Skönlitteraturens plats i skolan

GÖTEBORG Läsningen bland barn och unga går ner. Det konstateras i Litteraturutredningens betänkande som presenterades i torsdags. Tråden togs upp under ett seminarium idag kring skönlitteraturens roll i skolan.

Läsfärdigheten går ner bland barn och unga i Sverige. Det slår undersökningar såväl som Litteraturutrednigens slutbetänkande fast. Svaga läsfärdigheter i tidig ålder kan få konsekvenser senare i livet, med bland annat svårigheter att få jobb och bristande deltagande i samhällslivet som följd. Litteraturutredningen betonar därför vikten av att stimulera läsningen i skolan. Under ett seminarium på Bokmässan tog man upp tråden under ledning av Johanna Lindbäck, som började med att fråga om panelens deltagare kände igen sig i den negativa bilden av barn och ungas läsning.

– Jag tycker inte det är lika negativt. Vad man inte har lyft i utredningen är att många svenska ungdomar läser digitalt. Men det är positivt att man pekar ut att skolan ska ta tag i problemet. Skolan har ett uppdrag att lära barnen läsa. Men man jobbar inte med skönlitteraturen. Det finns andra ämnen som konkurrerar med tiden och det ges lite utrymme till att jobba aktivt med den. Istället hoppas man att läsningen ska ske i hemmet. I hemmet har man samma förhoppning på skolan. Det är synd att man inte ser hur nära lösningen ligger, säger Martin Widmark.

30 minuter om dagen

För honom handlar det om att införa 30 minuters läsning av skönlitteratur i skolan. Inte strax innan eleverna ska gå hem eller i väntan på att skoldagens ska starta på morgonen.

– Det ska ske under skolans ”prime time” och så klart ska det ske i samarbete med biblioteket. Det kommer förbättra resultaten i såväl matte som gympa, fortsätter Martin Widmark.

Han får också medhåll från Karna Nyström i panelen. Hon menar att det borde ingå som en punkt på varje utvecklingssamtal att prata om läsning. Men hon understryker samtidigt att det är viktigt att även lärarna får tid att läsa.

– Det är viktigt att de får lästid. Den snabbaste vägen till att få barnen att läsa, är att själv läsa, säger hon.

Litteraturpedagogen Karna Nyström lyfter också upp en klassisk bibliotekarieuppgift – bokpratet – som en läsfrämjande insats.

– Böcker kan vara fulla av snubbeltrådar för läsovana barn. Det kan vara en handling som hoppar i tid, svårt att veta vem som är huvudpersonen eller parallella handlingar. Är man läsovan är det lätta att man slutar läsa om berättelsen blir för svår.I ett bokprat kan man tydligt förklara och plocka bort de flesta snubbeltrådar, säger hon.

Carin Wirsén gick vidare och slog även ett slag för ljudboken.

– Ljudböcker är en fantastisk väg. Skolan borde erbjuda även ljudböcker. Man skulle kunna ha en gemensam lyssning i klassen till att börja med. Sedan kunde eleverna välja om de ville lyssna vidare eller fortsätta med pappersboken, säger hon

Läsning i olika åldrar

Att möta barn i läsningen kan se lite olika ut beroende på ålder. Killar i 14 års åldern anses generellt vara svåra att nå med skönlitteratur. Andra faktorer som bakgrund och läsvanor i hemmet kan också ha betydelse för barns läsfärdigheter eller intresse för läsning. Carin betonar vikten av att inte bara skylla på dåliga lärare, utan att det finns ett gemensamt ansvar mellan såväl eleven, hemmet och skolan. Men även om utmaningarna kan vara stora, lyfter Karna Nyström å sin sida upp möjligheterna.

– Jag tycker nog inte det är så kört i högstadiet. Det går att jobba med ungefär samma metoder som i låg- och mellanstadiet. Det som ofta kan tillkomma i högstadiet och där det behövs kompetens, är att jobba med eget skrivande kopplat till läsning. Men det viktigaste för att främja skönlitteraturen i skolan är nog att ge lärarna tid till läsning och bemannade skolbibliotek, säger Karna Nyström.

LÄS MER

Läs om hur man jobbar med en litteraturprofil på Svejserdalens förskola i Mölndal. Artikeln hittar du här

Framsidan nr 1 2010 Special handlar om skolbibliotek. Numret som pdf och webbartiklar  hittar du här