Ett skönt häng

MALMÖ I somras öppnade Stadsbiblioteket i Malmö avdelningen Balagan. Med hjälp av två barnkulturdesigners och två skolklasser har biblioteket skapat en annorlunda miljö och en helt ny avdelning för barn mellan nio och tolv år.

Balagan är det hebreiska ordet för kaos. Och kaos är det bland alla skor som ligger huller om buller på golvet och alla ytterkläder som är slängda i en stor hög intill. Desto lugnare är det innanför skogränsen där höstlovslediga barn fyller avdelningens alla kojor, skrymslen och vrår.

– Balagan är ett ställe där alla kan känna sig hemma, även de som inte lockas hit för böckernas skull, säger bibliotekarie Anna Falk och berättar om hur designerna tänkt när de byggt rumsmiljön.

– Förut hade man bokhyllor och medier i fokus och barnen har fått ta plats där emellan. Här på Balagan har vi försökt göra tvärtom. Barnen tar plats och där emellan finns bokhyllor och medier, tillägger Anne Jönsson, också hon bibliotekarie på Balagan.

Parkour och Berättarexperimentariet

De två designerna som har utformat rumsmiljön på Balagan har med hjälp av en egen metod utforskat och tagit tillvara på barnens behov och önskningar när det gäller språk, läsning och kreativitet. Resultatet har blivit en miljö med massor av kojor högt och lågt, bokhyllor det går att klättra på, sackosäckar i form av kända bergstoppar, en himmelsäng, datorer, laptops och iPads.

De många kojorna på Balagan är ett resultat av barnens efterfrågan av mys och, tror Anna, ett reslutat av barnens minne av besök i sagogrottan på barnavdelningen. Och bokhyllorna som det bokstavligt talat går att klättra på, är designerns tolkning av barnens önskemål om parkour, att klättra i en stadsmiljö.

– Allt på Balagan utgår från berättande, lek och skapande i någon form och designerna har tagit fasta på hur barnen känner, tänker och gör.

Egentligen består Balagan av två delar där det fysiska rummet kompletteras med en digital del som heter Berättarexperimentariet. Berättarexperimentariet fungerar dels som ett slags Community med chatfunktion, tävlingar, boktips och evenemangstips, men här finns också ett bildarkiv och program för att skriva och skapa såväl böcker som film.

– Den rumsliga miljön och det virtuella Balagan är två olika saker, men lika viktiga och där vi vuxna kommer att vara närvarande i båda i allra högsta grad, säger Anne och tillägger att det virtuella Balagan kommer att invigas i januari 2013.

– Då ska alla delar vara på plats.

Slukarålder

Strategin The Darling Library har de senaste åren inneburit stora förändringar av Malmö stadsbiblioteks publika ytor med bland annat omflyttningar i lokalerna. Bland annat har den vuxna skönlitteraturen flyttats till Ljusets kalender där man också placerat Balagan. Ett platsval man kan misstänka innebär en viss risk för störande ljud och irriterade vuxna.

– Balagan har ju en miljö som uppmanar till hopp och skutt och det är klart att det låter, medger Anna. Men inte så mycket som jag trodde från början. Det fungerar bra, och både barn och vuxna tar hänsyn.

I strategin Darling Library har också funnits ett helhetstänk där en satsning på barnen prioriterats, och där man valde att börja med mellanåldern.

– Utgångspunkten var helt enkelt att vi insåg att mellanåldern var en eftersatt grupp vars behov vi inte visste så mycket om, säger Anna. De var på biblioteket, men de syntes inte.

Den nya avdelningen ville utmana den traditionella uppfattningen av bibliotek och personalen har ägnat mycket tid till att prata med barn och titta på vad forskning säger om barn i åldrarna nio till tolv år. Ett av begreppen de fick omvärderade var slukaråldern.

– Barn i den åldern slukar allt, konstaterar Anna leende. Vi fick bredda begreppet så det inte bara handlade om böcker och vi insåg att en del har jättemycket att göra på sin fritid, medan andra inte gör något alls.

Det var insikten om behovet av ett ställe att ”hänga” på, ett ställe man kan komma till som sig själv utan att vara elev och utan att behöva prestera, som så småningom har blivit en del av miljön på Balagan.

– Egentligen lite som bibliotek alltid har fungerat, säger Anna. Fast vi har vidareutvecklat biblioteksverksamheten och vi fokuserar inte bara på läsandet.

– Men det får inte bli ett allaktivitetshus, poängterar Anne. Vi har bara gjort en egen tolkning och skapat en annorlunda miljö för olika former av berättande.