Litteraturutredningen lyfter läsningens roll

GÖTEBORG Litteraturutredningen presenterade idag sitt betänkande ”Läsandets kultur” på Bok och Bibliotek i Göteborg. Det är en omfattande utredning som analyserar litteraturens förutsättningar historiskt såväl som idag. Bland annat tar man upp utmaningarna kring e-boken och föreslår att Sveriges kommuner och landsting ska företräda landets folkbibliotek i e-boksfrågan.

– Vi menar att det är viktigt att folkbiblioteken kan använda sig av detta medium. Det är en allmän inställning att vi måste försöka lösa den här frågan. Förlagen vill bygga en marknad och dagens system är för dyrt för biblioteken. Vi presenterar inte en exakt lösning, utan presenterar ett förslag för hur vi kan gå vidare genom att skapa en förhandlingspart, säger Litteraturutredningens ordförande Tomas Lidman.

Utredningen betonar också att förhållandena för de enskilda biblioteken kan se väldigt olika ut. Dagens system slår olika beroende på om det är en stor eller liten kommun, men att det ändå är viktigt med en enhetlig lösning för folkbiblioteken.

Litteraturens roll i skolan

Ett av de övergripande målen med Litteraturutredningen är att öka läsandet. Därför presenterade man också vad man kallar för ”Ett läslyft för Sverige”. Kampanjen handlar om att alla oavsett bakgrund och förutsättningar ska ha god läsfärdighet och tillgång till litteratur. Inom kampanjen vill man bland annat satsa på kompetensutveckling för lärare, där man vill öka kunskapen om barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktiska metoder. En annan satsning är läsombud i förskolan. Man skriver också att alla elever bör ha tillgång till skolbibliotek.

Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Niclas Lindberg var i det stora hela nöjd med Litteraturutredningen.

– Jag tycker man har lyckats göra ett gott jobb under de förutsättningar man haft. Man formulerar sig så behjärtansvärt man kan om skolbibliotek. Sedan pratade man inte så mycket om folkbibliotek under dagens presentation. Men det återkommer i själva utredningen där man lyfter satsningar på läsfrämjande åtgärder, säger han.

Bland annat handlar det om att utveckla samverkansmodellen samt en satsning på 30 miljoner för att stärka folkbildningens roll i det läsfrämjande arbetet, där inte minst biblioteken har en framträdande position.

E-boken och biblioteken

Vidare ansåg han det värdefullt att Litteraturutredningen satte ner foten i e-boksfrågan, även om man inte presenterar några konkreta lösningar. Svensk biblioteksförening har sedan en tid tillbaka drivit en kampanj kring e-boksfrågan. I ett uttalande på biblioteksbladet.se har Svenska förläggarföreningens VD Kristina Ahlinder kritiserat kampanjen som hon menar liknar en hatkampanj mot förlagen. Förläggarna vill bygga upp en marknad för e-boken och vill därför ha en mer restriktiv hållning till själva tillgängliggörandet av e-böcker på bibliotek. Niclas Lindberg säger sig förstå situationen, men känner ändå en frustration över det strandade läget.

– Det som känns så frustrerande är att jag tycker vi har presenterat en konstruktivt förslag där biblioteken kan betala en licens för nyutgivna böcker och ha ett löpande abonnemang för äldre titlar. E-boken ligger i ljuset av folkbiblioteket uppdrag att fritt tillgängliggöra information och litteratur i alla format, säger han

LÄS MER

I vårt sensate nummer skriver vi en del om Litteraturutredningen och litteraturpolitik. Läs mer under fliken ”Senaste nummer”