Stadsbiblioteket kliver fram

Visionärt Göteborgs nya stadsbibliotek vid Götaplatsen kommer ta ett kliv ut i stadsrummet. Biblioteket får en ny glasfasad. Tanken är att den nya fasaden ska synliggöra vad som händer innanför väggarna. I visionen om det nya stadsbiblioteket talar man om att vara i samtiden. Det innebär bland annat ett flexibelt förhållningssätt till medievanor såväl som att kunna möta olika behov. BILD: © Erséus Arkitekter.

GÖTEBORG Götaplatsen i Göteborg får snart en ny prägel. Den enhetliga inramningen av tegelbyggnader står inför en brytning när stadsbibliotekets nya fasad tar ett kliv ut. Visionen om biblioteket i samtiden får en fysisk gestaltning. En plats för långsamhet såväl som snabbhet. En plats i tiden.

Det nya stadsbiblioteket i Göteborg kommer, inte helt olikt andra om- och nybyggnader av senare mått, ha en glasad fasad ut mot Götaplatsen.

– Bibliotek är en levande verksamhet som förändras hela tiden. Det är också en mötesplats där människor träffas. Du kan lyssna på musik, du går kanske dit med barnen. När du kommer till biblioteket ska du känna att det händer saker. Huset är öppet utåt och man ska kunna se folk som fikar, läser eller upplever något som är på gång i rummet. Huset ska vara läsbart från utsidan, säger Peter Erséus, arkitekt och VD på Erséus Arkitekter som har ritat det vinnande förslaget för ombyggnaden av Göteborgs stadsbibliotek.

Men alla är inte helt överens om estetiken kring mötet mellan bibliotekets innehåll och den yttre fasaden. Det har riktats en del kritik mot att förslaget bryter inramningen av tegelbyggnader kring Götaplatsen. Peter Erséus har full respekt för de invändningar som har artikulerats.

– Men samtidigt måste man bejaka att biblioteket som verksamhet behöver följa med sin tid. Den befintliga byggnaden är präglad av sin plats i staden och det kommer den nygamla också att vara i allra högsta grad. Det blir mer glas och en öppnare attityd men fortfarande en tegelbyggnad som är anpassad till sina grannar runt Götaplatsen. Lorensbergsteatern, som tidigare legat lite i skymundan, kommer att bli mer upptagen i gemenskapen genom att biblioteket får en ny godsida mot teatern och parken i norr, säger han.

Spegla samtiden

I visionen för det kommande stadsbiblioteket i Göteborg talar man om att vara ett bibliotek i samtiden.

– Vi vill stå i samtiden. När användarna ändrar sina medievanor kan vi bara gissa hur framtidens bibliotek kommer vara. Det är svårt att spegla användaren. Ser vi bara till användandet av läsplattor och smartphones, så fanns dessa inte för tio, femton år sedan. När vi öppnar våren 2014 kan vi vara samtidens bibliotek genom att hela tiden omvärldsbevaka och vara flexibla. Det kanske inte låter så pragmatiskt. Men det är det vi tror på, säger Christina Persson, bibliotekschef på Göteborgs stadsbibliotek.

I visionen om det nya stadsbibliotek i Göteborg talar man om att besökaren ska kunna uppleva något som händer på biblioteket ena dagen, för att kanske studera en annan och fika den tredje. Man talar om att det ska finnas något som fyller olika behov. Så långt är det kanske inte mycket nytt mellan väggarna. Det har funnit inslag av variation tidigare och det är väl snarare en ny inramning som sätter upplevelsen i en ny kontext. Det ska i det nya rummet finnas en balans mellan kontrastpar som lugn och aktivitet, igenkänning och överraskning, såväl som snabbhet och långsamhet.

