BERGEN Att låta användarna ta över biblioteksrummet när personalen har gått hem skapar ett nytt förhållningssätt till själva idén om bibliotek. I Danmark har man sedan ett antal år jobbat med så kallade meröppna bibliotek. Tanken att låsa upp biblioteket utanför de bemannade öppettiderna har visat sig vara en lyckad satsning. Nu börjar tanken även få allt större fotfäste i Sverige.
Meröppna bibliotek handlar enkelt uttryckt om att ställa biblioteksrummet till förfogande utanför ordinarie öppettider eller när det inte finns någon betjäning i biblioteket. Det behöver alltså nödvändigtvis inte vara obemannat.
– Vi har personal med det finns ingen betjäning. Det finns fortfarande behov av andra arbetsuppgifter än förmedling, sa Bodil Have, bibliotekschef i danska Aalborg som under Halmstadkonferensens andra dag presenterade några av erfarenheterna av meröppna bibliotek.
Lyckad satsning
Aalborg är den kommun i Danmark som har flest meröppna bibliotek. Den huvudsakliga anledningen bakom införandet var att spara pengar, vilket också har tagit sig uttryck i en personalminskning. Samtidigt har det också inneburit ett omfattande arbete för samtliga bibliotek i kommunen. Bland annat har man jobbat fram en gemensam kodex för hur personalen ska förhålla sig till besökarna när de är på biblioteket, men inte har någon betjäning. Detta för att undvika förvirring och ett godtyckligt bemötande.
– Det kräver mycket arbete. Det kräver också att man tänker nytt i sitt förhållande till förmedling och innehåll. Det kräver ett nytt biblioteksbegrepp. Men det har varit en succé, sa Bodil Have.
Enligt en rapport som danska Kulturstyrelsen presenterade förra veckan visar det sig att hela 94 procent av 27 000 biblioteksanvändare på 179 bibliotek anser att det får den hjälp de behöver i biblioteket och 91 procent tycker att personalen är synlig och uppmärksam. Undersökningen har också ett speciellt avsnitt som handlar om meröppna bibliotek. 40 procent av användarna har besökt ett meröppet bibliotek. I Aalborg har användandet ökat sedan man införde meröppet. Men på nationell nivå är variationerna större. Mellan 73 och 26 procent säger att de använder det meröppna biblioteket mer.
Nytt rum
I Sverige har utvecklingen inte gått så långt som i Danmark. Veberöd i Lund var tidigt ute och nyligen lanserade Ale kommun sitt första meröppna bibliotek. En utredning är också på gång i Kungälv. På Halmstadkonferensen fick Anders Olsson, bibliotekschef i Sollentuna representera den svenska satsningen på meröppet. En intressant skillnad är att man i Sollentuna inte har haft ekonomiska åtstramningar som motivering.
– Vi har inte gjort det av besparingsskäl, utan av tillgänglighetsskäl. Vi fick snarare extra pengar för att investera, sa Anders Olsson.
I Sollentuna har man i dagsläget meröppet på ett av kommunens bibliotek, Arena Edsberg. Biblioteket samarbetar med Kulturskolan och har delvis fått ett nytt innehåll.
– Biblioteket har stora skyltfönster och ligger vid torget. Tidigare var det nedsläckt och gav en trist intryck i det svenska vintermörkret. Men nu händer det saker. Det är upplyst och du kan se tyllkjolar i fönstren och uppleva saker i biblioteket. Det har blivit ett lokalt kulturcentrum, berättade Anders Olsson.
Just en vitalisering av biblioteket som mötesplats och en annan syn på biblioteksrummet är något som förenar Aalborg och Sollentuna i det här fallet. På Arena Edsberg har man bland annat gjort plats för danssalar. Hjul på hyllorna är också en grundläggande förutsättning för att rummet ska kunna utnyttjas till olika typer av möten.
En modell för framtiden
Naturligtvis finns det också en rad utmaningar. Inte minst när det gäller den rumsliga aspekten. Under dagen behandlades även kompetensfrågan, vilket på något vis manifesteras i meröppna bibliotek. Att utforma rummet kräver en viss typ av specialkompetens. Det kan handla om att skapa ett professionellt uttryck för skyltar i biblioteket, istället för printade A4-ark på disken. Inte minst för att kommunikationen med användarna är en viktig aspekt av ett fungerande meröppet bibliotek. På ett mer avancerat plan kan det handla om funktionell design och utforma rummet så att det passar olika tänkbara behov. Detta är möjligen kompetensområden som ligger utanför bibliotekarieutbildningens ramar.
Bodil Have talade om att det är viktigt att bygga relationer och hur man är en god värd för sitt bibliotek, även om man inte är där. Att bygga relationer är även ett sätt att synliggöra biblioteket. Jenny Lindberg från Bibliotekshögskolan i Borås pratade bland annat om vikten av att våga knacka på olika dörrar och tala om för beslutsfattare eller andra aktörer i kommunen vad biblioteket är och hävda sin kunskap. Inte minst mot skolan. Hon visade också att det fins mycket innovationskraft och professionell kunskap på ett bibliotek, speciellt när det gäller att testa de informationsteknologiska landvinningarna.
Den tidigare direktören för Styrelsen för bibliotek och medier i Danmark, Jens Thorhauge, summerade dagen och tog också upp tråden om meröppna bibliotek.
– Det finns ingen konsensus kring vad biblioteket ska göra. Det fanns i det gamla industrisamhället. Idag talar vi om många olika modeller. Men vi är eniga om två saker. Det ena är att framtiden är nu. Det andra är att biblioteket är digitalt och grunden för det digitala biblioteket är det fysiska. Det visar inte minst det meröppna biblioteket, som förnyar bibliotekets uppdrag och skapar en lokal kulturarena, sa Jens Thorhauge.
Läs mer
Framsidan har tidigare skrivit om det meröppna biblioteket i Veberöd. Ladda ner numret här.
Läs också om Ales meröppna bibliotek här.
Ladda ner den danska rapporten om biblioteksanvändning. Länk till pdf här. (Obs stor fil 55 mb)
Author Description
