Kunskapens resa

STOCKHOLM Ibland kan man vara turist i sin egen stad. Men man kan också vara turist i sin egen bransch. I slutet av maj reste ett 20-tal barnbibliotekarier till Stockholm för att få ta del av andra kollegors vardag. Att våga släppa in leken och stänga ute vuxna var några av smakproven på hur andra jobbar.

Barn på Luma bibliotek

En mix. På Luma bibliotek i Stockholm blandar man lek och bibliotek. Det kan vara en utmaning. Nioåriga Veronica Persson, som tillsammans med sin lillasyster Ursula och kompisen Althea Franconeri har hittat en surfplatta, tycker det är skoj med både spel och läsning. FOTO: Fredrik Swedemyr

I Södra Hammarbyhamnen ligger det som tidigare var Kooperativa Förbundets lampfabrik Luma. Produktionen av glödlampor har sedan länge slocknat. I ett sken av industrinostalgi har idag kontor och andra verksamheter flytta in bakom fasader av betong. På Ljusslingan 26 fyller Luma biblioteket 620 kvadratmeter med runt 17 000 volymer och kreativ verksamhet för barn. Redan innanför dörrarna möts man av en lekfull miljö. Kojor, dockteater och lite längre in klossar på en lekmatta, där några pappor sitter med sina barn. Runt en Ipad sitter tre tjejer.

– Jag tycker det är ett roligt ställe. Det är kul att spela och vara i kojorna. Soffan är fin och jag gillar att läsa. Jag har just läst om häxfolket i Fly Sol fly och nu ska jag börja med en ny serie, säger Veronica Persson 9 år, som är på biblioteket med sin lillasyster Ursula, kompisen Althea Franconeri och mamma Ann-Marie Persson.

– Jag hade läst om Retoy och tänkte komma hit och pyssla. Men det var inget idag. Det är jättefint här. Det är som en bro till lampfabriken som var här tidigare. Det är bra att man tar upp miljöfrågor och hur man kan ta hand om gamla saker på ett bra sätt. Det är en lyckad symbios med bibiblioteket, säger hon.

I samband med att biblioteket ville utöka sin satsning på barn inledde man ett samarbete med stiftelsen Lek för hållbarhet, som utvecklat konceptet Retoy. Tanken bakom Retoy är att främja en hållbar utveckling och barns rättigheter. Bland annat arrangerar man leksaksbytardagar och olika workshops där gamla leksaker får en ny funktion i ett kreativt skapande.

– Tidigare hade Retoy workshops kring bland annat rättigheter och olika högtider i olika länder. Nu är det mer leksaksbytardagar och aktiviteter som att plocka isär gamla leksaker och bygga något nytt, berättar Lisa Lindroth på Luma biblioteket.

Bild på lekmatta på Luma bibliotek

Utmaning. Att förena bibliotek med lek är en utmaning. På Luma bibliotek har man löpande hittat olika lösningar för att hantera ljudnivån. Alltifrån ljudisolerade plattor mellan fönster och över lånedisken. FOTO: Fredrik Swedemyr

En utmanande miljö

Men att förena en biblioteksmiljö med lek, är inte alltid en enkel ekvation. Bland annat har det varit en utmaning att få en ljudnivå som funkar för såväl lek som läslust.

– Det är en svårighet att integrera lek och bibliotek. Detta är en helt öppen yta och ljudet färdas genom hela rummet. Det var inte helt klart när vi började, men nu börjar vi hitta sätt att hantera det. Det handlar om att göra om i rummet, fånga upp och avgränsa, säger Lisa Lindroht.

Efter att ha låtit analysera rummets ljudmiljö har man bland annat satt upp ljudisolerande material mellan de stora fönstren. För att dämpa ljudet över lånedisken har man också hängt upp en ljudisolerande platta ovanför disken. Allt för att kunna upprätthålla symbiosen mellan olika behov.

Jävligt konstiga böcker

Från Luma tar de turistande bibliotekarierna tvärbanan till Gullmarsplan och byter till tunnelbanan för att några stationer senare kliva upp på Plattan. Kulturhuset har under de senaste åren möblerat om en smula i biblioteksverksamheten. På bottenplan ligger idag det så kallade Bibliotek Plattan. Ett profilbibliotek där man tar fasta på skönlitteraturen och mer konstnärliga ämnen. Utgångspunkten för alla inköp är personalens egna tycken och smak. Det är i många stycken ett krävande jobb som förutsätter att bibliotekarierna läser mycket och håller sig uppdaterade. Det handlar inte enbart om att hitta guldkorn i den stora floden av litteratur. På Biblioteket Plattan finns ingen Hce eller några andra bokstavskombinationer för den delen.

– När vi startade bestämde vi oss för att genrebestämma istället för att köra SAB. Vi frågar oss: Vad är det för bok? Är den rolig? Är det kult? Klassiker? Vi har också en genre som vi kallar Wtf, ”Wath the Fuck”, som är jävligt konstiga böcker. Böcker som vi kanske inte begriper oss på, men som är roliga att ha. Vi har satsat på att vara personliga i våra inköp och hur vi pratar kring böcker. Det är nästan så att man ska kunna känna igen vem som har köpt in en viss bok, säger Jenny Lind på Biblioteket Plattan.

Bild på en biblioteksskylt

Studiebesök. Kultur i Väst arrangerade i slutet av maj en studieresa för 22 barnbibliotekarier. En resa som gav både perspektiv och inspiration. På Kulturhuset vid Sergles torg i Stockholm har man under de senaste åren möblerat om en smula i biblioteksverksamheten. Längst ner huserar idag Bibliotek Plattan. Ett bibliotek som har pluggat igen eluttagen och ger skönlitteraturen en starkare ställning. Det är också ett bibliotek där man har gått från klassifikationssystem till gengre. Något som för vissa i branschen kan vara en smula skräckinjagande. FOTO: Fredrik Swedemyr

Tar jobbet till krogen

Den något friare inställningen till definitionen av böcker kan också bli föremål för en dialog med både låntagare och författare.