Det digitala samspelet

Det snabba biblioteket möter samtiden i sin syn på människan som en varelse i behov av ett friktionsfritt flöde genom tillvaron. Och där graden av självbetjäning är hög. Redan i entrén ska man kunna få en snabb överblick av vad som sker i huset, lämna en bok eller scanna av delar av beståndet som finns tillgängligt redan på ljusgårdens bottenplan. Här möts också det fysiska och digitala rummet. Den fysiska självbetjäningen i kombination med digitala tjänster gör nya Göteborgs stadsbibliotek till ett 24-timmarsbibliotek. Den digitala satsningen lanserades långt tidigare och genomgår i det nya bibliotekskonceptet inte direkt någon ombyggnad. Däremot finns det en ambition att skapa ett tydligare digitalt avtryck i det fysiska rummet.

– Vi har våra tre webbplatser med mycket information, tjänster och innehåll. Vi försöker fylla på detta och många i personalen är engagerade på Facebook, vår blogg och Twitter. Vi hoppas kunna göra det mer synligt i det fysiska rummet, säger Christina Persson.

Samtidigt vill man också satsa på generösa öppettider i det fysiska biblioteket. Bland annat har man, som även Malmö stadsbibliotek lanserade i samband med deras vision The Darling Library in the World, en idé om att hålla caféet och tidningsrummet öppet under tidiga morgnar. Men också andra delar av biblioteket ska kunna hållas öppet under sena kvällar i samband med något arrangemang eller liknande.

Ett bibliotek med kultur

Kulturhustanken har fått näring den senaste tiden. Inte minst i nybyggen som Grästorp och det kommande kulturhuset i Umeå. I Göteborg skapar man ett bibliotek som rör sig i upplevelsens landskap med allt ifrån en musikföreställning till en lässtund. Steget att definiera det som ett kulturhus ligger nära till hands. Men Christina Persson vill inte prata om det nya stadsbiblioteket som ett kulturhus. Hon vänder hellre på perspektivet.

– Biblioteket är inte ett kulturhus. Det är snarare ett bibliotek med mycket kultur. Det finns en fördel jämfört med kulturhus. Istället för att ha ett antal avgränsade rum där det händer olika saker, kommer det hända saker på olika ställen mellan hyllorna på biblioteket. På det sättet blir också våra medier mer närvarande, säger hon.

Stort fokus i visionen kring det nya biblioteket ligger i att göra det till användarnas bibliotek. Detta tar sig bland annat uttryck i att man lägger hög vikt vid användarnas önskemål om både inköp och programinnehåll. Redan nu har man infört så kallat flytande bestånd, vilket enkelt uttryckt handlar om att användarna kan lämna böcker de lånat på vilket bibliotek som helst i Göteborg. Å andra sidan har personalen inte samma kontroll över beståndet och har svårt att helt säkert veta var en viss bok hamnar.

– Det handlar om två principer. Ska personalen eller användarna bestämma vad som ska finnas på biblioteket? Detta med flytande bestånd är något som relaterar till vår vision om det användarstyrda biblioteket. Vi kan redan nu notera att utlåningen på stadsdelsbiblioteken har gått upp, säger Christina Persson.

Tar ett kliv fram

Det har tidigare höjts en del röster i debatten att den göteborska stadsarkitekturen är i behov av en tydligare ikonbyggnad. Det finns invändningar mot begreppet i sig, att det skulle manifestera en slags tidlöshet som egentligen inte existerar. Det nya biblioteket är en spegling av samtiden samtidigt som det är öppet för förändringar och har inte ambitionen att uppnå någon slags ikonstatus. Snarare är det en byggnad som i sitt fysiska uttryck såväl som innehåll har en ambition att vara angeläget över tid och rum.

– Jag hoppas man kommer uppfatta det som att användarna äger biblioteket och att vi skapar möjlighet till en större delaktighet. Jag säger inte att det inte var så tidigare. Men vi bjuder in omvärlden. Tidigare skulle biblioteket inte ta plats i stadsrummet. Nu tar vi ett steg framåt och det är viktigt att vi får ta plats. Det fysiska uttrycket för detta är att vi bryter upp tegelväggarna, säger Christina Persson.

 


 

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet