Biblioteksfrågorna har hamnat i skuggan slås fast i ny rapport – Bengt Källgren på Kultur i Väst ger en kommentar

GÖTEBORG Svensk Biblioteksförening släppte nyligen rapporten Verka samman. På drygt 60 sidor belyser man intresset för biblioteksfrågorna i de fem regionala biblioteksplanerna som skrevs 2010. Rapporten beskriver bland annat att biblioteksfrågorna har marginaliserats i Västra Götaland. Bengt Källgren, chef för Kultur och samhälle på Kultur i Väst, kommenterar en del av det som kommit fram i samband med rapporten.

Rapporten är författad av Annette Johansson på uppdrag av Svensk Biblioteksförening och visar bland annat att arbetet med kulturplanerna har landat i att många lokala bibliotekschefer upplevde ett ökat politiskt engagemang för biblioteksfrågorna. Även på regional nivå framhäver man att det finns ett ökat genomslag. Undantaget är Västra Götalandsregionen.

Något som kommenteras i rapporten och som också har kommenterats på annat håll är den tunna skrivningen kring bibliotek i kulturplanen. Ursprungligen var det åtta rader. Sedan begärde Kulturrådet in komplettering, som blev en bilaga. Hur ser du på det?

– Det är självklart beklagligt att skrivningen om bibliotek blev alltför sumarisk. Underlaget från Kultur i Väst var betydligt mer omfattande. Men inget ont som inte har nå’t gott med sig: biblioteksfrågan blev mer uppmärksammad i regionen efter detta.

Den regionala kulturplanen i Västra Götaland är skriven utifrån ett aspektpolitiskt synsätt, där man lyfter fram sammanhang som exempelvis folkhälsa och tillgänglighet. Samtidigt tonar man ner de enskilda verksamheternas roll. I rapporten konstaterar Annette Johansson att biblioteksbegreppet bli osynligt, vilket riskerar att biblioteksfrågorna glöms bort. Håller du med om denna syn?

– Olika verksamheter motiveras av sin effekt i olika sammanhang. Detta gäller även bibliotek. I tider när bibliotekens traditionella uppgift, boklånen, minskar är det viktigt att lyfta fram andra effekter som motiverar verksamheten. Men det är självklart viktigt att göra en tydlig koppling till just biblioteksverksamhet annars blir det otydligt. Kunde ha gjorts tydligare i planen.

I rapporten skriver Annette Johansson vidare att i Västra Götaland upplever man på både regional och kommunal nivå att biblioteksfrågorna har blivit kraftigt marginaliserade. Hur upplever du det?

– Jag håller inte med om frågorna marginaliserats på regional nivå. Nu finns en tydlig biblioteksplan att förhålla sig till och det finns en tydligare politisk medvetenhet kring biblioteksfrågorna. Att Regionbiblioteket ersatts med Kultur i Väst betyder inte att frågorna marginaliserats men att uppdraget förändrats och därmed synen på det regionala biblioteksuppdraget. Möjligen bör detta kommuniceras bättre till kommuner och bibliotek. Om frågan även avser den kommunala verksamheten så vågar jag inte uttala mig om det.

Den regionala biblioteksplanen lyfter biblioteksfrågorna och bibliotekens roll i olika prioriterade områdena. Den har kommunicerats i en kortversion. Hur tror du det upplevs att det inte finns en politiskt tagen fulltextversion tillgänglig? Tror du detta möjligen kan stärka känslan av biblioteksfrågornas marginalisering?

– I kommunerna brukar man framhålla att det är processen i biblioteksplanearbetet som är viktigt inte produkten. I många fall är planerna bara några sidor. Utvecklingsområdena i den korta regionala planen har tagits fram i en politisk process och bygger på materialet i den längre versionen. Den processen har gett några tydliga områden att jobba med för den regionala verksamheten. Det är också lätt för biblioteken att se vad regionen tycker om biblioteksutveckling. Jag tycker att det är helt utmärkt.

Hur ser du på biblioteksfrågornas ställning ur ett regionalt perspektiv idag?

– Om du avser den regionala biblioteksverksamhetens ställning så är den stark. Men verksamheten är i förändring. Sammanslagningen till Kultur i Väst har inte medfört att resurserna minskat. De tidigare bibliotekskonsulenterna jobbar idag bredare, med fler arenor än bibliotek men samtidigt har vi växlat in andra konsulentresurser som kan ge nya perspektiv på biblioteksverksamheten. Detta ligger väl i linje med biblioteksplanens intentioner.

Ett område som flera regioner lyfter fram utöver statens prioriterade områden för biblioteksutveckling är kompetens. Hur jobbar Kultur i Väst för att stärka kompetensen ute på lokala bibliotek?

– Vi jobbar även fortsättningsvis med fortbildning för bibliotekspersonal men vi kommer att göra förändringar för att försöka höja kvaliteten i vårt utbud. Samtidigt utvecklar vi formerna för konsultativt processtöd för biblioteken. Vi kommer också att styra över resurser till ett motiverande arbete mot beslutsfattare. Detta handlar i hög grad om att öka kunskapen om bibliotek och dess betydelse. Kultur i Väst är en viktig läranderesurs inom kulturområdet inklusive bibliotek.

Hur kommer Kultur i Väst att jobba vidare med biblioteksutvecklingen i regionen under den närmsta tiden?

– Vi har en biblioteksgrupp som håller samman detta arbetet. Biblioteksplanen är utgångspunkten för gruppens arbete. Just nu tar vi fram en handlings-/aktivitetsplan för vårt arbete under den kommande uppdragsperioden. Det man kan säga i sammantaget är att vi kan förvänta oss ett förändrat regionalt arbete med biblioteksfrågan. Inte bara hos oss utan också i övriga Sverige.

Vad står överst på agendan?

– Förtydliga förändringarna för kommuner och bibliotek och jobba med handlingsplanen.