Litteraturen som livskunskap

BORÅS Det är inget som säger att man blir en bättre människa av att läsa en bok. Men skönlitteraturen kan vara ett redskap för att skapa förståelse och i vissa lägen vara en reflektion av egna upplevelser. Svenska bibliotek är duktiga på att förmedla lusten i att läsa. Men bakom lusten finns också en nytta.

– Jag tror att man kan få ett redskap för att beröras av andra människors levnadsöden, som sätter ens eget liv i ett annat perspektiv. Jag kan tänka mig att den här spegelnivån kan ha en viss betydelse. Vi speglar oss i allt vi möter på olika sätt. Jag tror inte alltid det behöver vara det som understryker något positivt som kan vara utvecklande, utan det kan också vara något som visar på allvaret i problemen, som visar fram livets mörka sidor också och skapar den här igenkänningseffekten. Det kan vara frigörande att se att det artikuleras. Det kan göras i litteratur, det kan göras i konst, det kan göras i musik, säger Skans Kersti Nilsson, universitetslektor på Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Bild på Skans Kersti Nilsson

Skans Kersti Nilsson på Bibliotekshögskolan i Borås forskar bland annat om hur unga vuxna reflekterar kring böcker de läser och hur de relaterar sina läsupplevelser till deras personlighetsutveckling. Skans Kersti Nilsson menar att en av litteraturens viktigaste uppgifter är att provocera och beröra. FOTO: Fredrik Swedemyr

Forskningsprojekt

För några år sedan arrangerade hon tillsammans med andra forskare en dag i Borås med temat Litteratur som livskunskap. En dag där företrädare från både medicinskt håll och litteraturvetenskap presenterade olika sätt att arbeta med läsning i något slags terapeutiskt eller livsutvecklande perspektiv. Det handlade om allt ifrån att införa skönlitteraturen i läkarutbildningen för att ge blivande läkare en bättre känslomässig ingång till sitt yrke till hur man kan arbeta med poesi i ett kliniskt sammanhang. Som en förlängning på denna dag har sedan Skans Kersti Nilsson tillsammans med litteraturvetaren Torsten Pettersson och Maria Wennerström Wohrne på pedagogiska utvecklingsenheten vid Uppsala universitet gått vidare i samma spår. 2010 blev de beviljade nära fem miljoner kronor för ett treårigt forskingsprojekt, där de ska titta på hur unga vuxna tar emot och reflekterar kring fiktionslitteratur samt hur de relaterar sina läsupplevelser till personlighetsutveckling och omvärldsorientering. I botten till projektet ligger också en pilotstudie, där 19 studenter från Borås och Uppsala fick läsa två noveller och reflektera över innehållet. En emotionellt laddad novell av Ingrid Edelfeldt och en mer moraliskt provokativ novell av Raymond Carver. Även om de inte går att dra några generella slutsatser kring studien, kan Skans Kersti Nilsson konstatera att många av studenterna hade en subjektiv lässtrategi, vilket betyder att de hade ett mer personligt än analytiskt förhållande till texterna.

– Det hade inte med formaliserade instruktioner att göra. De var väldigt fria. Vi ville att de skulle tänka på de här texterna som om de vore fritt valda, säger Skans Kersti Nilsson och framhäver samtidigt att det fanns en del intressanta reflektioner kring novellerna.

– Det var en läsare som väldigt tydligt såg sin läsning som utgångspunkt för sin egen fantasi. Hennes utgångspunkt för om det var en bra novell, var mycket om hon fick fantasier av den, minnen, associationer. Det satt igång henne på det sättet. Då var det här med berättelsens uppläggning mindre viktigt än vad hon fick ut av det på ett kreativt sätt. Det var ett välbefinnande att de här bilderna var så starka, säger hon vidare.

Personlighetsutveckling och bibliotek

Forskingsprojektet går nu vidare och i dagsläget jobbar man med att samla in data på djupet och bredden. Bland annat ska man analysera nationella prov och jobba med en omfattande enkätundersökning med ett antal prosatexter som speglar läsningen ur ett mer personlighetsutvecklande perspektiv.

Att jobba med läsning ur det här perspektivet är idag inte ett stort inslag på svenska bibliotek. Det finns många gånger en tonvikt på att lyfta fram lusten att läsa, snarare än nyttan. I dagsläget finns det heller ingen kurs på bibliotekarieprogammet som tar fasta på litteraturen som livskunskap. Men Skans Kersti Nilsson kan ändå se att det finns ett latent intresse.

– Det finns det säkert. Tar man ut svängarna lite kan man säga att intresset för läsecirklar också tangerar det här med personlighetsutveckling. Man kan inte automatiskt säga att det ena är det andra. Men det handlar om att sätta ord på sina läsupplevelser och ibland knyta an till sig själv. Jag tycker den viktigaste anledningen till att man läser är att man blir provocerat på något sätt. Det är också som att gå in i ett rum. Tiden blir en annan. Jag läste nyligen om Doktor Glas, som jag läste när jag gick i gymnasiet. Jag levde med den boken en vecka efteråt. Det är få saker som kan vara så starkt berörande som litteratur, säger Skans Kersti Nilsson.

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se