Framtidens biblioteksanvändare

BORÅS Under Mötesplats i Borås pratade Ole Petter Nyhaug från trendanalysföretaget OnLive Research i Oslo om framtidens användare och hur biblioteken ska förhålla sig till morgondagens förväntningar och behov.

Att medielandskapet genomgår sina årstider och förändras är knappast ett omvälvande sanning. Det som blommar i myllan kan på kort tid gulna för att sedan vissna bort. Samtidigt sås ständigt nya frön i den mediala åkern och morgondagens behov växer fram. Ole Petter Nyhaug ger en guidad tur genom floran och frågar sig bland annat vad som krävs för att möta framtidens biblioteksanvändare. Som en fond målar han upp en bild av att dagens biblioteken i viss mån har förlorat sin auktoritet som ensam förmedlare av information. Vi googlar, läser på nätet, skaffar oss e-böcker och tar del av vår omvärld genom vår digitala närvaro. Detta är inget som direkt vänder upp och ner på jorden. Inget nytt under solen. Men på en kulle mitt i landskapet frågar sig ändå Ole Petter Nyhaug vad som krävs för att biblioteken ska återerövra sin auktoritet.

Biblioteket i samtiden

Han tar avstamp i tre olika linjer kring vilka förväntningar framtidens användare kan tänkas ställa på morgondagens bibliotek utifrån hur vi konsumerar och agerar i en tid där utrymmet mellan tanke och handling har krympt väsentligt. Vi har blivit realtidsmänniskor.

– Många av oss tar beslut i nuet. Vi är inte lika lojala längre och handlar på impuls. Med mobilen i fickan finns all information på mina fingerspetsar. Ska jag på bio kan jag se vilka filmer som går via en app. Jag bokade mitt tåg tillbaka till Oslo för en timme sedan via min smartphone. Vi behöver inte veta saker långt innan och vi behöver inte så mycket tid för planering, säger han och lyfter fram att vi som en del av denna utvecklingslinje också lever i en on-demand-kultur där vi kan se våra tv-program eller läsa våra e-böcker när det passar. Till detta förväntar vi oss också omedelbar feedback och ett konstant flöde av service.

För biblioteken handlar det om att möta användaren i nuet och ta fasta på sådant som händer i samhället genom exempelvis utställningar, exponeringar eller programverksamhet. Att helt enkelt anpassa sig, inte bara till användaren, utan sin samtid och kontext.

Ett smidigt flöde

Den andra linjen Ole Petter Nyhaug ritar upp handlar om att möta den friktionslösa människan. Han tar ett exempel på hur vårt behov av minsta möjliga motstånd tar sig uttryck, rent fysiskt, på en större och numera global möbelvarujätte. På ett varuhus har man några slags ”kösheriffer”, som organiserar köerna vid kassorna och flyttar människor i sidled mellan olika köer för att skapa en känsla av rörelsen. Inte för det kanske går snabbare framåt. Men det rör på sig och bidrar till ett smidigt flöde. Han berättar också hur han gick från PC till Mac och plötsligt fann sig i Apples klor för att uppleva ett smidigt flöde mellan alltifrån telefonen till tv:n.

– Ett exempel på mitt friktionslösa universum, säger han och fortsätter att det är viktigt även för offentliga institutioner som bibliotek att tänka kring den friktionslösa människan.

– Upplever man en friktionslöshet i andra delar av samhället förväntar man sig det överallt. Det kan man tycka om eller inte. Men så är det. För informations- eller kunskapsexperter handlar det om att kunna skräddarsy informationen så vi inte behöver välja.

Här tar Nyhaug upp Amazon som ett exempel på fenomenet ”du som har köpt det här, kan också vara intresserad av det här”. Nätets eviga rekommendationer som baseras på den data som genereras av våra klick. Något Nyhaug i grunden menar underlättar vår mediekonsumtion och våra val.

– Jag menar inte att biblioteken ska bli som Amazon. Men de kan hitta det skräddarsydda, ett urval av titlar. Amazon saknar helt den lokala känslan. Om biblioteken får tillgång till data kan det vara en möjlighet att både digitalt och fysiskt bli en specialsydd källa till kunskap, säger han och menar samtidigt att eventuella problem kring integritet övervägs av vårt behov av bekvämlighet.

Informationen och betjänten

Den tredje och sista linjen i Nyhaugs framtidsflora handlar om den sinnliga människan, som efterfrågar starka färger, smaker och dofter. Biljättar lanserar sina bilar med en patenterad doft, som inte har med materialet att göra, utan är en högst medveten del av försäljningen. En doft som inte helt otippat appelerar till teknikintresserade män i fyrtioårsåldern. Han talar också om en slags motreaktion till vår uppkopplade tillvaro. Det börjar växa ett behov, inte minst bland unga, att logga ut och ge sig ut i ett landskap som man faktiskt kan känna och ta in genom alla sina sinnes fulla potential. Ett kliv ut i naturen helt enkelt, eller i verkligheten om man så vill.

– Det finns ett behov av fysiska möten, att känna och uppleva. Det betyder inte att pendeln har svängt. Men det är något som kommer öka och det gäller att hitta en balans i detta, säger Ole Petter Nyhaug vidare.

Han understryker behovet av bibliotek i ett medielandskap under ständig förändring och ser den framtida rollen för bibliotek som en slags ”butler”.

– Det är viktigt att tänka att biblioteket ska kunna dyka upp precis när jag behöver det. Ett bibliotek i mina kvarter som hjälper mig att förstå det som händer mig. Tekniken gör att informationen kommer närmre mig. Den kommer som små notiser i mobilen och jag behöver inte längre leta upp den. Vilken typ av information som är rätt för mig är det väsentliga i framtiden. Biblioteken och bibliotekarien är gränssnittet mot den intresserade men förvirrade människan, säger Ole Petter Nyhaug