Kulturen och pengarna

– Värde och pengar är inte samma sak, säger John Armbrecht, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Det finns de som pratar om kultur och företagsekonomiska effekter, alltså vad det kostar och vad ger det tillbaka. Jag tycker man ska jämföra kostnaden med det värde som skapas.

Kronor och ören

Inom hälso- och sjukvård är hälsoekonomi ett etablerat begrepp där man med hjälp av ekonomiska teorier och specifika metoder analyserar beteenden och företeelser som har betydelse för människors hälsa. Inom läkemedelsindustrin är det vanligt att hälsoekonomer räknar och jämför ett läkemedels kostnader med dess hälsoeffekter och vilken nytta det kan tänkas tillföra patient och samhälle. Det finns ett liknande behov inom kultursektorn att ur ett ekonomiskt perspektiv kunna uttala sig om produktivitet och effektivitet.

– Det går att mäta en kulturupplevelse i kronor och ören, men då handlar det inte om faktiska pengar säger John och förklarar att genom att använda en metod som heter betalningsvilja kan vi förstå värdet av kultur.

– Om du är beredd att betala 300 kronor för en biljett men bara behöver betala 100 kronor, då har du gjort en upplevelsevinst på motsvarande 200 kronor, förklarar han. Det vi får är mer värt än det vi offrat. Och på liknande sätt kan vi sätta ett värde, eller pengaenheter, på antal utlånade böcker på ett bibliotek och få ett mått att göra jämförelser med. Han betonar att den viktigaste aspekten för det kulturella fältet är att inte argumentera med antal utlånade böcker eller företagsekonomiska effekter.

– Jag tror man gör sig en björntjänst om man reducerar kulturens värde till kulturkonsumtion eftersom vi nu faktiskt kan mäta och förstå de värden som kultur skapar utöver det som syns på kontot.

Bild på John Armbrecht

Metoder. John Ambrecht definierar ordet kulturekonomi som en tillämpning av ekonomiska metoder och modeller i kultursammanhang. FOTO: Johan Wingborg

Upplevelse- och brukarvärde

Inom kultursfären här i Sverige är vi vana vid att tänka på värdebegrepp som mycket större än finansiella värden, men att detta värde är svårt att mäta och förhålla sig till. Internationellt används redan olika metoder för att mäta upplevelsevärde inom kultursektorn. I till exempel Storbritannien har Kulturdepartementet i ett forskningsprogram bland annat kommit fram till att det bör skapas tydliga riktlinjer för ekonomiska värderingsmetoder, inte ekonomiska effekter.

Upplevelsevärdet kallas ibland också för brukarvärde eftersom det är nära kopplat till att bruka en resurs.

– Vi ska inte göra misstaget och tro att upplevelsevärdet återspeglas av priset vi betalar, säger John Armbrecht. Det är rimligt att påstå att de flesta upplevelsevärde, eller brukarvärde, ofta är högre än priset och det som hamnar på någons konto.

Det finns olika metoder för att mäta det här upplevelse- eller brukarvärdet genom till exempel resebeteende, berättar John. Tiden och pengarna som besökare investerar är uppoffringar som måste vägas mot upplevelsevärdet.

– Ett annat mätalternativ är att genomföra intervjuer och helt enkelt fråga vad man tycker olika saker är värda och hur mycket man är beredd att betala för att få tillgång till produkten.

Det finns förstås många anledningar till att tycka att kultur är värdefullt, både på individnivå och i ett samhällsperspektiv. John Armbrecht har i sin studie tittat på kulturens betydelse i samhället och varför människor tycker att kulturinstitutioner är viktiga. Ett par områden utmärkte sig som till exempel att deltagarna i studien hade en stor medvetenhet om kulturens betydelse för fysisk och psykisk hälsa och för ett större välmående. De tyckte också att kultur bidrar till utbildning och till lärande, att kultur är identitetsskapande för platsen och att kultur bidrar till ekonomiska intäkter.

– Kan vi mäta vilken av de här faktorerna som påverkar betalningsviljan mest, och hur mycket en individ är beredd att betala för kultur i till exempel skatt, så hjälper den här studien till att sätta fingret på varför man är beredd att betala och på så sätt styra uppfattningen av kulturens betydelse i samhället.

Icke-brukarvärde

Inom den kulturekonomiska forskningen görs generellt en skillnad mellan de värden som skapas av en kulturupplevelse och de värden som skapas oberoende om vi tar del av en kulturupplevelse eller inte. Det kallas för brukarvärden och icke-brukarvärden.

– Det är ju många som faktiskt aldrig tar del av en teaterföreställning eller en konstutställning, men som ändå tycker det är bra med samhällsfinansierad kultur, säger John.

Icke-brukarvärden är svåra att värdera, men inom den internationella miljöekonomiska, och sedan några decennier även inom kulturekonomiska forskningen, har man jobbat för att ta fram metoder som möjliggör denna mätning.

En annan metod har en bakgrund från grundstötningen av oljetankern Exxon Valdez utanför Alaskas kust 1989. Olyckan orsakade att enorma mängder råolja läckte ut och utsläppet var ett av det allvarligaste någonsin. Alaska är ett område som sällan besöks av människor, men ändå ett område som upplevs som en del av den amerikanska identiteten, en orörd del av landet.

– Olyckan gjorde ju inte så att man gick miste om så många upplevelser egentligen, berättar John, men man gick miste om identiteten, den här känslan av att äga orörd natur och att kunna lämna över den till framtida generationer. Det så kallade icke-brukarvärdet, konstaterar han.

Två forskare fick i uppdrag att utveckla en metod för att mäta värdet av icke-brukar-värdet och som i princip frågar hur mycket skatt man är beredd att betala för att återställa naturområdet. Metoden resulterade i att företaget Exxon blev stämd med mångmiljardbelopp i skadestånd till den amerikanska staten.

– Metoderna att mäta icke-brukarvärdet har alltså en bakgrund, men värdet uppstår bara vid sådana resurser som tillhör samhället . Och kultur är ju en del av samhället, fastslår John.

Allt eftersom vi kan förstå de värden som kultur skapar, utöver de som syns på kontot, tror John att de är på väg in i beslutsprocesserna.

– Nu kan vi också mäta värdet av välmående och jag tycker att just det värdet, som kulturinstitutionerna skapar, ska ställas mot kostnaderna. Och inte pengarna vi får tillbaka i form av skatter och intäkter.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet