrämjandestrategi, men då är frågan vilken statlig myndighet som ska hålla i frågan. Eller, fortsätter han, ska frågan kanske ligga på en kommunal nivå.

Den funderingen fick publiken att reagera och någon tyckte att det skulle vara ett misslyckande om utredningen kom fram till att överlämna ansvaret på kommunal nivå.

– Det är ju därför ni är tillsatta, för att utreda detta.

– Jag vet som sagt inte var vi hamnar, svarade Isak Reichel.

Elib

Py Söderström, marknadschef på Elib, berättade om e-bokens ställning på bibliotek, på förlag och bland användare. Bland annat nämnde hon den kritik som sedan i höstas framförts från både biblioteks- och förlagshåll gällande tillgängligheten av e-böcker på bibliotek.

– Biblioteken vill ha statlig styrning och bokförlagen licensierade utlån. Vi tittar på olika lösningar och hoppas att e-bokens potential tas tillvara, säger Py och berättar om en ny abonnemangstjänst som Elib skissar på och som vänder sig till skolorna och det digitala skolbiblioteket.

– På ElibU kommer allt att vara strömmande, både ljudböcker och e-böcker. Eleven eller läraren loggar in och arbetar on-line. Det blir en fast avgift per elev och läsår och hittills är förlagen positiva. Här finns inga hot, bara möjligheter.

Spaning

Under rubriken På spaning efter barnperspektivet i e-boksutredningen, inledde Örjan Hellström som är konsulent IT på Kultur i väst, med att hans spaning egentligen snabbt var avklarad.

– För det finns inget barnperspektiv i e-boksutredningen, konstaterade han och tyckte att det egentligen är rätt symptomatiskt. Det är sällan det pratas om barn och e-böcker vid samma tillfälle, men, tillade han, det kan finnas anledning att kanske göra det så det inte bara lyfts när det är något ”spännande”.

Örjan uppmanade alla intresserade att läsa utredningen som han beskrev som en omvärldsbevakning och en beskrivande utredning över marknaden.

– Den är bra att läsa om man vill få en överblick och min slutsats när jag läste den var att det saknas struktur och det saknas aktör som driver en utveckling av e-boken.