Lånandet och hållbar utveckling

Jonas Söderholm från Bibliotekshögskolan i Borås gästade den senaste Forskning och fika på Kultur i Väst. FOTO: Fredrik Swedemyr
 

GÖTEBORG I en tid av digitala flöden och satsningar kan det kanske vara uppfriskande att försöka hitta nya sätt att jobba med den fysiska samlingen. Under den senaste upplagan av Forskning och fika på Kultur i Väst presenterade Jonas Söderholm från Bibliotekshögskolan sin forskning kring lånande och hållbar utveckling. Kan man låna ut en motorsåg?

– Bibliotekets digitala verksamhet handlar om nya sätt att arbeta med det som redan finns. Det är i mångt och mycket samma innehåll med en ny infrastruktur. Biblioteket är en plats man kan gå till och ta med sig något hem. Det är en etablerad modell. Vad kan man då arbeta med som är nytt när det gäller det fysiska beståndet? säger Jonas Söderholm, som forskar kring folkbibliotekens roll i närsamhällets utveckling.

I sin forskning tar han avstamp i begreppet hållbar utveckling och studerar lånandet som en form av konsumtion.

– Jag menar helt enkelt hur man kan skaffa sig något. Man kan köpa, byta eller till och med stjäla. Eller så kan man låna. Biblioteket är idag den främsta aktören som kan möjliggöra systematiskt lånande som en del av människors konsumtion, säger han

För att hitta exempel på ett bibliotek som jobbar med den fysiska samlingen på ett annorlunda sätt, har Jonas Söderholm bland annat varit i Berkeley på den amerikanska västkusten. Där har han studerat ett verktygsbibliotek. Biblioteket ligger sidan om det ”vanliga” biblioteket, lyder under samma organisation och har gemensam katalog. På båda ställena kan man förvisso låna saker, men någonstans där slutar kanske likheterna. På verktygsbiblioteket lånar man, inte helt otippat, huvudsakligen verktyg.

– Det har funnits sedan 70-talet och uppstod mot bakgrund av att det är ett ganska jordbävningsdrabbat område. Men det är ändå något radikalt annorlunda, säger Jonas Söderholm.

Den hållbara tanken

Han berättar vidare att det finns ungefär ett 20-tal olika verktygsbibliotek runtom i världen. De ser lite olika ut. Ibland handlar det om en förening som driver det och man kanske får betala en avgift för att låna. Enligt Jonas Söderholm finns det bara ett fåtal som drivs i folkbiblioteksregi och två av dem ligger i Kalifornien.

– Verktyg är väl så långt ifrån att låna böcker man kan komma. Men det kan egentligen vara vad som helst. Tanken ur ett hållbarhetsperspektiv är att flera kan låna en sak och försöka se vad det kan leda till, fortsätter Jonas Söderholm, men betonar samtidigt att lånandet i förhållande till hållbar utveckling inte bara handlar om miljö, utan har även en ekonomisk och social aspekt.

Han har intervjuat en rad låntagare för att, utifrån sina tankar om hållbarhet, försöka förstå varför de lånar och hur just lånandet av verktyg i någon mening kan bidra till lokal samhällsutveckling.

Motiven till att låna verktyg kan variera. Ibland handlar det om att det är ett sätt att skapa en kontrast till ett annars väldigt kommersiellt samhälle. I andra fall kan det vara så enkelt som att man inte har någon möjlighet att förvara verktyg hemma eller att man inte vill köpa.

Positiva effekter

Jonas Söderholm konstatera att det finns en rad positiva effekter av utlåningen. Inte minst sociala.

– Man kan inte betrakta samlingen som separat från personalen. Det viktigaste är mötet med människor. Personalen som jobbar har ingen bibliotekariekompetens, utan snarare en djup ämneskompetens. De är själva hantverkare och otroligt kunniga. När någon lånade frågade de ofta vad de skulle använda verktygen till och det uppstod ett samtal. Papper och penna åkte ofta fram och de började skissa på olika lösningar. De var väldigt nyfikna, men de ville även försäkra sig om att de lånade ut rätt verktyg och att låntagaren visste hur han eller hon skulle använda verktyget. Man kan verkligen prata om ett referenssamtal här, berättar han vidare.

Biblioteket och samhällsutvecklingen

Jonas Söderholm upplever också att det positiva bemötande uppmuntrar till en konsumtion – att lånandet av verktyg helt enkelt leder till att det fixas mer i stugorna, vilket i sin tur kan leda till en ökad efterfrågan på material och möjligen andra tjänster.

En kärnmålgrupp för verktygsbiblioteket i Berkeley är småföretagare. I förhållande till denna målgrupp finns det också kopplingar till den något vidare frågan kring folkbibliotekets roll i närsamhällets utveckling. Just hur en fysisk samling kan bidra till något mer.

– För många så kallade ”handymen” har det varit direkt avgörande för att kunna komma igång med ett eget företag. Oavsett vad du har för politisk syn på företagande, kan man här se att verktygsbiblioteket direkt har haft en påvekran på den lokala samhällsutvecklingen, säger Jonas Söderholm.

 

LÄS MER

Läs om verktygsbiblioteket i Berkeley på deras hemsida. Sidan hittar du här

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se