Halmstadkonferensen 2012

TYLÖSAND Halmstadkonferensen är här igen, i år tillbaka i Tylösand och denna gång med rubriken Från transaktion till relation: framtid för folkbibliotek.

Som vanligt är det stor uppslutning när det är dags för Halmstadkonferens. Cirka 200 biblioteksintresserade minglade, drack kaffe och pratade kanske med varandra om dagen inledningstalare, professor Anne Bamford.

De flesta känner Anne Bamford genom hennes budskap att barn som arbetar kreativt får ett bättre kritiskt tänkande. Nu är hon på Halmstadkonferensen för att prata om sin stora nationella studie om kulturens betydelse samhällsutveckling och om rätten att delta i samhällets kulturella liv. Rubriken på hennes föreläsning var Disruptive Library, och hon rörde sig runt frågeställningar som vilken plats och roll biblioteket ska ha i det nya informationssamhället.

– Hur få bibliotek intressant för alla, undrade hon bland annat.

– Var ärlig mot dig själv och fundera på vad du vill och hur du ska komma dit, uppmanar hon och kommer med ett antal konkreta råd som att göra organisationen flexibel, vara nyfiken och prata med kollegorna, prata med individen och ta tillvara på deras historier och våga ta risker och prova.

Olika rum och nöjda politiker

Dorte Skot Hansen från center for Kulturpolitiske Studier i Köpenhamn, pratade om en ny modell för bibliotekets fyra rum, eller fyra område, i upplevelse- och kunskapssamhället. De fyra rummen är kunskap och erfarenhet, engagemang, den enskilde individen och förnyelse. Hon betonar att det förstås inte handlar om det fysiska biblioteket när hon pratar om olika rum, att det likaväl kan vara det virtuella biblioteket. Och, påpekar hon, man kan välja och prioritera att jobba med bara några rum på sitt bibliotek.

– Gör vad som helst, uppmanar hon. Hitta på fler rum. Den här modellen är en utgångspunkt för idéer och tankar för att komma vidare och skapa ett bibliotek i vårt nya samhälle.

Som sista punkt före lunch tog tre nöjda politiker plats på scen. Tre politiker som alla varit med om att satsa på nya bibliotek på sin ort, och tre politiker som nästan konkurerade om vem som hade det flottaste biblioteket. Men Åke Sundkvist (M) från Hässleholm fick sista ordet som svar på frågan om kulturens status i den kommunala verksamheten:

– Kultur är smörjmedlet mellan all måsteverksamhet.

Bildning och positiv särbehandling

Efter en god lunch och promenad bland sanddynorna, var det dags att lyssna på Bernt Gustavsson, tidigare professor i pedagogik och demokrati när han föreläste under sin rubrik Biblioteket – den första källan till bildning. Bernt inledde med att sätta bildning och folkbildning i ett historiskt perspektiv och följa dess resa fram till nutid. Han pratade om skillnaden mellan information och kunskap, om vad studiecirklar och Folkhögskolor har betytt, vilken roll biblioteken haft och framförallt pratade han om litteraturens roll för bildning.

– Skönlitteratur är nödvändig för att förstå andra världar och därigenom förstå sin egen. Skönlitteratur är den främsta bildningen, sedan kan man gå vidare, säger han och förtydligar genom att citera Ellen Key ur Barnets århundrade: ”Bildning är vad som finns kvar när vi glömt det vi lärt”.

Den konferensdeltagare som mot förmodan slumrat till, vaknade definitivt när Pernilla Glaser, teamsamordnare, och Jenny Lind, bibliotekarie,

från bibliotek Plattan i Stockholm livfullt berättade om sin verksamhet. Rubriken på deras föreläsning, Alla är inte välkomna, var provocerande men visade sig vara sann.

– Vi slänger ut tonåringar och högljudda människor, säger Pernilla

– För vi vill läsa och tala om litteratur, fyller Linda i.

Bibliotek Plattan är ett profilbibliotek för skönlitteratur och konst och biblioteket har väl bland annat gjort sig känt för sin egensinniga genreindelning av böckerna. Nu berättar de att indelningen är högst personlig, liksom alla inköp och de olika genrerena som ofta byts ut.

– Utgångspunken i vårt bestånd är VI, berättar Pernilla. Alla böcker ska vara personligt utvalda och det ska vara lustfyllt, kreativt och krävande.