En ikon i förfall

STOCKHOLM Stockholms stadsbibliotek är en av världens mest berömda biblioteksbyggnader och nämns av många som en ikon. Efter att planerna på en hårt kritiserad om- och tillbyggnad för några år sedan stoppades, väntar hus, besökare och personal fortfarande på nödvändiga renoveringar.

– Jag fotograferar ibland fuktskador, mossa som kryper fram och färg som flagnar, säger stadsbibliotekarie Inga Lundén. Man säger att den här byggnaden är så otroligt viktig, men just nu låter man den förfalla.

– På grund av jättehöga radonvärden kan ingen gå ner i magasinet längre, tillägger Ann-Marie Evers, projektledare på Stockholms stadsbibliotek. Det gör läget lite akut eftersom vi på grund av för lite ytor i huset har väldigt mycket böcker där.

Protester

Bils på Asplundhusets entré

Ikon Stockholms stadsbibliotek är en förebild för många andra biblioteksbyggnader och stilriktningen kallas i övriga världen för Swedish grace.

Vi sitter i bibliotekets café som ligger alldeles i anslutning till entrén. En del av huset som två år efter den stoppade ombyggnaden ändå renoverades och gjordes om till ett modernt café med kaffemaskin och fotoutställning på väggarna.

– Det här blev bra, och ska vi kunna ha ett bibliotek här så måste man tillåta ett visst mått av förändring och anpassning, säger Ann-Marie. Annars tynar verksamheten. Och det är ju också ett kulturhistoriskt värde att kunna fortsätta vara ett bibliotek.

Det hon syftar på är den proteststorm som uppstod när den tyska arkitekten Heike Hanada 2007 vann arkitekttävlingen om en tillbyggnad av Gunnar Asplunds bibliotek från 1928. Unescos expertorgan för kulturmiljöfrågor, Icomos, menade att politikerna var på väg att förstöra ett viktigt kulturarv, Europa Nostra, Svenska Akademin och en bred folkopinion uttalade sig mot förslaget och, med hänvisning till skenande kostnader, stoppade till slut Stockholms stad planerna på en större ombyggnad.

– Det finns en demokratisk aspekt på detta som är rätt häftig, säger Inga, och det är att det är så många som bryr sig om sin stad. Nackdelen är ju att ingenting händer när så många agerar utifrån sina känslor och inte agerar professionellt.

– Många har en relation till huset och fullständigt älskar det, säger Ann-Marie och berättar om alla studiebesök och om filmer och fotografier där den cylinderformade Rotundan blivit en arketyp för bibliotek.

Men även om huset är älskat och har ett kulturhistoriskt värde, är det i stort behov av renovering och modernisering. Efter byggstoppet har det nu gått några år och man har så sakta börjat fundera på vad som kan göras.

– Menar man allvar med det här huset måste något göras, konstaterar Inga. Inget har gjorts på väldigt länge. Vi har ju väntat, för om man ska göra en miljardinvestering gör man inte småsaker under tiden. Och det börjar bli synligt.

Svårjobbad arketyp

Men det är inte bara mossan som växer och radon i magasinet som gör vardagen problematisk för såväl besökare som personal. I sina kundundersökningar har biblioteket sett tydliga tendenser och kunnat utforma en behovstrappa där önskemål om fler toaletter hamnar som det mest angelägna på det första trappsteget. Idag finns det två toaletter till ungefär 3 000 besökare per dag. Fler och varierade sittplatser, plats för evenemang och fler grupprum finns också långt ner i behovstrappan. Och en större, mer funktionell barnavdelning.

– Vi har ett jättevackert sagorum, men det får bara vara 20 personer åt gången där, och det blir svårt när det kommer en förskole- eller skolklass, säger Ann-Marie. De kulturskyddade, väggfasta bokhyllorna ställer också till problem, liksom brist på utrymme för programverksamhet och barn som vill sitta ostört.

Heike Hanadas förslag innebar bland annat rivning av de tre annex som finns längs Odengatan, bredvid Asplundhuset. I ett av annexen finns Internationella biblioteket, en del av Stockholms stadsbibliotek som behovstrappan vill se mer integrerad med övrig verksamhet.

– Nu segregerar vi, säger Inga. Vi sorterar när vi säger att om du är barn ska du gå till vänster, har du behov av läsanpassning ska du gå till höger, och talar du ett annat språk får du gå ut. Men, tillägger hon, det är inte lätt. För vad ska vi flytta över gården.

– Om vi ska integrera måste det finnas en förbindelse mellan husen, tror Ann-Marie och tillägger att torget mellan husen redan idag skulle kunna utnyttjas för spännande programverksamhet som på ett annat sätt skulle binda ihop hela området.

Bild på Ann-Marie Evers och Inga Lundén och interiör från Stockholms stadsbibliotek. FOTO: Helén Andersson

Detaljer Gunnar Asplund hade ett helhetstänk och designade såväl byggnad som inredningsdetaljer och möbler. Ann-Marie Evers och Inga Lundén poserar i Rotundan som i många filmer har fått stå modell för ett bibliotek. FOTO: Helén Andersson

Modernt bibliotek

Förutom att renovera för att bevara byggnaden och göra den mer praktisk, har biblioteket krav på förändringar i huset för verksamhetens skull. Förändringar som hade byggts in i det stora nybygget och som också det har fått ligga på is.

– Det kommer att bli ett studieobjekt i sig att fundera över hur man laddar ett underskönt hus som detta med teknik så att det blir ett smart hus, säger Inga. Utan att skylta med svarta, blanka skärmar överallt.

Men Inga Lundén är övertygad om att det går att bygga smart och flexibelt så att allt utrymme i huset utnyttjas och att ett modernt bibliotek inte motsäger ett hus med stora kulturvärden.

– Förstagångsbesökarens inandning när de står i trappan och tittar upp mot Rotundan, den känslan ska man vara rädd om.

– Asplund själv var väldigt pigg på förändringar, säger Ann-Marie och berättar att han redan 1932 gjorde en tillbyggnad med funktionalistiska drag, en helt annan stil än den klassicistiska centralbyggnaden som invigdes 1928, och om Asplunds intention att huset skulle förändras och spegla sin tid.

– Och nu ankommer det på oss att föra det vidare i modern tid, tillägger Inga.

Nålsöga

Just nu väntar biblioteket på att passera ett första nålsöga i januari där kommunstyrelsens ekonomiutskott ska pröva investeringsbehovet. Biblioteket konkurrerar med andra stora byggprojekt i Stockholm, men både Ann-Marie och Inga anser att en renovering av Asplundhuset är en nödvändighet och tror att samma krafter som agerade mot en nybyggnad, kan mobiliseras för att rädda huset.

– Och ska man renovera kan man ju lika gärna föra fram det till ett modernt bibliotek, säger Inga. För vår del är det bara att sätta igång.

– Vi är redo, tillägger Ann-Marie.

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se