– Tanken är att det ska vara kul. Det kan också skapa en dialog. Ibland dyker det upp en författare och undrar hur vi har tänkt. Att det uppstår en dialog är den stora fördelen. Nackdelen är att det kan vara svårt för en van biblioteksbesökare att hitta. Samtidigt har den ovana besökaren lättare att ta till sig det, säger Jenny Lind vidare.

En slags grundfilosofi för Bibliotek Plattan är att skapa ett litterärt andrum i kontrast till den omgivande shoppingen. I denna ambition tar man sig också friheten att begränsa antalet eluttag för att inte skapa plats åt surfare.

– Vi tycker det ska vara en plats att få lugn och ro. Här finns ett kapital att satsa på för biblioteket. Vi tar oss också friheten att slänga ut folk som pratar i mobiltelefon. I början fick man äta här. Det verkade en trivsam idé, men det funkade inte. Rummet blev ett väntrum och böckerna reducerades till en snygg kuliss, berättar Jenny Lind.

I sin ambition att främja skönlitteraturen i dess olika skepnader, tar Jenny Lind och hennes kollegor även med sig jobbet till krogen.

– Vi var i London och undrade hur vi skulle få fart på våra litterära event. Ha en bar, var svaret. Det funkar inte riktigt här, så istället tar vi verksamheten till krogen och kör bland annat litteraturquiz. Det tråkiga är att det inte drar folk till biblioteket. Men det blir en form av indirekt marknadsföring, säger Jenny Lind.

Bild på studion på bibliotek Tiotretton i Stockholm

Kreativitet. Bibliotek Tiotretton är ett bibliotek för barn mellan 10 och 13 år, som invigdes förra året. Berättelsen står i fokus för verksamheten. På Tiotretton rör sig barnen fritt mellan olika sätt att förhålla sig till berättandet. Det kan vara film, en bok, musik eller kanske en pjäs. Men det är också en fristad för barn i en ålder där man ibland kan behöva andrum från aktiviteter och det hägrande tonårslivet. FOTO: Fredrik Swedemyr

Inga vuxna

Två trappor upp ligger musikavdelningen och Serieteket. Här kantas också verksamheterna av personligt engagemang och genreindelning, allt för att främja de olika konstformerna. I hörnan av samma våningsplan huserar sedan februari förra året specialbiblioteket Tiotretton. En plats för både läslust och kreativitet. Och, vilket kan upplevas en smula provocerande i biblioteksvärlden, en plats som faktiskt fullt medvetet stänger ute såväl småsyskon som vuxna. Tiotretton är biblioteket för barn mellan just tio och tretton år. Gränsen är tydligt markerad med en tejpremsa i golvet.

– Det är inte ovanligt att föräldrar vill få in mindre syskon. Men det känns bra att kunna erbjuda en fristad. Det är så mycket för barn i den här åldern, ridning, fotboll eller andra aktiviteter. Vi märker att de kan komma och bara ligga en halvtimme och titta ut genom fönstret, berättar Johannes Sjögren som är utbildad dramapedagog och jobbar på Tiotretton.

Bild på Ann-Kristine Rutgersson

På besök. Ann-Kristine Rutgersson från Kortedala bibliotek var en av barnbibliotekarierna på plats i Stockholm. FOTO: Fredrik Swedemyr

Blandad kompetens

Det är också en period i livet där vissa steg kanske är lite vacklande i en tillvaro mellan barndom och tonår. Ska man bejaka barnet i sig eller snegla upp på de lite större tonåringarna? På Tiotretton finns det ett utrymme att spela fritt längs åldersskalan.

– Här kan man klä ut sig utan att behöva bekymra sig om någon äldre tonåring som man kanske ser upp till tycker det är barnsligt, berättar Johannes Sjögren vidare.

Bild på Amanda Stenberg och Johannes Sjögren på bibliotek Tiotretton.

Engagerade. Amanda Stenberg och Johannes Sjögren på Tiotretton gav en introduktion till biblioteket, där man bland annat bakar med barnen. FOTO: Fredrik Swedemyr

Bild på köket på bibliotek Tiotretton

Otippat. Ett kök är kanske inte det man i första hand tänker sig på ett bibliotek. Men det kan vara en plats för berättelser och skapar bra möten. FOTO: Fredrik Swedemyr

På Tiotretton jobbar sex personer med olika bakgrund. Det är en kreativ skara som spänner över yrkeskategorier som journalist, konstnär, musei- och dramapedagog och statsvetare. En av de sex är utbildad bibliotekarie. Likväl är utgångspunkten i verksamheten bibliotek.

– Huvuddefinitionen är bibliotek och vi jobbar övergripande med läsning. Det är berättelsen som är i fokus. Sedan kan det ta sig uttryck i mat, konst eller musik. Det är en mix av allt. Det är mest vi vuxna som har en förkärlek att ruta in allt, säger Amanda Stenberg.

Mixen är väl kanske det som tydligast utmärker Tiotretton. Här finns nämligen plats för läsning, pyssel, sång och musik, såväl som matlagning.

– Ett kök är lite av ett orimligt rum på ett bibliotek. Men det är en bra plats för ett samtal om böcker eller vad som helst. Någonstans blir man också lugn av att stå och röra i köket. Det blir ett fint möte. Att jobba här är mer som att vara en medresenär snarare än en pedagog. Man upptäcker saker tillsammans med barnen, säger Johannes Sjögren.

 

 

 

 

SE MER

Se fler bilder från studiebesöket här

 

 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se