Mellan ikon och funktion

Seattle Public library   FOTO Måns Larsson

GÖTEBORG Arkitekturen har en betydande del i formandet av vårt offentliga rum. Skapandet av byggnader rör sig något förenklat på en skala mellan konst och funktionalitet. Biblioteket som i någon mening manifesterar en offentlighet eller en gemenskap rör sig naturligtvis också på denna skala. Framsidan möter arkitekturprofessorn Claes Caldenby och pratar om biblioteket som byggnad.

Snett över kanalen sticker Tyska kyrkan upp, inklämd mellan Sahlgrenska huset och rådhuset. Det sistnämnda ritade Gunnar Asplund under mitten av 30-talet. Kyrkan och rådhuset är byggnader med en tydlig funktion, men som också signalerar en position.

– Arkitekturen har alltid varit ett sätt att demonstrera betydelse och makt. Det är inget konstigt med det. Det finns en teori om ett konst-arkitekturkomplex, där arkitekturen har lierat sig med konsten för att sätta en stad på kartan, säger Claes Caldenby professor i arkitekturens teori och historia på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och tittar ut genom det stora caféfönstret på andra sidan kanalen där vi sitter. Redan på 1980-talet talade man om konstmuseerna som ”vår tids katedraler”.

– Sedan 90-talet har globaliseringen gjort att det blivit allt vanligare att man vill sätta sig på kartan genom byggnader. Det är inget nytt och märkligt med ikonbyggnader heller. Problemet är när ikonen blir ett självändamål, något spektakulärt utan substans, fortsätter Claes Caldenby.

En balansgång

I den danska boken Biblioteken i Byudviklingen talar Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen och Dorte Skot-Hansen om bibliotek som ikonbyggnader. Författarna utgår från att byggnaden ska vara unik, berömd, ha en tydlig estetisk karaktär och vara en del i en stads varumärke.

Som exempel på biliotek som uppfyller kraven för ikonstatus nämner de bland annat Seattle Public Library eller biblioteket i Alexandria, åtminstone i ett globalt sammanhang. Sedan talar de även om lokala ikoner, som exempelvis den L-formade biblioteksbyggnaden i Peckham i södra delarna av London. I Sverige kan man möjligen tala om Stockholms stadsbiblioteksom en ikonbyggnad, även den signerad Gunnar Asplund. För Claes Caldenby handlar ikonbegreppet om en skala.

– Man kan alltid polarisera det i ikon- byggnader som en slags katedraler å ena sidan och byggnader som ligger nära människorna och har en tydlig funktion å den andra. Men det handlar inte om för eller emot, utan om en balans. Jag kan tycka att det finns något djupt sympatiskt i det lättill gängliga som exempelvis ett tunnelbanebibliotek. Men jag kan också tycka att man ska ge en offentlig byggnad värdighet, kort sagt göra den vacker, säger han.

Biblioteket i folkhemmet

Claes Caldenby talar vidare om den italienske arkitekten Renzo Pianos tankar kring att arkitekturen ska påminna oss om att vi lever i något slags civiliserat samhälle. I Sverige har folkbiblioteken, som Claes Caldenby ser det, kopplingar till folkhemstanken som växte fram från 30-talet. Med band till folkbildningen var det under en era ett slags nationsbyggande, där folket skulle ha tillgång till tre rum och kök, såväl som bildning och litteratur. I Göteborg är Södra Guldheden ett exempel på ett område sprunget ur denna epok och där vid Dr Fries torg har också biblioteket sin plats bland flerfamiljshusen. Den här typen av bibliotek ligger möjligen närmre en mer funktionell syn på biblioteket.

– I Sverige är det inte så stort med ikonbyggnader och man ser inte samma prestigeladdade biblioteksbyggnader som i exempelvis Seattle, säger Claes Caldenby. Samtidigt kan man även, som den danska författartrion, tala om bibliotek som en slags motor i samhällsutvecklingen. Även om det är svårt att peka på bibliotekens roll i den lokala utvecklingen kan de, enligt författarna, användas som mer strategiska element i en kulturdriven utveckling. De finner exempel på bibliotek som revitaliserar en plats och lockar till sig folk, såväl som bibliotek som skapar sammanhang och bidrar till ett socialt lyft. Idea Store i London är ett exempel på ett bibliotek, eller ett slags bibliotek åtminstone, som genom sin betoning på bildning lyfter några av Londons mer utsatta områden.

Mer än boklådor

En rad ny- och ombyggnader av bibliotek har satt eller är på gång att sätta sin prägel på stadsrummen runtom i Sverige. Under året har man bland annat invigt nya kultur-hus med bibliotek i Grästorp och Varberg. I Umeå har man satt spaden i jorden för det nya kulturhuset Kulturväven i samband med Kulturhuvudstadsåret 2014. Och inte minst har Göteborg snart ett nyrenoverat stadsbibliotek.

– Under tiden har man i Göteborg fått 300 kvadrat, det lilla nära biblioteket mitt i centrum där man kan slinka in. Det är ett provisorium värt att permanenta, menar Claes Caldenby. Medan det nya biblioteket i Umeå har kritiserats just för att man flyttar från den direkta närheten till busshållplatsen vid Vasaplan, där man kunde gå in en stund på väg hem. I Göteborg ser han två framtida utmaningar för arkitekturen och där också biblioteken kan ha en roll.

– Det finns ett problem och det är att samhället är fullt av satsningar som behagar medelklassen. Vill man sätta Göteborg på kartan ser jag två viktiga utmaningar man måste möta. Det ena är hållbarheten och det andra är den tilltagande segregationen. Det är inga lätta frågor och bibliotek är naturligtvis inte lösningen. Men jag vill tro att bibliotek är mer än boklådor. De kan vara vattenhål även i förorten. Ett lättillgängligt bibliotek kan bidra till att motverka en segregerad stad. Läsning belastar inte miljön och kunskap är en grund för ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Biblioteken som en folkbildande institution har en viktig funktionatt fylla i ett civiliserat samhälle, säger Claes Caldenby.